Nyligen lyftes igen frågan om miljökrav i offentlig upphandling i en skriftlig riksdagsfråga där Miljöpartiet, inte helt oväntat, vill att ”offentlig upphandling utvecklas för att styra mot låg resursanvändning samt låg klimat- och miljöpåverkan.” De ”vill även införa ett siffersatt nationellt mål för andelen offentligt upphandlade produkter och tjänster som ska vara miljömärkta med en tredjepartsmärkning.”
Aktuell Hållbarhet lyfte detta och Civilministerns svar, inte heller någon nyhet i svaret, att ”regeringen anser att det inte ska vara tvingande att ställa krav på hållbarhet för upphandlande myndigheter och enheter eftersom det skulle riskera att minska och snedvrida konkurrensen”.
Erik Slottner svarade även att ”det är viktigt att det finns nödvändig flexibilitet för upphandlande myndigheter och enheter att utforma upphandlingsförandet på ett sätt som främjar konkurrens och innovation”.
Då börjar jag fundera om det verkligen finns någon motsättning mellan dessa två politiska ambitioner. Vad är innovation? Och vad är innovationsupphandling?
Upphandlingsmyndigheten skriver på sin hemsida att ”innovation i offentlig sektor är en förutsättning för att möta dagens och morgondagens samhällsutmaningar.”
Vi vet alla att vi har en klimatkris och att vårt gemensamma jordklot blir varmare, trots att vi behöver få ned medeltemperaturen. Så vi kan nog konstatera att uppvärmningen av vår värld är en av morgondagens samhällsutmaningar. Så behöver vi inte tillsammans försöka lösa detta på bästa sätt? Behövs då inte lite nytänkande och innovation?
Så visst kan vi främja nya lösningar för mer miljömässigt bättre offentliga affärer. Det behöver inte vara något helt nytt som ska köpas, något som inte finns… utan som Upphandlingsmyndigheten skriver vidare på sin hemsida om innovation: ”Det kan också handla om när en produkt eller tjänst blir branschöverskridande.”
Alltså när ett företag har utvecklat en produkt på ett lite mer miljömässigt bättre sätt och att vi i offentlig sektor främjar dessa produkter i våra upphandlingar. Detta är också innovation. Kanske på en lite mindre skala, men varför ska inte det främjas? Det är ju även ett väldigt mycket lättare sätt. Du köper ju en befintlig produkt som bara är bättre för vårt gemensamma samhälle och skapar bättre förutsättningar för framtida generationer att leva sitt liv också.
Hur vet du som ska upphandla att du verkligen får dessa nytänkande produkter som är bättre för klimatet och miljön?
Typ 1-märkningar som t.ex. Svanen eller EU Ecolabel höjer regelbundet kriterierna och skapar förutsättningar för företagen att vara innovativa och hitta nya lösningar, för att lösa både dagens och morgondagens samhällsutmaningar.
Jag vill verkligen påstå att krav på tredjepartcertifierade miljömärkningar och andra hållbarhetscertifieringar bidrar till innovation.
Sen ska ju inte märkningar alltid ställas som ett ska-krav. Det är lika användbart att främja märkningar som ett kontraktsvillkor, där leverantören ska arbeta för att öka andelen märkta produkter under avtalstiden.
Då bidrar ni ju även till Regeringens färdplan, som är ett komplement till Nationella upphandlingsstrategin. I färdplanen, som jag skrivit om tidigare, nämns att vi behöver ett paradigmskifte i synen på de offentliga inköpen för att möta vår tids komplexa samhällsutmaningar.
Regeringen skriver även i färdplanen att det är viktigt att arbeta med kontinuerlig dialog med leverantörer under avtalstiden. Och det är ju precis det du skapar förutsättningar för genom att ställa ett utvecklande kontraktsvillkor på att märka fler produkter i era avtal under avtalstiden.
Känns det som att det inte är någon direkt ny information? Det är nog kanske för att i Nationella upphandlingsstrategin i mål 5 om just innovation så kan offentlig sektor i egenskap av aktiv beställare driva på marknaden till att utveckla lösningar på viktiga samhällsutmaningar.
När företag ges möjlighet att utveckla innovativa lösningar och nya produkter för offentlig verksamhet, kan detta även leda till bland annat hållbar tillväxt, stärkt konkurrensförmåga och nya jobb. Detta beskrivs även i Nationella upphandlingsstrategin.
I en nyligen publicerad metodbeskrivning för hur EU Kommissionen ska ta fram obligatoriska miljömässiga krav för offentlig upphandling har EU:s Joint Research Centre (JRC) tittat på olika tidigare publicerade rapporter om innovation och grön innovation.
Då innovation för företagen kan vara en riskfylld investering, då det är osäkert om det nyutvecklade kommer att bli lönsam, kan offentlig upphandling minska eller till och med eliminera marknadsosäkerheten för potentiella leverantörer. Detta genom att efterfråga och främja mer interaktion mellan säljande part och köpare.
Samma studie visar att företag med ett offentligt kontrakt är 5,7 % mer benägna att införa innovationer med miljöfördelar. En annan studie JRC har tittat på visar att vinnande av offentliga upphandlingskontrakt med miljömässiga urvalskriterier ökar ett företags sannolikhet att introducera grönare produkter med i genomsnitt 20 procentenheter, där denna ökning drivs av små och medelstora företag.
Så kom ihåg regeringens fokus på att skapa innovation i upphandlingar inte är motsatsen till krav på miljö och märkningar i era upphandlingar.
Text: Lena Mårdh, Hållbarhetsexpert inom offentlig upphandling och Projektledare på Miljömärkning Sverige AB (Svanen)
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer