Skip to content
  • Om oss
  • Kontakta oss
  • Nyhetsbrev
  • Annonsera
Upphandling24
  • Nyheter
    • Debatt
  • Karriär
    • Lönestatistik
    • Lediga jobb
    • Månadens profil
    • Platsannonsera
    • Student
    • Utbildningar
  • Konferens
  • Utbildning
    • AI för upphandlare
    • Entreprenadupphandling och AMA AF
    • Dialogförfaranden
    • Kvalificerad entreprenadupphandlare
    • Kvalificerad IT-upphandlare
    • Leda upphandlingar effektivt
    • LOU på två dagar
    • Robusta IT-avtal
    • Säkerhetsskyddad upphandling
  • Nätverk
    • Upphandlare
    • Avtalsuppföljning
    • Entreprenadupphandlare
    • IT-upphandlare
  • Om oss
    • Om oss
    • Kontakta oss
    • Nyhetsbrev
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera

Det kan kosta att göra fel

JuridikFörsvarets Materielverk fick erfara att det inte är gratis att göra fel. Svea Hovrätt dömde myndigheten att betala skadestånd på drygt två miljoner till en leverantör för en utebliven vinst. Skälet var att Försvarets Materielverk felaktigt uteslutit leverantören och avbrutit upphandlingen. Martin Levinsohn och Sara Söderling vid Setterwalls Advokatbyrå redogör för på vilka grunder en upphandlande myndighet kan bli skadeståndsskyldig.

| 2018-08-31
Martin Levinsohn och Sara Söderling, Setterwalls Advokatbyrå.

Enligt 20 kap. 20 § LOU med motsvarande bestämmelse i LUFS är en upphandlande myndighet skyldig att ersätta den skada som uppkommit för en leverantör till följd av att myndigheten agerat i strid med LOU/LUFS. Om åsidosättandet har påverkat leverantörens möjlighet att tilldelas kontrakt har leverantören dessutom rätt till ersättning för att förbereda anbud och i övrigt delta i upphandlingen.

Frågan om skadestånd prövas av allmän domstol och förutsättningarna för att skadestånd ska utdömas är dels att den upphandlande myndigheten agerat i strid med LOU/LUFS, dels att det finns ett orsakssamband mellan felet och den skada som görs gällande av leverantören.

Har ett fel begåtts? Frågan om huruvida den upphandlande myndigheten agerat i strid med LOU/LUFS prövas fullt ut av allmän domstol i skadeståndsmålet (se NJA 2016 s. 369). När omständigheterna som anförs av parterna är desamma i skadeståndsmålet som i upphandlingsmålet har en tidigare kammarrätts dom tilldelats ett högt bevisvärde i skadeståndsmålet (se T 5455-17).

Samtidigt kan det inte krävas att den upphandlande myndighetens bedömningar är helt invändningsfria i alla avseenden (se T 5455-17). Det finns således visst utrymme för myndigheter att göra fel utan att bli skadeståndsskyldiga.

En upphandlande myndighet kan dock inte undkomma skadeståndsansvar genom att hänvisa till att upphandlingsfelet rör upphandlingsdokumenten som sådana och därmed drabbar alla leverantörer lika (se T 1848-16).

Finns det ett orsakssamband? I skadeståndsmål måste leverantören, utöver att visa att den upphandlande myndigheten gjort fel, även visa att det finns ett orsakssamband mellan felet och att leverantören gått miste om kontraktet.

Det är därför viktigt att faktiskt grunda skadeståndsanspråket på rätt sak och inte göra som i NJA 2013 s. 762 där skadeståndsanspråket endast grundades på den upphandlande myndighetens felaktiga tilldelningsbeslut. I det fallet valde den upphandlande myndigheten att avbryta upphandlingen utan att teckna avtal med någon leverantör. Eftersom leverantören inte angripit beslutet att avbryta upphandlingen kom domstolen fram till att det inte fanns något orsakssamband mellan överträdelserna av LOU och att leverantören förlorade kontraktet.

Kontraktstecknande är dock inte nödvändigt för skadeståndsskyldighet, vilket framgår av NJA 2016 s. 369. I det fallet hade den upphandlande myndigheten visserligen också valt att avbryta upphandlingen, men leverantören lyckades visa att det var den upphandlande myndighetens felaktiga tilldelningsbeslut som orsakade att det upphandlade projektet inte kunde färdigställas i tid och att den upphandlande myndigheten gick miste om planerad finansiering, vilket i sin tur ledde till att den upphandlande myndigheten beslöt att avbryta upphandlingen.

Den bakomliggande orsaken till att leverantören gick miste om kontraktet utgjordes således av det felaktiga tilldelningsbeslutet och inte beslutet att avbryta upphandlingen.

Vad ska ersättas? För det fall skadeståndsskyldighet föreligger ska leverantören ersättas för direkta kostnader och utebliven vinst (positiva kontraktsintresset). Normalt sett beräknas ersättningen utifrån den vinst som en leverantör skulle gjort om kontrakt hade tecknats. För det fall överträdelsen menligt påverkat leverantörens möjlighet att tilldelas kontraktet innefattar rätten till skadestånd kostnader för att förbereda anbud och i övrigt delta i upphandlingen (negativa kontraktsintresset).

För att ersättning för anbudskostnader ska utgå krävs att kostnaden ska ha orsakats av eller blivit onyttig på grund av upphandlingsfelet. I praxis har man, i situationer vari en leverantör redan fått ersättning motsvarande det positiva kontraktsintresset, resonerat att kostnader för att förbereda anbud inte blivit onyttiga och därmed inte heller ersättningsgilla (se T 5455-17).

Av praxis framgår det även att ersättning för skada i form av processkostnader i överprövningsmål inte är principiellt uteslutet (se NJA 2013 s. 762), i vart fall inte skälig ersättning i det fall en leverantör vunnit framgång i en överprövningsprocess (se t.ex. T 5455-17 och T 1848-18).

Ska skadeståndet jämkas? Det kan finnas skäl att jämka skadestånd. Utgångspunkten i praxis är att skadeståndet ska jämkas om en leverantör inte begärt överprövning av det felaktiga tilldelningsbeslutet eller beslutet att avbryta upphandlingen. Skälen till detta är att en överprövning generellt sett anses falla inom en normalt bedriven affärsverksamhet och att processen varken utgör en betydande olägenhet eller är alltför betungande för leverantören.

Att som leverantör inte ansöka om överprövning av ett påstått upphandlingsfel riskerar därför att betraktas som oaktsamt.

Med det sagt måste överprövningen fylla en reell funktion, såtillvida att överprövningen faktiskt kan leda till en begränsning av skadan. Om en överprövning skulle sakna reell funktion, exempelvis om det inte skulle vara möjligt att färdigställa det upphandlade projektet i enlighet med upphandlingsdokumenten, finns inte heller något krav på leverantören att ansöka om överprövning för att undvika jämkning (se NJA 2016 s. 369).

Enligt vår mening är det främst aktuellt att driva skadeståndsmål i upphandlingar med högt kontraktsvärde alldeles oavsett om upphandlande myndighet valt att teckna kontrakt med ”fel” leverantör eller avbrutit en upphandling på tvivelaktiga grunder. I vilka fall ett beslut att avbryta en upphandling kan anses utgöra en överträdelse av LOU/LUFS förblir visserligen obesvarat i praxis men i fall när det finns en direkt koppling mellan beslutet att avbryta och det felaktiga tilldelningsbeslutet kan en upphandlande myndighet inte undgå skadeståndsansvar.

Slutligen konstaterar vi att det, förutsatt att skadeståndskravet utformas på rätt sätt, kostar att göra fel för upphandlande myndigheter.

Dom och målnummer: Svea Hovrätts dom den 13 april 2018 i mål T 5455-17.

Martin Levinsohn

Sara Söderling

Läs mer: Juridik

Redaktionen

red@uh24.se

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Senaste inläggen

  • Vägledning för dialog och förståelse
  • Anklagar Attendo för fusk
  • Vill kunna stänga av ”UM”
  • Ministerns “läxa” till Trafikverket
  • Lyfter AI-risker vid upphandling

Lediga jobb

Inköpare med intresse för IT – Telge Inköp AB

Norrköpings kommun söker upphandlare till upphandlingsenheten

Polisen

Polisen söker sektionschef till sektionen Fastighet och service, Inköpsenheten

Upphandlare inom varor och tjänster till myndigheten för civilt försvar

Processråd med upphandlings­rättslig inrikt­ning till Konkurrens­verket

Entreprenadupphandlare till Solna stad

ESEM Eskilstuna Strängnäs Energi och miljö

Hej IT-Upphandlare!

