– I ett och ett halvt år har arbetet med den nya inköpspolicyn pågått och det känns stort för mig personligen som ett av de första, stora ärenden jag drivit under min tid som finanslandstingsråd, säger Irene Svenonius, Moderaterna.
– Med policyn breddar vi perspektiven ordentligt till att handla om mer än upphandling. Vi får tydliga strukturer för att på bästa sätt förbereda, genomföra och följa upp våra inköp.
Den nya inköpspolicyn ska ersätta nuvarande upphandlingspolicy och bygger på att landstingsstyrelsen tar ett starkare grepp med ett uppsiktsansvar över alla inköp och att kunna erbjuda inköps- och upphandlingsstöd mot nämnder och bolag.
Policyn öppnar även för samordnade upphandlingar utan central styrning med två eller flera nämnder eller bolag som samverkar.
En satsning på kategoribaserade inköp är en bärande del i strategin.
Irene Svenonius:
– Kategoribaserade inköp har använts med bra resultat på några områden tidigare, som exempelvis ögonläkemedel, och kommer nu att ges betydlig mer plats i vår organisation. Här ser vi samordningsvinster och räknar med att vi kan minska våra kostnader med 2-3 procent generellt.
– Den nya inköpspolicyn är den stora förändringen för att nå målet om att bli Sveriges bästa offentliga upphandlare. Men på vägen dit har vi redan innan beslutet genomfört viktiga åtgärder som vaktposter vid varje nämnd som en kontrollfunktion mot otillåtna direktupphandlingar och att upphandlingsarbetet centralt leds av en inköpsdirektör.
Den nya inköpspolicyn har mött motstånd från främst Miljöpartiet.
-Det är olyckligt att man går ifrån viktiga delar i nuvarande regelverk som kom till efter Sodexoskandalen för att säkerställa politisk insyn kring våra inköp. Med förändringarna kommer politiken att få svårare att granska inköpen genom att ansvaret flyttas ut till verksamheten och vi tror även att det kommer att bli färre samordnade upphandlingar, säger Tomas Eriksson, gruppledare för Miljöpartiet i Stockholms läns landstingsfullmäktige.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer