Skip to content
  • Om oss
  • Kontakta oss
  • Nyhetsbrev
  • Annonsera
Upphandling24
  • Nyheter
    • Debatt
  • Karriär
    • Lönestatistik
    • Lediga jobb
    • Månadens profil
    • Platsannonsera
    • Student
    • Utbildningar
  • Konferens
  • Utbildning
    • AI för upphandlare
    • Entreprenadupphandling och AMA AF
    • Dialogförfaranden
    • Kvalificerad entreprenadupphandlare
    • Kvalificerad IT-upphandlare
    • Leda upphandlingar effektivt
    • LOU på två dagar
    • Robusta IT-avtal
    • Säkerhetsskyddad upphandling
  • Nätverk
    • Upphandlare
    • Avtalsuppföljning
    • Entreprenadupphandlare
    • IT-upphandlare
  • Om oss
    • Om oss
    • Kontakta oss
    • Nyhetsbrev
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera

Sund affär eller sund konkurrens?

Juridisk krönikaJohan Stern och Björn Bergström på Ramberg Advokater reflekterar över upphandlingsåret som gått. Var det ett bra år? Året har präglats av prisrelaterade frågor genom såväl rättspraxis som inslag på nyheterna.

| 2019-12-06
johan stern björn bergström
Johan Stern och Björn Bergström på Ramberg Advokater.

Under året har vi fått ett antal avgöranden från både EU-domstolen och våra förvaltningsdomstolar som på ett eller annat sätt berör prissättning.

Det är välbehövligt med vägledning, men den praktiska tillämpningen kan mer liknas vid en oljetanker. Förutom att det finns ett visst skrå som gillar att tolka, eller som det ibland förefaller misstolka, vissa avgöranden finns alla praktiker som har att förhålla sig till dessa avgöranden.

På ett sätt har vi ett felaktigt fokus inbyggt i systemet. Det har sitt ursprung i att syftet med upphandlingslagstiftningen är att värna om en sund konkurrens snarare än en sund affär.

När vi värnar om konkurrensen vid det som kallas för det konkurrensuppsökande skedet missar vi dock det som i praktiken är viktigt, det vill säga kontraktets fullgörande.

Det grundläggande problemet, eller som andra skulle säga, den stora utmaningen är att genom en upphandling, med hjälp av konkurrens, få affärsmässigt hållbara anbud. Då menar vi inte vid utvärderingstillfället utan framför allt vid själva genomförandet.

Att vinna ett kontrakt har visat sig vara en sak, men att sen leva upp till sina åtaganden och också leverera enligt detsamma är långt ifrån samma sak.

Vad är en sund affär i jämförelse med en sund konkurrens?

Rent generellt verkar det som att det alltid är någon annan som bär ansvaret, framför allt om det är något som inte går bra. Allt som oftast hör man att det är lagstiftningen det är fel på. Lika ofta reflekterar vi över att bristen på insikt, kompetens och förståelse för regelverket är slående. Vart tog möjligheterna vägen?

Det tar ett tag att förstå och framför allt praktiskt förhålla sig till att prisrabatter inte är priser som kan vara onormalt låga, att golvpriser hämmar konkurrensen och att ramavtal måste ange tydliga begränsningar vad gäller kvantitet och priser.

Rent juridiskt går det att argumentera för syfte och korrekthet på samma sätt som det går att argumentera för att det skjuter över målet och inte är praktiskt tillämpligt.

Det är sällan så att en leverantör inte kan leverera. Paradoxen blir dock att det LOU-mässiga fokuset på det konkurrensuppsökande skedet, inte sällan leder till att leverantören inte vill leverera till lämnade priser (eller kvalitet).

Fokuset på det konkurrensuppsökande skedet innebär, som vi sett i ett otal fall, att en leverantör, för att få en affär, i praktiken måste lämna ett anbud som har ett innehåll i det konkurrensuppsökande skedet, och ett annat under själva utförandet.

Nu är det inte alltid på det sättet så klart, men om vår tes stämmer, har vi då inte skjutit rejält över målet? Man skulle till och med kunna hävda att det delsyfte som finns i LOU, nämligen som en skyddslagstiftning för leverantörerna, inte alls handlar om leverantörerna i plural, utan endast om den leverantör som klagar på upphandlingen.

En sådan syn, där den som är part i en rättsprocess är den vars intressen är skyddsvärda, passar bra i de processer där det finns två parter, men sämre i ”upphandlingsprocesser”.

I upphandlingsprocessen finns visserligen två parter, men med tillägget att det allt som oftast finns ett antal andra intressenter i form av övriga anbudsgivare.

Det finns dessutom ett antal andra skyddsvärden som tydligt framkommer i beaktandesats 2 till upphandlingsdirektivet (2014/24/EU). Där framgår bland annat att offentlig upphandling ska användas: ”som ett av de marknadsbaserade instrument som ska användas för att uppnå smart och hållbar tillväxt för alla, samtidigt som den säkerställer att offentliga medel utnyttjas så effektivt som möjligt.”.

Man konstaterar även att reglerna om offentlig upphandling ska konstrueras: ”i syfte att använda offentliga medel effektivare, i synnerhet genom att underlätta små och medelstora företags deltagande i offentlig upphandling, och se till att upphandlande myndigheter kan utnyttja offentliga upphandlingar på ett bättre sätt till stöd för gemensamma samhällsmål.”. 