ESEM Eskilstuna Strängnäs Energi och miljö

Hej Upphandlare-varor och tjänster!

Avtalscontroller – Telge Inköp

Transportstyrelsen söker upphandlare till Norrköping eller Örebro

Socialstyrelsen söker upphandlingssamordnare inom offentliga affärer

Adda Inköpscentral söker en Kategorigruppchef – Social omsorg

Senaste nyheterna

Vägledning för dialog och förståelse
Sofia MalanderAnklagar Attendo för fusk
Inköpare med intresse för IT – Telge Inköp AB
Norrköpings kommun söker upphandlare till upphandlingsenheten
Dialogförfaranden | 26 november
BolagsverketVill kunna stänga av ”UM”
Ministerns “läxa” till Trafikverket
PolisenPolisen söker sektionschef till sektionen Fastighet och service, Inköpsenheten
Lyfter AI-risker vid upphandling
HFDHFD prövar inte tilläggsavtal
Upphandlare inom varor och tjänster till myndigheten för civilt försvar
“Lägsta pris driver brottslighet”
Fler lyfter säkerhet vid it-inköp
Vässar upphandlingen av vård
Processråd med upphandlings­rättslig inrikt­ning till Konkurrens­verket
HFD Högsta Förvaltningsdomstolen skyltHFD prövar Huddingefall
Så lockar upphandling kriminella
Entreprenadupphandlare till Solna stad
Gröna it‑inköp 2026: Hållbarhet, cybersäkerhet och AI i fokus 
Tvistar om tilldelning
ANNONS FRÅN AFF

Diplomutbildningen “Aff för upphandlare” – Anders Karlsson Behrer om nyttan

Att göra upphandlingar tydliga är en central utmaning för alla som arbetar med fastighetsdrift och tjänsteupphandlingar. Kursen ”Aff för upphandlare”, som innehåller Aff Diplomutbildning och Upphandlingsmodulen, ger praktiska verktyg och en tydlig struktur för hela processen – från förfrågningsunderlag till avtalsuppföljning.

Mest visade inlägg

  • Lyfter AI-risker vid upphandling
  • Ministerns “läxa” till Trafikverket
  • “Lägsta pris driver brottslighet”
  • Vill kunna stänga av ”UM”
  • HFD prövar inte tilläggsavtal
  • Så lockar upphandling kriminella
  • Vässar upphandlingen av vård
  • HFD prövar Huddingefall
  • Små viten gav stort skadestånd
  • Fler lyfter säkerhet vid it-inköp

Läsarnas åsikter

Jimmy D : “Lägsta pris driver brottslighet”
Malmö stad är ett prakt exempel på problematiken inom städtjänster. Man har hundratals krav i avtalet och avropen. Men då…
Per : “Lägsta pris driver brottslighet”
Instämmer med flera före mig. Ständigt denna återkommande diskussion om lägsta pris. Kan vi inte bara en gång för alla…
Senior upphandlare : “Lägsta pris driver brottslighet”
Det är inte "okunnigt och naivt" att påstå att en upphandling med endast pris som utvärderingskriterie ofta leder till dåliga…
Tina : “Lägsta pris driver brottslighet”
Jag tänker som Senior skriver att lägsta pris är en fast kvalitetsgräns där ribban ska sättas tillräckligt högt för att…
Anna Thoursie : “Lägsta pris driver brottslighet”
Det är jag som skrivit rapporten och jag är helt enig med signaturen M. Rubriken är ett click-bait. Inte bra.…
småföretagare : Lyfter AI-risker vid upphandling
Säg att om man som leverantör har ett sekretessavtal med en kund. Till och med om leverantören söker på sin…
LXV : Lyfter AI-risker vid upphandling
AI, dvs Artificiell Idioti, utgör det perfekta verktyget för maktelitens fria utövning av samhällets sociala manipulation och är därmed det…
M : “Lägsta pris driver brottslighet”
Rubriken i artikeln är ju väldigt clickbaitande, och baserat på kommentarsfältet har många svalt betet. Om man faktiskt läser vad…
Senior : “Lägsta pris driver brottslighet”
Alla pratar om lägsta pris, men har dessa förståsigpåare verkligen förstått vad en prisupphandling är? Det skulle vara intressant att…
Senior upphandlare : När mätbara krav styr bort från rätt krisstöd
Mycket intressant artikel, tack.