Skip to content
  • Om oss
  • Kontakta oss
  • Nyhetsbrev
  • Annonsera
Upphandling24
  • Nyheter
    • Debatt
  • Karriär
    • Lönestatistik
    • Lediga jobb
    • Månadens profil
    • Platsannonsera
    • Student
    • Utbildningar
  • Konferens
  • Utbildning
    • AI för upphandlare
    • Entreprenadupphandling och AMA AF
    • Dialogförfaranden
    • Kvalificerad entreprenadupphandlare
    • Kvalificerad IT-upphandlare
    • Leda upphandlingar effektivt
    • LOU på två dagar
    • Robusta IT-avtal
    • Säkerhetsskyddad upphandling
  • Nätverk
    • Upphandlare
    • Avtalsuppföljning
    • Entreprenadupphandlare
    • IT-upphandlare
  • Om oss
    • Om oss
    • Kontakta oss
    • Nyhetsbrev
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera

Hur kan myndigheter samarbeta över gränserna?

RättsfallsanalysVad gäller egentligen när myndigheter från olika länder inom EU/EES samarbetar vid upphandling? Therese Eriksson, Joakim Lavér och Erik Gadman vid Hannes Snellman advokatbyrå analyserar ett beslut från konkurrensverket.

| 2014-07-14

Konkurrensverket (”KKV”) slog i beslut av den 14 maj 2014 (dnr 761/2013) fast att det är möjligt för upphandlande myndigheter i olika medlemsstater inom EU och EES att samarbeta avseende offentliga upphandlingar. En förutsättning för att sådana gränsöverskridande samarbeten ska tillåtas är att det tydligt framgår vilken av de deltagande ländernas lagstiftning som ska tillämpas, avseende såväl själva upphandlingsförfarandet som rättsmedel.

Fakta i ärendet

Försvarets materielverk (”FMV”) ingick efter förhandlingar med sin norska motsvarighet Forsvarets logistikkorganisasjon (”FLO”) ett samarbetsavtal i syfte att tillsammans upphandla ett gemensamt ramavtal för leverans av lastbilar till Sveriges och Norges respektive försvarsmakter. Enligt samarbetsavtalet skulle separata avrop ske för respektive myndighet, och upphandlingen skulle genomföras med tillämpning av norsk lag.

Tilldelningsbeslut i upphandlingen meddelades den 20 november 2013, enligt vilket Rheinmetall MAN Military Vehicles (”MAN”) tilldelades kontrakt i upphandlingen. Den 2 december 2013 ansökte Scania CV AB om överprövning av beslutet att tilldela MAN kontraktet och menade att FMV skulle ha tillämpat lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (”LOU”) vid upphandlingen av lastbilarna. FMV å andra sidan anförde att det inte förekommit någon offentlig upphandling enligt det svenska regelverket för offentlig upphandling. Ansökan om överprövning återkallades sedermera, och Förvaltningsrätten i Stockholm avskrev målet utan att pröva det i sak (Förvaltningsrätten i Stockholm, mål nr 29055-13).

KKV inledde därefter en granskning av FMV:s agerande för att utröna om FMV:s agerande stridit mot svensk lag eller tillämpliga unionsrättsliga bestämmelser.

KKV:s bedömning

KKV:s prövning avsåg om det är tillåtet för upphandlande myndigheter att genomföra upphandlingar i form av gränsöverskridande samarbeten på det sätt som skett mellan FMV och FLO, samt vilket nationellt regelverk som i sådana fall ska tillämpas på upphandlingen.

KKV noterade inledningsvis att samarbete mellan upphandlande myndigheter i olika medlemsstater i EU- och/eller EES-länder inte uttryckligen regleras i LOU eller direktiv 2004/18/EG. Samtidigt konstaterade KKV att det inte heller finns något förbud mot ett sådant samarbete i regelverken, och att det inte heller finns någon praxis från EU-domstolen som kan tolkas som ett förbud. I de nya upphandlingsdirektiven regleras vidare uttryckligen hur samarbete mellan upphandlande myndigheter i olika medlemsstater ska gå till och i skälen till direktiv 2014/24/EU uttalas till och med att ”gränsöverskridande gemensam offentlig upphandling implicit är tillåten enligt direktiv 2004/18/EG”.

KKV uttalade vidare att det utifrån ett EU-rättsligt perspektiv sannolikt saknar betydelse vilken medlemsstats lagstiftning om upphandling och rättsmedel som tillämpas på en upphandling, så länge det är fråga om en nationell lagstiftning som implementerar upphandlingsdirektiven.

Mot denna bakgrund fann KKV att det är möjligt för myndigheter i olika medlemsstater att samarbeta om enskilda upphandlingar. Med hänsyn till att länder som är EES-medlemmar också ska tillämpa upphandlingsdirektiven och rättsmedelsdirektivet på samma sätt som EU:s medlemsstater fann KKV att en upphandlande myndighet i en EU-medlemsstat kan samarbeta med myndigheter i EES-länder på samma sätt som om det gällde myndigheter i EU:s medlemsstater.

