“Fara när upphandling blir ideologisk”

Upphandling har gått från att vara en ren administrativ angelägenhet till att bli starkt präglat av juridik. Nu ser vi en andra förskjutning, upphandlingar som är tydligt färgade av ideologi. Allt fler har fått upp ögonen för upphandling, dess påverkan och potential. Det är i grunden positivt. Men det innebär också att fler vill använda upphandling för att nå politiska mål inom miljö, utveckling av det lokala näringslivet, jämställdhet och andra angelägna områden. Som de flesta större förändringar sker det här stegvis och över tid. Det är därför extra viktigt att vi försöker se det här skeendet utifrån för att kunna värdera dess följder.

Förskjutningen mot ett juridiskt fokus gav oss större klarhet i många vagheter och motsägelser i upphandlingslagstiftningen och den juridiska kompetensen hos Sveriges upphandlare höjdes. Samtidigt har de innovativa metoderna för att göra bra affärer inte direkt haglat och juridiska detaljer har blivit ett slagträ i överprövningar.

Hur undviker vi då de värsta blindskären i detta nya skifte? Det handlar om balans mellan politik, upphandlingskompetens samt inte minst kunskap om de politikområden man vill påverka. Självklart kan tyckas. Men redan nu ser vi exempel på upphandlingar där balansen rubbats. Intentionerna är goda men leder upphandlingar med krav som inte är väl underbyggda och faktabaserade, ibland till och med olagliga.

Rätt använd kan upphandling vara ett effektivt verktyg för önskvärda förändringar. Innovation och kreativitet i kravställandet är positivt. För att det inte ska bli kontraproduktivt måste vi undvika krav som bygger mer på känsla än fakta, mer på tyckande än analys. Idag finns flera bra vägledningar från exempelvis Miljöstyrningsrådet för den som inte har möjlighet att göra en fullödig utredning av effekterna av krav som inte är direkt förknippade med behovet av varan eller tjänsten. Det hjälper dock föga om vi inte är överrens om att använda dem.

Att göra den offentliga upphandlingen till en experimentverkstad och inte se till konsekvenserna för hela marknader blir både dyrt och ineffektivt. Det räcker inte att notera förskjutningen, vi har ett ansvar att se till att rollbesättningen är komplett. Ansvarsfull förändring kräver såväl politisk vilja som upphandlingskompetens och sakkunskap inom de områden där vi vill se en förändring.

Therese Klaar, upphandlingschef, Ekerö kommun