Skip to content
  • Om oss
  • Kontakta oss
  • Nyhetsbrev
  • Annonsera
Upphandling24
  • Nyheter
    • Debatt
  • Karriär
    • Lönestatistik
    • Lediga jobb
    • Månadens profil
    • Platsannonsera
    • Student
    • Utbildningar
  • Konferens
  • Utbildning
    • AI för upphandlare
    • Entreprenadupphandling och AMA AF
    • Dialogförfaranden
    • Kvalificerad entreprenadupphandlare
    • Kvalificerad IT-upphandlare
    • Leda upphandlingar effektivt
    • LOU på två dagar
    • Robusta IT-avtal
    • Säkerhetsskyddad upphandling
  • Nätverk
    • Upphandlare
    • Avtalsuppföljning
    • Entreprenadupphandlare
    • IT-upphandlare
  • Om oss
    • Om oss
    • Kontakta oss
    • Nyhetsbrev
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera

Leverantör mer skyddsvärd än myndighet vid talerätt

RättsfallsanalysKammarrätten i Göteborg anser att förvaltningsrättens dom inte har gått en leverantör emot. Domen har inte sådana självständiga rättsverkningar för leverantören att undantag kan göras från principen att domskäl inte får överklagas. Fredrik Linder och Anna Wennberg, Hamilton Advokatbyrå, analyserar domen och frågan om talerätt för leverantör.

| 2017-09-21

Fakta i målet

Upphandlingsbolaget i Göteborg genomförde en upphandling av ramavtal avseende hantverkstjänster. Upphandlingen omfattade tre delområden; A, B och C. Efter genomförd lottning placerades Byggruppen på 14 plats för delområde B.

Byggruppen ansökte om överprövning hos Förvaltningsrätten i Göteborg och anförde att Upphandlingsbolaget hade tilldelat HTE Garden Produktion, Tegelfogen Fasadrenovering, DAB Group och Högmans Bygg och Måleri kontrakt trots att anbuden inte uppfyllde samtliga obligatoriska krav.

Domstolarnas bedömning 

Förvaltningsrätten ansåg att anbudet från Högmans Bygg och Måleri inte uppfyllde samtliga obligatoriska krav som ställts i förfrågningsunderlaget. Upphandlingsbolaget hade därför i strid mot LOU kvalificerat Högmans anbud, vilket medförde att Byggruppen lidit skada. Förvaltningsrätten biföll därför Byggruppens ansökan om överprövning och beslutade att upphandlingen inte fick avslutas förrän rättelse gjorts genom ny anbudsutvärdering avseende delområde B.

Högmans Bygg och Måleri överklagade förvaltningsrättens dom till Kammarrätten i Göteborg och yrkade att kammarrätten skulle upphäva förvaltningsrättens dom samt avslå Byggruppens yrkande om att Högmans anbud inte skulle beaktas.

Kammarrätten konstaterar att Högmans Bygg och Måleri genom förvaltningsrättens dom inte har uteslutits från det vidare förfarandet och att någon annan leverantör inte har utpekats som vinnare. Därefter noterar kammarrätten att förvaltningsrätten i skälen för sitt avgörande har anfört att Högmans Bygg och Måleris anbud inte uppfyller kravet på kreditvärdighet i förfrågningsunderlaget.

Kammarrätten hänvisar till Högsta förvaltningsdomstolens uttalande i mål HFD mål nr 6525-15 i vilket HFD betonar att det är en etablerad rättslig princip att ett domstolsavgörande inte kan överklagas utan att den som klagar yrkar ändring av själva beslutet och att domskälen som sådana som utgångspunkt inte kan överklagas.

Kammarrätten konstaterar att i sällsynta fall, då motiveringen har självständiga rättsverkningar, kan dock ett överklagande avse enbart domskälen. Därefter anför kammarrätten att för det nya tilldelningsbeslut, som ska fattas enligt förvaltningsrättens avgörande om rättelse, gäller reglerna om överprövning i LOU.

Var och en som anser sig berörd av detta nya beslut i den mening som avses i LOU kan då begära överprövning. Kammarrätten anser därför att förvaltningsrättens uttalanden i domskälen inte har sådana självständiga rättsverkningar för Högmans Bygg och Måleri att det är motiverat att göra undantag från principen att domskäl inte får överklagas. Mot denna bakgrund avvisar kammarrätten bolagets överklagande.

Analys

Kammarrätten har konstaterat att Högmans Bygg och Måleri inte har uteslutits från det vidare upphandlingsförfarandet och att ingen annan leverantör har utpekats som vinnare. Enligt kammarrätten har alltså förvaltningsrättens avgörande inte gått Högmans emot i den mening som avses i 33 § Förvaltningsprocesslagen, FPL, (1971:291).

I den omdiskuterade Arqdesign-domen, HFD 2011 ref. 29, framgår att när förvaltningsrätten överväger att lägga uppgivna brister i anbud till grund för att förordna att anbudet inte får beaktas vid en ny utvärdering, borde domstolen enligt 10 § FPL  ge den berörde leverantören tillfälle att yttra sig över uppgifterna i ansökan.