Vad gäller formerna för samarbetet uttalade KKV att vid gränsöverskridande upphandlingssamarbeten följer av transparensprincipen att det måste stå klart för samtliga potentiella anbudsgivare vilken av de deltagande ländernas lagstiftning som ska tillämpas avseende såväl själva upphandlingsförfarandet som rättsmedel. KKV uttalade att det i de nya direktiven regleras vad medlemsstaterna eller de upphandlande myndigheterna behöver komma överens om, men att eftersom de nya direktiven ännu inte är gällande rätt får det nu bedömas från fall till fall om tillräcklig transparens uppnåtts.

KKV konstaterade i detta sammanhang att om det finns ett formaliserat samarbete som pekar ut en tillämplig lagstiftning så ska upphandlingen bedömas enligt den utpekade lagstiftningen, såväl avseende hur upphandlingen genomförs som avseende rättsmedel. I det aktuella fallet pekade de upphandlande myndigheternas samarbetsavtal ut norsk rätt som tillämplig lagstiftning.

Mot bakgrund av det resonemang som refererats ovan fann KKV att upphandlingen skulle prövas mot norsk materiell upphandlingsrätt, och avskrev ärendet.

Analys

Som konstateras i KKV:s beslut innehåller direktiv 2004/18/EG ingen bestämmelse som uttryckligen tillåter upphandlande myndigheter i olika medlemsstater inom EU och/eller EES att samarbeta i gemensamma upphandlingar. De nya upphandlingsdirektiven som ännu inte implementerats i nationell rätt (direktiv 2014/24/EU och direktiv 2014/25/EU) reglerar dock uttryckligen sådana samarbeten. Mot denna bakgrund fann KKV att gränsöverskridande samarbeten redan nu är tillåtna, givet att vissa krav på transparens är uppfyllda.

Av KKV:s beslut framgår inte om myndigheten anser att det gränsöverskridande inslaget behöver vara av någon viss omfattning. Enligt vår uppfattning finns det dock risk för att ett samarbete ses som ett kringgåendeförsök om det gränsöverskridande inslaget är för litet.

Om det gränsöverskridande inslaget är tillräckligt omfattande kan det konstateras att det vid en gränsöverskridande upphandling blir möjligt för de upphandlande myndigheterna att välja mellan olika lagstiftningar, och därvid välja den lagstiftning de anser är mest fördelaktig. Även om EU:s medlemsstater och EES-medlemmar ska tillämpa upphandlingsdirektiven och rättsmedelsdirektivet på samma sätt så finns det – framförallt avseende de processuella reglerna – betydande skillnader i de enskilda ländernas nationella rättsordningar. Som exempel kan nämnas att ansvaret för parts rättegångskostnader i en överprövningsprocess skiljer sig åt i de nationella rättsordningarna. Sådana skillnader kan få stor betydelse vid valet av vilket lands lag som ska tillämpas på en gränsöverskridande upphandling.

Vidare kan man fråga sig om det finns något hinder för att välja ett lands lag lagstiftning som ska tillämpas avseende själva upphandlingsförfarandet och ett lands lag som ska tillämpas avseende rättsmedel. Det kan i detta sammanhang nämnas att de nya upphandlingsdirektiven i vart fall inte uttryckligen förbjuder att så sker. Den enda begränsningen som anges i de
nya direktiven är att upphandlande myndigheter och enheter inte får använda reglerna för gränsöverskridande upphandlingar i syfte att undvika med unionsrätten förenliga tvingande lagregler som är tillämpliga på dem i deras medlemsstat. Att det föreligger ett sådant syfte torde ofta vara svårt att visa för en leverantör som anser sig vara förfördelad.

Sammanfattning

• Upphandlande myndigheter i olika medlemsstater inom EU samt EES har möjlighet att samarbeta avseende enskilda upphandlingar. Vid sådana gränsöverskridande samarbeten krävs att principen om transparens efterföljs på så sätt att det står klart för samtliga potentiella anbudsgivare vilken av de deltagande ländernas lagstiftning – såväl avseende själva upphandlingsförfarandet som rättsmedel – som ska tillämpas.

Ärendenummer

KKV:s beslut av den 14 maj 2014, dnr 761/2013.

