Skip to content
  • Om oss
  • Kontakta oss
  • Nyhetsbrev
  • Annonsera
Upphandling24
  • Nyheter
    • Debatt
  • Karriär
    • Lönestatistik
    • Lediga jobb
    • Månadens profil
    • Platsannonsera
    • Student
    • Utbildningar
  • Konferens
  • Utbildning
    • AI för upphandlare
    • Entreprenadupphandling och AMA AF
    • Dialogförfaranden
    • Kvalificerad entreprenadupphandlare
    • Kvalificerad IT-upphandlare
    • Leda upphandlingar effektivt
    • LOU på två dagar
    • Robusta IT-avtal
    • Säkerhetsskyddad upphandling
  • Nätverk
    • Upphandlare
    • Avtalsuppföljning
    • Entreprenadupphandlare
    • IT-upphandlare
  • Om oss
    • Om oss
    • Kontakta oss
    • Nyhetsbrev
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera

Kontrollskyldigheten betyder inget för skall-kravsprövningen

Juridisk krönikaDet finns en omfattande domstolspraxis kring frågan om vilka möjligheter och skyldigheter en upphandlande myndighet har att kontrollera en anbudsgivares uppfyllande av ska-krav. Enligt Fredrik Linder och Mikael Dubois, Hamilton Advokatbyrå, saknar emellertid frågan om en myndighet har haft en kontrollskyldighet vid anbudsprövningen betydelse för bedömningen av om ett ska-krav de facto är uppfyllt eller inte.

| 2017-01-11

Det är självklart, och följer av fast domstolspraxis, att anbud som inte uppfyller samtliga obligatoriska krav (skall-krav) i en upphandling inte får antas. Frågan om en upphandlande myndighet kan och/eller ska kontrollera korrektheten i uppgifter som en anbudsgivare lämnat, är följaktligen av stor betydelse för såväl myndigheter som leverantörer.

Det är en vanligt förekommande utgångspunkt i kammarrättspraxis att en upphandlande myndighet som huvudregel ska kunna förlita sig på att uppgifter som avges i anbud är korrekta, och att den upphandlande myndigheten inte har någon kontrollskyldighet i detta avseende så länge det inte finns anledning att ifrågasätta lämnade uppgifter.

Även om det i ett enskilt fall inte finns någon skyldighet för den upphandlande myndigheten att kontrollera uppgifter i ett anbud, så kan den upphandlande myndigheten enligt viss domstolspraxis emellertid ha rätt att genomföra en sådan kontroll.

Det är enligt vår uppfattning okontroversiellt att den upphandlande myndigheten i vissa fall måste ha rätt att kontrollera om uppgifterna som angivits i ett anbud beträffande uppfyllande av ett ska-krav är korrekta, oavsett om det angivits i förfrågningsunderlaget att sådan kontroll kan komma att ske. Detta eftersom ett anbud som inte uppfyller de obligatoriska kraven inte får antas.

Det är dock en helt annan sak att – i samband med myndighetens kontroll av uppgifter – ställa nya krav på anbudsgivaren, antingen i sak eller i bevishänseende. Detta är givetvis inte förenligt med transparensprincipen.

En upphandlande myndighet kan således inte förkasta ett anbud på den grunden att handlingar som visar att ett ska-krav uppfylls inte getts in, om det inte angivits i förfrågningsunderlaget att sådana handlingar krävs.

I Kammarrätten i Sundsvalls mål nummer 2256-16 (dom den 18 november 2016), illustreras motstående uppfattningar i hanteringen av dessa frågor. Majoriteten i kammarrätten konstaterade att det för uppfyllande av det aktuella kravet varit tillräckligt att svara ja på frågan ”Accepterar ni detta?”, och endast om det uppenbart skulle ha framgått av anbudshandlingarna att kravet inte var uppfyllt, hade riktigheten i anbudet kunnat ifrågasättas.

Ett skiljaktigt kammarrättsråd ansåg att myndigheten varit oförhindrad att begära in bevisning för att obligatoriska krav uppfylls (trots att detta inte angivits i förfrågningsunderlaget), och eftersom det av anbudsgivarens ingivna material inte framgick att ska-kravet var uppfyllt skulle anbudet förkastas.

Anta att det vid en överprövning av en upphandling anförs att den vinnande anbudsgivaren inte uppfyller ett visst skall-krav, trots att vinnaren har kryssat i en JA-ruta eller på annat sätt accepterat kravet på så sätt som krävts i förfrågningsunderlaget.

En inte helt ovanlig invändning från den upphandlande myndigheten i dessa fall är att ingen kontrollskyldighet förelegat, eftersom ingen särskild bevisning krävts i underlaget och eftersom det inte funnits anledning att ifrågasätta uppgifterna i anbudet.

Enligt vår uppfattning är en sådan invändning i överprövningsmålet utan relevans för frågan om det vinnande anbudet kan antas eller inte. Om det efter anbudstidens utgång framkommer uppgifter som gör att det kan ifrågasättas om ett visst skall-krav är uppfyllt, blir den relevanta frågan i överprövningen inte om myndigheten borde ha kontrollerat uppgifterna vid anbudsprövningen, utan om ska-kravet de facto är uppfyllt eller inte.

Frågan om kontrollskyldighet är därmed överspelad.

