Skip to content
  • Om oss
  • Kontakta oss
  • Nyhetsbrev
  • Annonsera
Upphandling24
  • Nyheter
    • Debatt
  • Karriär
    • Lönestatistik
    • Lediga jobb
    • Månadens profil
    • Platsannonsera
    • Student
    • Utbildningar
  • Konferens
  • Utbildning
    • AI för upphandlare
    • Entreprenadupphandling och AMA AF
    • Dialogförfaranden
    • Kvalificerad entreprenadupphandlare
    • Kvalificerad IT-upphandlare
    • Leda upphandlingar effektivt
    • LOU på två dagar
    • Robusta IT-avtal
    • Säkerhetsskyddad upphandling
  • Nätverk
    • Upphandlare
    • Avtalsuppföljning
    • Entreprenadupphandlare
    • IT-upphandlare
  • Om oss
    • Om oss
    • Kontakta oss
    • Nyhetsbrev
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera

Analysera konsekvenser av “mellanvägen”

I Överprövningsutredningens färska betänkande föreslås att leverantörer måste anmärka mot brister i det inledande skedet i en upphandling inom en viss tid för att bristerna ska ligga till grund för en domstols ingripande. Konsekvenserna behöver analyseras ytterligare, anser Fredrik Linder och Mikael Dubois.

| 2015-03-24

I dag kan en leverantör åberopa vilka grunder som helst i en överprövning i domstol, utan några begränsningar i tiden. Det som kallas för preklusion, det vill säga att vissa invändningar mot en upphandlings inledande skede endast får ligga till grund för överprövning fram till en viss tidpunkt, tillämpas alltså inte i Sverige.

Detta innebär exempelvis att en leverantör efter tilldelningsbeslutet kan åberopa brister i förfrågningsunderlaget vid en överprövning.

Det har vid flera tillfällen, vid översyn av lagstiftningen på upphandlingsområdet, diskuterats om en preklusionsfrist ska införas. Senast detta avhandlades i ett lagstiftningsärende var i samband med att nya rättsmedel infördes (prop. 2009/10:180).

Nackdelarna med att införa preklusion ansågs emellertid överväga fördelarna, varför preklusion inte infördes.

I Överprövningsutredningens betänkande i mars 2015, SOU 2015:12 – Överprövning av upphandlingsmål med mera har införande av preklusion diskuterats ännu en gång. Utredningen fann även denna gång att skälen mot en preklusionsfrist var så starka att en sådan regel inte föreslås.

Överprövningsutredningen föreslår emellertid en lösning som är besläktad med preklusion, något som utredningen benämner ”mellanvägen”.

Sammanfattningsvis går mellanvägen ut på följande. Om en brist i upphandlingen föreligger innan halva anbudstiden (eller ansökningstiden) har löpt ut, måste en leverantör dessförinnan anmärka mot bristen hos upphandlande myndighet eller förvaltningsrätten, för att en domstol ska kunna besluta om ingripande på denna grund.

Ett undantag är om leverantören fick kännedom eller borde ha fått kännedom om felet först därefter.

En utgångspunkt för införandet av mellanvägen är enligt utredningen att försöka bättre uppnå skyndsamhetsmålen i EU:s rättsmedelsdirektiv, dvs. att en prövning av ett upphandlingsbeslut ska ske så skyndsamt som möjligt.

Leverantörer ska enligt utredningen inte kunna avvakta med att påtala brister i det konkurrensuppsökande skedet i en upphandling till efter tilldelningsbeslutet, och det är enligt utredningens uppfattning angeläget att genom dialog lösa tvistefrågor så tidigt som möjligt.

Det är enligt vår uppfattning ett lovvärt syfte att förstärka incitamenten till dialog på ett tidigt stadium mellan leverantörer och upphandlande myndigheter.

Sådan dialog förekommer redan i dag, både innan en upphandling påbörjas (t.ex. genom att förslag till förfrågningsunderlag sänds på ”remiss” till leverantörer) och under upphandlingens gång (t.ex. genom att leverantörer via frågor och svar kan påtala brister och oklarheter i upphandlingen).

Det finns emellertid enligt vår uppfattning flera frågetecken avseende vilka konsekvenser införandet av den s.k. mellanvägen verkligen får.