Det framgår vidare att om förvaltningsrättens dom går leverantören emot kan leverantören ha rätt att överklaga domen. I ovan refererade avgörande hos förvaltningsrätten har Högmans Bygg och Måleri fått tillfälle att yttra sig över de brister som påtalats i anbudet. Förvaltningsrätten har alltså ansett att Högmans Bygg och Måleri är berörd av det som anförts i ansökan om överprövning och har därför fått möjlighet att föra sin talan i första instans, varför Högmans Bygg och Måleri har antecknats som part i målet.

Högmans Bygg och Måleri har däremot inte fått möjlighet att föra sin talan i högre instans då kammarrätten inte ansåg att bolaget hade talerätt på grund av att förvaltningsrätten inte uttryckligen i domslutet har preciserat att anbudet från Högmans inte ska beaktas.

Detta resulterar i att Högmans endast har möjlighet att få sin talan prövad i en högre instans genom att föra en talan i förvaltningsrätten (och därefter kammarrätten) mot ett potentiellt nytt tilldelningsbeslut efter den upphandlande myndighetens rättelse. Hur precist en förvaltningsrätt ska formulera sitt domslut för att berörd leverantör ska anses ha talerätt är oklart.

Kammarrättens bedömning om Högmans Bygg och Måleri har haft möjlighet att överklaga domskälen tog avstamp i HFD:s avgörande i mål nummer 6525-15 från i somras, i vilket det betonas att det är en etablerad rättslig princip att ett domstolsavgörande inte kan överklagas utan att den som klagar yrkar en ändring av själva beslutet och att domskälen som sådana som utgångspunkt inte kan ändras.

HFD prövade i nämnda mål frågan om en upphandlande myndighet har rätt att överklaga ett domstolsavgörande när själva avgörandet inte kan anses ha gått klaganden emot, men domskälen medför att Konkurrensverket ska ansöka om att myndigheten ska betala upphandlingsskadeavgift. HFD ansåg att det inte fanns skäl att utsträcka det skydd för enskilda som motiverar att domskäl undantagsvis får överklagas till att även avse upphandlande myndigheter och bedömde att den upphandlande myndigheten inte hade rätt att överklaga.

Omständigheterna i det refererade kammarrättsavgörandet skiljer sig således väsentligt från omständigheterna i HFD:s mål 6525-15. Vad avser kammarrättens slutsats att det inte är motiverat att göra ett undantag från principen att domskäl inte får överklagas, kan påpekas att Högmans Bygg och Måleri inte endast velat ha en ändring av förvaltningsrättens domskäl, utan även av domslutet. Detta är en skillnad jämfört med HFD:s mål 6525-15, där myndigheten överhuvudtaget inte ville ha en ändring av domslutet (som ju var ett avslag på ansökan om överprövning).

Av HFD:s praxis avseende talerätt i mål om offentlig upphandling kan konstateras att en leverantör anses mer skyddsvärd än en myndighet. I frågan om hur skyddsvärd en leverantör är har kammarrätten i det refererade avgörandet endast anfört att var och en som anser sig berörd (i den mening som avses i LOU) av det nya tilldelningsbeslutet som den upphandlande myndigheten meddelar efter rättelse, kan begära överprövning.

Kammarrätten anser därför att förvaltningsrättens uttalanden i domskälen inte har sådana självständiga rättsverkningar för Högmans Bygg och Måleri att det är motiverat att göra ett undantag från principen att domskälen inte får överklagas.

Enligt vår uppfattning riskerar talerätten för en tidigare vinnande leverantör (Högmans Bygg och Måleri i det refererade avgörandet) att kraftigt urholkas, om den för talerätt avgörande faktorn blir hur förvaltningsrätten väljer att formulera domslutet, och inte domens faktiska innebörd för leverantören.

Att den tidigare vinnaren kan ansöka om överprövning av ett nytt tilldelningsbeslut avser en annan potentiell överprövningsprocess och bör inte påverka bedömningen av om talerätt föreligger.

Vi anser inte heller att en dom där diskvalificering av en leverantör uttryckligen anges i domslutet, i större utsträckning sätter gränser för den upphandlande myndighetens prövning vid en ny utvärdering, än en dom där det endast av förvaltningsrättens domskäl framgår att anbudsgivaren inte uppfyller skall-kraven.

Det är önskvärt att HFD meddelar ett förtydligande avgörande, där det klargörs vilken betydelse domslutets utformning ska ha för frågan om leverantörs talerätt i upphandlingsmål. Det är vår uppfattning att domens faktiska innebörd, och inte endast domslutets ordalydelse, måste vara avgörande för om talerätt uppkommer.

Målnummer och domstol

Kammarrätten i Göteborgs dom, 2017-07-14, mål KR Göteborg mål nr 3793-17

Sammanfattning

  • Ett domstolsavgörande kan normalt inte överklagas utan att den som klagar yrkar en ändring av själva beslutet. Domskälen som sådana kan som utgångspunkt inte överklagas, såvida inte dessa har självständiga rättsverkningar.
  • Det är önskvärt att HFD meddelar ett förtydligande avgörande, där det klargörs vilken betydelse domslutets utformning ska ha för frågan om leverantörs talerätt i upphandlingsmål.