Läs mer: JuridikRättsfallsanalys Erik GadmanFloFmvHannes SnellmanJoakim LavérKkvLouScania Cv AbTherese Eriksson

Redaktionen

red@uh24.se

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Senaste inläggen

  • Vägledning för dialog och förståelse
  • Anklagar Attendo för fusk
  • Vill kunna stänga av ”UM”
  • Ministerns “läxa” till Trafikverket
  • Lyfter AI-risker vid upphandling

Lediga jobb

Inköpare med intresse för IT – Telge Inköp AB

Norrköpings kommun söker upphandlare till upphandlingsenheten

Polisen

Polisen söker sektionschef till sektionen Fastighet och service, Inköpsenheten

Upphandlare inom varor och tjänster till myndigheten för civilt försvar

Processråd med upphandlings­rättslig inrikt­ning till Konkurrens­verket

Entreprenadupphandlare till Solna stad

ESEM Eskilstuna Strängnäs Energi och miljö

Hej IT-Upphandlare!

ESEM Eskilstuna Strängnäs Energi och miljö

Hej Upphandlare-varor och tjänster!

Avtalscontroller – Telge Inköp

Transportstyrelsen söker upphandlare till Norrköping eller Örebro

Socialstyrelsen söker upphandlingssamordnare inom offentliga affärer

Adda Inköpscentral söker en Kategorigruppchef – Social omsorg

Senaste nyheterna

Vägledning för dialog och förståelse
Sofia MalanderAnklagar Attendo för fusk
Inköpare med intresse för IT – Telge Inköp AB
Norrköpings kommun söker upphandlare till upphandlingsenheten
Dialogförfaranden | 26 november
BolagsverketVill kunna stänga av ”UM”
Ministerns “läxa” till Trafikverket
PolisenPolisen söker sektionschef till sektionen Fastighet och service, Inköpsenheten
Lyfter AI-risker vid upphandling
HFDHFD prövar inte tilläggsavtal
Upphandlare inom varor och tjänster till myndigheten för civilt försvar
“Lägsta pris driver brottslighet”
Fler lyfter säkerhet vid it-inköp
Vässar upphandlingen av vård
Processråd med upphandlings­rättslig inrikt­ning till Konkurrens­verket
HFD Högsta Förvaltningsdomstolen skyltHFD prövar Huddingefall
Så lockar upphandling kriminella
Entreprenadupphandlare till Solna stad
Gröna it‑inköp 2026: Hållbarhet, cybersäkerhet och AI i fokus 
Tvistar om tilldelning
ANNONS FRÅN AFF

Diplomutbildningen “Aff för upphandlare” – Anders Karlsson Behrer om nyttan

Att göra upphandlingar tydliga är en central utmaning för alla som arbetar med fastighetsdrift och tjänsteupphandlingar. Kursen ”Aff för upphandlare”, som innehåller Aff Diplomutbildning och Upphandlingsmodulen, ger praktiska verktyg och en tydlig struktur för hela processen – från förfrågningsunderlag till avtalsuppföljning.

Mest visade inlägg

  • Lyfter AI-risker vid upphandling
  • Ministerns “läxa” till Trafikverket
  • “Lägsta pris driver brottslighet”
  • Vill kunna stänga av ”UM”
  • HFD prövar inte tilläggsavtal
  • Så lockar upphandling kriminella
  • Vässar upphandlingen av vård
  • HFD prövar Huddingefall
  • Små viten gav stort skadestånd
  • Fler lyfter säkerhet vid it-inköp

Läsarnas åsikter

Jimmy D : “Lägsta pris driver brottslighet”
Malmö stad är ett prakt exempel på problematiken inom städtjänster. Man har hundratals krav i avtalet och avropen. Men då…
Per : “Lägsta pris driver brottslighet”
Instämmer med flera före mig. Ständigt denna återkommande diskussion om lägsta pris. Kan vi inte bara en gång för alla…
Senior upphandlare : “Lägsta pris driver brottslighet”
Det är inte "okunnigt och naivt" att påstå att en upphandling med endast pris som utvärderingskriterie ofta leder till dåliga…
Tina : “Lägsta pris driver brottslighet”
Jag tänker som Senior skriver att lägsta pris är en fast kvalitetsgräns där ribban ska sättas tillräckligt högt för att…
Anna Thoursie : “Lägsta pris driver brottslighet”
Det är jag som skrivit rapporten och jag är helt enig med signaturen M. Rubriken är ett click-bait. Inte bra.…
småföretagare : Lyfter AI-risker vid upphandling
Säg att om man som leverantör har ett sekretessavtal med en kund. Till och med om leverantören söker på sin…
LXV : Lyfter AI-risker vid upphandling
AI, dvs Artificiell Idioti, utgör det perfekta verktyget för maktelitens fria utövning av samhällets sociala manipulation och är därmed det…
M : “Lägsta pris driver brottslighet”
Rubriken i artikeln är ju väldigt clickbaitande, och baserat på kommentarsfältet har många svalt betet. Om man faktiskt läser vad…
Senior : “Lägsta pris driver brottslighet”
Alla pratar om lägsta pris, men har dessa förståsigpåare verkligen förstått vad en prisupphandling är? Det skulle vara intressant att…
Senior upphandlare : När mätbara krav styr bort från rätt krisstöd
Mycket intressant artikel, tack.