Vi anser att det finns en risk att leverantörer försöker säkerställa att grunder för en eventuell överprövning alltjämt kan åberopas, genom att på ett generellt och slentrianmässigt sätt anmärka mot brister i det konkurrensuppsökande skedet.

Detta riskerar att medföra att myndighetens arbete under anbudstiden ökar markant jämfört med nuvarande situation, eftersom varje påtalad brist behöver analyseras för att avgöra om åtgärd ska vidtas. Denna ökade arbetsbörda för myndigheterna nämns i sig inte i utredningen.

Det ska också påpekas att risken för ökad arbetsbörda inte hänför sig endast till de upphandlingar som faktiskt överprövas, utan till snart sagt alla upphandlingar där någon leverantör vill bibehålla en möjlig grund för en eventuell överprövning genom att anmärka på brister.

Om upphandlande myndigheter tillämpar de minimitidsfrister för lämnande av anbud som gäller enligt LOU, vilket är vanligt, kommer dessutom de leverantörer som vill påtala brister ha kort tid på sig (halva anbudstiden) att analysera förfrågningsunderlaget utifrån LOU och vilka eventuella brister som ska påtalas.

Detta blir särskilt betungande för mindre leverantörer som vill påtala brister i upphandlingar med omfattande upphandlingsdokumentation.

Samtidigt är det viktigt att påpeka att mellanvägen inte innebär att de brister som påpekas under upphandlingens gång måste prövas under denna tid. Bristerna som påpekas kan alltså bli föremål för prövning i domstol i samma utsträckning som nu. Således finns en risk att inte heller handläggningstiderna i domstol minskar genom förslaget.

Det är något förvånande att dessa risker inte diskuteras mer ingående i utredningen. Detta inte minst med tanke på att utredningen har påpekat att överprövningar som avser både de inledande momenten och tilldelningsbeslutet tenderar att bli omfattande och tungrodda, vilket påverkar handläggningstiden.

Införandet av mellanvägen skulle dessutom medföra ett antal svåra bedömnings- och gränsdragningsfrågor, vilket ytterligare riskerar att förlänga handläggningstiderna i överprövningsmål.

Några av dessa frågor är vad som krävs för att en anmärkning ska anses ha gjorts av en leverantör, vilka brister i upphandlingen som innefattas i denna anmärkning, när en brist ska anses ha uppstått samt om det kan fastställas att leverantören borde ha haft kännedom om bristen.

Vissa av dessa frågor diskuteras visserligen i utredningen, men utredningen konstaterar att dessa frågor får lösas i praxis.

En ytterligare viktig aspekt är hur en leverantörs anmärkningar kommer att hanteras i förhållande till övriga leverantörer under upphandlingens gång.

Om en leverantörs anmärkningar och myndighetens eventuella svar inte offentliggörs skulle likabehandlings- och transparensprincipen kunna överträdas, samtidigt som det inte är givet hur ett offentliggörande av dessa uppgifter skulle förhålla sig till upphandlingssekretessen.

Dessa frågor omnämns inte i betänkandet.

Utredningens uppfattning är att mellanvägen skulle kunna leda till att färre upphandlingar begärs överprövade och en minskad arbetsbörda för domstolarna.

Vad vi anfört ovan medför enligt vår uppfattning en risk för att följden kommer att bli en ökad arbetsbörda för upphandlande myndigheter och leverantörer, samt att arbetsbördan även för domstolarna kan komma att öka.

Vi anser att mellanvägen inte bör införas utan ytterligare analys av konsekvenserna och av möjligheten att faktiskt uppnå de angivna syftena.

Läs mer: Juridik

Redaktionen

red@uh24.se

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Senaste inläggen

  • Vägledning för dialog och förståelse
  • Anklagar Attendo för fusk
  • Vill kunna stänga av ”UM”
  • Ministerns “läxa” till Trafikverket
  • Lyfter AI-risker vid upphandling

Lediga jobb

Inköpare med intresse för IT – Telge Inköp AB

Norrköpings kommun söker upphandlare till upphandlingsenheten

Polisen

Polisen söker sektionschef till sektionen Fastighet och service, Inköpsenheten

Upphandlare inom varor och tjänster till myndigheten för civilt försvar

Processråd med upphandlings­rättslig inrikt­ning till Konkurrens­verket

Entreprenadupphandlare till Solna stad

ESEM Eskilstuna Strängnäs Energi och miljö

Hej IT-Upphandlare!