Läs mer: JuridikRättsfallsanalys

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Senaste inläggen

  • Vägledning för dialog och förståelse
  • Anklagar Attendo för fusk
  • Vill kunna stänga av ”UM”
  • Ministerns “läxa” till Trafikverket
  • Lyfter AI-risker vid upphandling

Lediga jobb

Inköpare med intresse för IT – Telge Inköp AB

Norrköpings kommun söker upphandlare till upphandlingsenheten

Polisen

Polisen söker sektionschef till sektionen Fastighet och service, Inköpsenheten

Upphandlare inom varor och tjänster till myndigheten för civilt försvar

Processråd med upphandlings­rättslig inrikt­ning till Konkurrens­verket

Entreprenadupphandlare till Solna stad

ESEM Eskilstuna Strängnäs Energi och miljö

Hej IT-Upphandlare!

ESEM Eskilstuna Strängnäs Energi och miljö

Hej Upphandlare-varor och tjänster!

Avtalscontroller – Telge Inköp

Transportstyrelsen söker upphandlare till Norrköping eller Örebro

Socialstyrelsen söker upphandlingssamordnare inom offentliga affärer

Adda Inköpscentral söker en Kategorigruppchef – Social omsorg

Senaste nyheterna

Vägledning för dialog och förståelse
Sofia MalanderAnklagar Attendo för fusk
Inköpare med intresse för IT – Telge Inköp AB
Norrköpings kommun söker upphandlare till upphandlingsenheten
Dialogförfaranden | 26 november
BolagsverketVill kunna stänga av ”UM”
Ministerns “läxa” till Trafikverket
PolisenPolisen söker sektionschef till sektionen Fastighet och service, Inköpsenheten
Lyfter AI-risker vid upphandling
HFDHFD prövar inte tilläggsavtal
Upphandlare inom varor och tjänster till myndigheten för civilt försvar
“Lägsta pris driver brottslighet”
Fler lyfter säkerhet vid it-inköp
Vässar upphandlingen av vård
Processråd med upphandlings­rättslig inrikt­ning till Konkurrens­verket
HFD Högsta Förvaltningsdomstolen skyltHFD prövar Huddingefall
Så lockar upphandling kriminella
Entreprenadupphandlare till Solna stad
Gröna it‑inköp 2026: Hållbarhet, cybersäkerhet och AI i fokus 
Tvistar om tilldelning
ANNONS FRÅN INDUS OCH EXPANDIA

Guide: Upphandla moduler

Upphandling24 har tillsammans med bolag i branschen tagit fram en guide för att upphandla moduler. Här får du tips och råd från upphandlare, leverantörer och jurister. Ladda ner kostnadsfritt >

Mest visade inlägg

  • Lyfter AI-risker vid upphandling
  • Ministerns “läxa” till Trafikverket
  • “Lägsta pris driver brottslighet”
  • Vill kunna stänga av ”UM”
  • HFD prövar inte tilläggsavtal
  • Så lockar upphandling kriminella
  • Vässar upphandlingen av vård
  • HFD prövar Huddingefall
  • Små viten gav stort skadestånd
  • Fler lyfter säkerhet vid it-inköp

Läsarnas åsikter

Jimmy D : “Lägsta pris driver brottslighet”
Malmö stad är ett prakt exempel på problematiken inom städtjänster. Man har hundratals krav i avtalet och avropen. Men då…
Per : “Lägsta pris driver brottslighet”
Instämmer med flera före mig. Ständigt denna återkommande diskussion om lägsta pris. Kan vi inte bara en gång för alla…
Senior upphandlare : “Lägsta pris driver brottslighet”
Det är inte "okunnigt och naivt" att påstå att en upphandling med endast pris som utvärderingskriterie ofta leder till dåliga…
Tina : “Lägsta pris driver brottslighet”
Jag tänker som Senior skriver att lägsta pris är en fast kvalitetsgräns där ribban ska sättas tillräckligt högt för att…
Anna Thoursie : “Lägsta pris driver brottslighet”
Det är jag som skrivit rapporten och jag är helt enig med signaturen M. Rubriken är ett click-bait. Inte bra.…
småföretagare : Lyfter AI-risker vid upphandling
Säg att om man som leverantör har ett sekretessavtal med en kund. Till och med om leverantören söker på sin…
LXV : Lyfter AI-risker vid upphandling
AI, dvs Artificiell Idioti, utgör det perfekta verktyget för maktelitens fria utövning av samhällets sociala manipulation och är därmed det…
M : “Lägsta pris driver brottslighet”
Rubriken i artikeln är ju väldigt clickbaitande, och baserat på kommentarsfältet har många svalt betet. Om man faktiskt läser vad…
Senior : “Lägsta pris driver brottslighet”
Alla pratar om lägsta pris, men har dessa förståsigpåare verkligen förstått vad en prisupphandling är? Det skulle vara intressant att…
Senior upphandlare : När mätbara krav styr bort från rätt krisstöd
Mycket intressant artikel, tack.