Givet vad EU-direktivet slår fast om grundläggande syften för den offentliga upphandlingen, är det vår uppfattning att domstolarnas tillämpning av regelverket måste nyanseras.

Det finns goda anledningar till att förflytta perspektivet från skyddet från den som klagar, till de mer nyanserade och samhällsinriktade syften som tydligt framgår av direktivet. På det sättet kommer vi bort från formaliafokus för att i stället fokusera på vilka krav som gynnar eller skadar konkurrensen i det större perspektivet.

För oss framstår frågan som tydlig. Vägen till ett sådant mål är dock vare sig enkel eller rak. Delar tillräckligt många vår syn är det dock inte någon omöjlighet, så låt oss undersöka det och göra frågan om ”konkurrens på riktigt, även i domstolarna”, som en av frågorna för 2020.

Läs mer: JuridikJuridisk krönika

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Senaste inläggen

  • Vägledning för dialog och förståelse
  • Anklagar Attendo för fusk
  • Vill kunna stänga av ”UM”
  • Ministerns “läxa” till Trafikverket
  • Lyfter AI-risker vid upphandling

Lediga jobb

Inköpare med intresse för IT – Telge Inköp AB

Norrköpings kommun söker upphandlare till upphandlingsenheten

Polisen

Polisen söker sektionschef till sektionen Fastighet och service, Inköpsenheten

Upphandlare inom varor och tjänster till myndigheten för civilt försvar

Processråd med upphandlings­rättslig inrikt­ning till Konkurrens­verket

Entreprenadupphandlare till Solna stad

ESEM Eskilstuna Strängnäs Energi och miljö

Hej IT-Upphandlare!

ESEM Eskilstuna Strängnäs Energi och miljö

Hej Upphandlare-varor och tjänster!

Avtalscontroller – Telge Inköp

Transportstyrelsen söker upphandlare till Norrköping eller Örebro

Socialstyrelsen söker upphandlingssamordnare inom offentliga affärer

Adda Inköpscentral söker en Kategorigruppchef – Social omsorg

Senaste nyheterna

Vägledning för dialog och förståelse
Sofia MalanderAnklagar Attendo för fusk
Inköpare med intresse för IT – Telge Inköp AB
Norrköpings kommun söker upphandlare till upphandlingsenheten
Dialogförfaranden | 26 november
BolagsverketVill kunna stänga av ”UM”
Ministerns “läxa” till Trafikverket
PolisenPolisen söker sektionschef till sektionen Fastighet och service, Inköpsenheten
Lyfter AI-risker vid upphandling
HFDHFD prövar inte tilläggsavtal
Upphandlare inom varor och tjänster till myndigheten för civilt försvar
“Lägsta pris driver brottslighet”
Fler lyfter säkerhet vid it-inköp
Vässar upphandlingen av vård
Processråd med upphandlings­rättslig inrikt­ning till Konkurrens­verket
HFD Högsta Förvaltningsdomstolen skyltHFD prövar Huddingefall
Så lockar upphandling kriminella
Entreprenadupphandlare till Solna stad
Gröna it‑inköp 2026: Hållbarhet, cybersäkerhet och AI i fokus 
Tvistar om tilldelning
ANNONS  FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Mest visade inlägg

  • Lyfter AI-risker vid upphandling
  • Ministerns “läxa” till Trafikverket
  • “Lägsta pris driver brottslighet”
  • Vill kunna stänga av ”UM”
  • HFD prövar inte tilläggsavtal
  • Så lockar upphandling kriminella
  • Vässar upphandlingen av vård
  • HFD prövar Huddingefall
  • Små viten gav stort skadestånd
  • Fler lyfter säkerhet vid it-inköp

Läsarnas åsikter

Jimmy D : “Lägsta pris driver brottslighet”
Malmö stad är ett prakt exempel på problematiken inom städtjänster. Man har hundratals krav i avtalet och avropen. Men då…
Per : “Lägsta pris driver brottslighet”
Instämmer med flera före mig. Ständigt denna återkommande diskussion om lägsta pris. Kan vi inte bara en gång för alla…
Senior upphandlare : “Lägsta pris driver brottslighet”
Det är inte "okunnigt och naivt" att påstå att en upphandling med endast pris som utvärderingskriterie ofta leder till dåliga…
Tina : “Lägsta pris driver brottslighet”
Jag tänker som Senior skriver att lägsta pris är en fast kvalitetsgräns där ribban ska sättas tillräckligt högt för att…
Anna Thoursie : “Lägsta pris driver brottslighet”
Det är jag som skrivit rapporten och jag är helt enig med signaturen M. Rubriken är ett click-bait. Inte bra.…
småföretagare : Lyfter AI-risker vid upphandling
Säg att om man som leverantör har ett sekretessavtal med en kund. Till och med om leverantören söker på sin…
LXV : Lyfter AI-risker vid upphandling
AI, dvs Artificiell Idioti, utgör det perfekta verktyget för maktelitens fria utövning av samhällets sociala manipulation och är därmed det…
M : “Lägsta pris driver brottslighet”
Rubriken i artikeln är ju väldigt clickbaitande, och baserat på kommentarsfältet har många svalt betet. Om man faktiskt läser vad…
Senior : “Lägsta pris driver brottslighet”
Alla pratar om lägsta pris, men har dessa förståsigpåare verkligen förstått vad en prisupphandling är? Det skulle vara intressant att…
Senior upphandlare : När mätbara krav styr bort från rätt krisstöd
Mycket intressant artikel, tack.