ESEM Eskilstuna Strängnäs Energi och miljö

Hej Upphandlare-varor och tjänster!

Avtalscontroller – Telge Inköp

Adda Inköpscentral söker en Kategorigruppchef – Social omsorg

Senaste nyheterna

Vägledning för dialog och förståelse
Sofia MalanderAnklagar Attendo för fusk
Inköpare med intresse för IT – Telge Inköp AB
Norrköpings kommun söker upphandlare till upphandlingsenheten
Dialogförfaranden | 26 november
BolagsverketVill kunna stänga av ”UM”
Ministerns “läxa” till Trafikverket
PolisenPolisen söker sektionschef till sektionen Fastighet och service, Inköpsenheten
Lyfter AI-risker vid upphandling
HFDHFD prövar inte tilläggsavtal
Upphandlare inom varor och tjänster till myndigheten för civilt försvar
“Lägsta pris driver brottslighet”
Fler lyfter säkerhet vid it-inköp
Vässar upphandlingen av vård
Processråd med upphandlings­rättslig inrikt­ning till Konkurrens­verket
HFD Högsta Förvaltningsdomstolen skyltHFD prövar Huddingefall
Så lockar upphandling kriminella
Entreprenadupphandlare till Solna stad
Gröna it‑inköp 2026: Hållbarhet, cybersäkerhet och AI i fokus 
Tvistar om tilldelning
ANNONS FRÅN AFF

Diplomutbildningen “Aff för upphandlare” – Anders Karlsson Behrer om nyttan

Att göra upphandlingar tydliga är en central utmaning för alla som arbetar med fastighetsdrift och tjänsteupphandlingar. Kursen ”Aff för upphandlare”, som innehåller Aff Diplomutbildning och Upphandlingsmodulen, ger praktiska verktyg och en tydlig struktur för hela processen – från förfrågningsunderlag till avtalsuppföljning.

Mest visade inlägg

  • Lyfter AI-risker vid upphandling
  • Ministerns “läxa” till Trafikverket
  • “Lägsta pris driver brottslighet”
  • Vill kunna stänga av ”UM”
  • HFD prövar inte tilläggsavtal
  • Så lockar upphandling kriminella
  • Vässar upphandlingen av vård
  • Anklagar Attendo för fusk
  • HFD prövar Huddingefall
  • Små viten gav stort skadestånd

Läsarnas åsikter

Jimmy D : “Lägsta pris driver brottslighet”
Malmö stad är ett prakt exempel på problematiken inom städtjänster. Man har hundratals krav i avtalet och avropen. Men då…
Per : “Lägsta pris driver brottslighet”
Instämmer med flera före mig. Ständigt denna återkommande diskussion om lägsta pris. Kan vi inte bara en gång för alla…
Senior upphandlare : “Lägsta pris driver brottslighet”
Det är inte "okunnigt och naivt" att påstå att en upphandling med endast pris som utvärderingskriterie ofta leder till dåliga…
Tina : “Lägsta pris driver brottslighet”
Jag tänker som Senior skriver att lägsta pris är en fast kvalitetsgräns där ribban ska sättas tillräckligt högt för att…
Anna Thoursie : “Lägsta pris driver brottslighet”
Det är jag som skrivit rapporten och jag är helt enig med signaturen M. Rubriken är ett click-bait. Inte bra.…
småföretagare : Lyfter AI-risker vid upphandling
Säg att om man som leverantör har ett sekretessavtal med en kund. Till och med om leverantören söker på sin…
LXV : Lyfter AI-risker vid upphandling
AI, dvs Artificiell Idioti, utgör det perfekta verktyget för maktelitens fria utövning av samhällets sociala manipulation och är därmed det…
M : “Lägsta pris driver brottslighet”
Rubriken i artikeln är ju väldigt clickbaitande, och baserat på kommentarsfältet har många svalt betet. Om man faktiskt läser vad…
Senior : “Lägsta pris driver brottslighet”
Alla pratar om lägsta pris, men har dessa förståsigpåare verkligen förstått vad en prisupphandling är? Det skulle vara intressant att…
Senior upphandlare : När mätbara krav styr bort från rätt krisstöd
Mycket intressant artikel, tack.