Sammantaget är det enligt vår uppfattning viktigt att skilja på å ena sidan den upphandlande myndighetens möjligheter/skyldigheter att kontrollera uppgifter i ett anbud vid anbudsprövningen i upphandlingen, och å andra sidan bedömningen av om ett skall-krav uppfylls med beaktande av uppgifter som framkommit efter anbudstidens utgång.

Om det står klart att ett skall-krav inte uppfylls får anbudet inte antas, oavsett om kontrollskyldighet förelegat vid anbudsprövningen eller inte.

Läs mer: JuridikRättsfallsanalys

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Senaste inläggen

  • Vägledning för dialog och förståelse
  • Anklagar Attendo för fusk
  • Vill kunna stänga av ”UM”
  • Ministerns “läxa” till Trafikverket
  • Lyfter AI-risker vid upphandling

Lediga jobb

Inköpare med intresse för IT – Telge Inköp AB

Norrköpings kommun söker upphandlare till upphandlingsenheten

Polisen

Polisen söker sektionschef till sektionen Fastighet och service, Inköpsenheten

Upphandlare inom varor och tjänster till myndigheten för civilt försvar

Processråd med upphandlings­rättslig inrikt­ning till Konkurrens­verket

Entreprenadupphandlare till Solna stad

ESEM Eskilstuna Strängnäs Energi och miljö

Hej IT-Upphandlare!

ESEM Eskilstuna Strängnäs Energi och miljö

Hej Upphandlare-varor och tjänster!

Avtalscontroller – Telge Inköp

Adda Inköpscentral söker en Kategorigruppchef – Social omsorg

Senaste nyheterna

Vägledning för dialog och förståelse
Sofia MalanderAnklagar Attendo för fusk
Inköpare med intresse för IT – Telge Inköp AB
Norrköpings kommun söker upphandlare till upphandlingsenheten
Dialogförfaranden | 26 november
BolagsverketVill kunna stänga av ”UM”
Ministerns “läxa” till Trafikverket
PolisenPolisen söker sektionschef till sektionen Fastighet och service, Inköpsenheten
Lyfter AI-risker vid upphandling
HFDHFD prövar inte tilläggsavtal
Upphandlare inom varor och tjänster till myndigheten för civilt försvar
“Lägsta pris driver brottslighet”
Fler lyfter säkerhet vid it-inköp
Vässar upphandlingen av vård
Processråd med upphandlings­rättslig inrikt­ning till Konkurrens­verket
HFD Högsta Förvaltningsdomstolen skyltHFD prövar Huddingefall
Så lockar upphandling kriminella
Entreprenadupphandlare till Solna stad
Gröna it‑inköp 2026: Hållbarhet, cybersäkerhet och AI i fokus 
Tvistar om tilldelning
ANNONS FRÅN AFF

Diplomutbildningen “Aff för upphandlare” – Anders Karlsson Behrer om nyttan

Att göra upphandlingar tydliga är en central utmaning för alla som arbetar med fastighetsdrift och tjänsteupphandlingar. Kursen ”Aff för upphandlare”, som innehåller Aff Diplomutbildning och Upphandlingsmodulen, ger praktiska verktyg och en tydlig struktur för hela processen – från förfrågningsunderlag till avtalsuppföljning.

Mest visade inlägg

  • Lyfter AI-risker vid upphandling
  • Ministerns “läxa” till Trafikverket
  • “Lägsta pris driver brottslighet”
  • Vill kunna stänga av ”UM”
  • HFD prövar inte tilläggsavtal
  • Så lockar upphandling kriminella
  • Vässar upphandlingen av vård
  • Anklagar Attendo för fusk
  • HFD prövar Huddingefall
  • Små viten gav stort skadestånd

Läsarnas åsikter

Jimmy D : “Lägsta pris driver brottslighet”
Malmö stad är ett prakt exempel på problematiken inom städtjänster. Man har hundratals krav i avtalet och avropen. Men då…
Per : “Lägsta pris driver brottslighet”
Instämmer med flera före mig. Ständigt denna återkommande diskussion om lägsta pris. Kan vi inte bara en gång för alla…
Senior upphandlare : “Lägsta pris driver brottslighet”
Det är inte "okunnigt och naivt" att påstå att en upphandling med endast pris som utvärderingskriterie ofta leder till dåliga…
Tina : “Lägsta pris driver brottslighet”
Jag tänker som Senior skriver att lägsta pris är en fast kvalitetsgräns där ribban ska sättas tillräckligt högt för att…
Anna Thoursie : “Lägsta pris driver brottslighet”
Det är jag som skrivit rapporten och jag är helt enig med signaturen M. Rubriken är ett click-bait. Inte bra.…
småföretagare : Lyfter AI-risker vid upphandling
Säg att om man som leverantör har ett sekretessavtal med en kund. Till och med om leverantören söker på sin…
LXV : Lyfter AI-risker vid upphandling
AI, dvs Artificiell Idioti, utgör det perfekta verktyget för maktelitens fria utövning av samhällets sociala manipulation och är därmed det…
M : “Lägsta pris driver brottslighet”
Rubriken i artikeln är ju väldigt clickbaitande, och baserat på kommentarsfältet har många svalt betet. Om man faktiskt läser vad…
Senior : “Lägsta pris driver brottslighet”
Alla pratar om lägsta pris, men har dessa förståsigpåare verkligen förstått vad en prisupphandling är? Det skulle vara intressant att…
Senior upphandlare : När mätbara krav styr bort från rätt krisstöd
Mycket intressant artikel, tack.