LOU:s svåraste uppdrag?

– Det är jättesvårt att leva upp till lagstiftningen och ännu svårare sedan i våras med minskat stöd från Upphandlingsmyndigheten, säger Alice, som är hållbarhetsstrateg inom Huddinge kommuns inköpsorganisation.

Nyligen larmade Sveriges offentliga inköpare, SOI, om problematiken och krävde åtgärder från Upphandlingsmyndigheten, UHM.

Tidigare i höst presenterade Riksrevisionen en granskning av statlig sektor med nedslående resultat. Lagkraven har dålig efterlevnad och upphandlade myndigheter upplever LOU-paragraferna som svåra att tillämpa.

– Det är ju både lite upplyftande att inte vara ensam med de här frågeställningarna, men också lite provocerande att det stöd som finns är så otillräckligt, säger Alice Rasmussen.

Skyldigheten att kräva arbetsrättsliga villkor regleras i LOU:s 17:e kapitel (paragraferna 2-5) och finns även i LUF och LUK.

Ur lagtexten:

”En upphandlande myndighet ska, om det är behövligt, kräva att leverantören ska fullgöra kontraktet enligt angivna villkor om lön, semester och arbetstid som arbetstagarna som ska utföra arbetet enligt kontraktet minst ska tillförsäkras.”

Vidare ska villkoren anges enligt nivåer som följer av kollektivavtal och arbetsmarknadens parter ska yttra sig ”om det inte är obehövligt”.

Alice Rasmussen ser en rad bekymmer i upphandlarvardagen – behövlighetsbedömningarna, att ställa rätt villkor samt att få med fack och arbetsgivare i processen.

– Finns villkorsbilagor via Upphandlingsmyndigheten så använder vi dom. Det är en no-brainer. Men utvecklingen där går åt fel håll med minskat stöd och det är väldigt tydligt sedan förra avtalsrörelsen när många avtal löpte ut. Och då blir det problematiskt, säger Alice Rasmussen.

En fråga från i somras i UHM:s frågeportal har blivit något av en snackis. UHM:s jurist svarade då om kollektivavtal som löpt ut att de inte längre kan användas i upphandlingar.

”Att ta fram nya villkorsbilagor tar tid och vi kan tyvärr inte ge någon prognos för när de kan tänkas vara färdiga.”, skrev UHM och hänvisade till att arbetet då behöver göras av den upphandlande organisationen.

SOI har reagerat med en uppmaning att återpublicera de tidigare villkoren för användning ”med försiktighet”.

Det är i linje med hur Huddinge kommun jobbat i en del upphandlingar:

– Vi har sagt att gamla nivåer gäller i brist på annat och att bilagan kommer att uppdateras när nya nivåer görs kända.

Alice Rasmussen har viss förståelse för att den stora mängden nya kollektivavtal ställt Upphandlingsmyndigheten i en speciell situation.

Men hon är kritisk till bristen på besked.

– Osäkerheten i sig är ett bekymmer. Om vi får signaler från Upphandlingsmyndigheten om att ett stöd är på ingång så kan vi kanske vänta in det.

– Gör det själv så länge, känns inte riktigt rätt som deras råd till varje upphandlare heller. Det är ofantligt stora resurser som behöver läggas på lokal nivå i så fall, jämfört med om vi kan få hjälp av myndigheten, säger Alice Rasmussen.

Hon ser också den samverkan med arbetsmarknadens parter som lagen föreskriver som ett problem.

– Det finns inga självklara kanaler för det informationsutbytet och det blir mycket vädjande om att få kontakt eller hjälp. Det gäller både kring att få ut kollektivavtal och yttranden från parterna om villkoren som ställs.

– Arbetsgivarorganisationer och fackförbund har varken tydliga rutiner, tid, skyldighet eller alltid kompetens att bistå. Eftersom vi inte kräver kollektivavtalsanslutning tänker jag att de inte heller har ett så starkt incitament för att prioritera vårt behov av stöd, säger Alice Rasmussen.

I delen gällande bedömningar om arbetsrättsliga villkor ska ställas använder sig Alice Rasmussen av en hemmasnickrad lösning.

– Det är ganska omfattande process med en mängd faktorer att väga in. Så jag har tagit fram ett beslutsstöd i Excel. Det är poängbaserat för vägledning om man ska gå vidare och ställa kraven eller inte. Jag tycker det fungerar ganska bra som beslutsstöd och kan också spara tid – att man kommer till beslut snabbare.

Lagen innehåller också en form av bekvämlighetsutväg, vilket även Upphandlingsmyndigheten påpekat. Om det saknas förutsättningar för att ange nivån för villkor så kan upphandlande myndighet strunta i det.

– Det känns inte heller rätt. Jag kan inte med gott samvete hoppa över arbetet bara för att det är svårt. Målet måste ändå vara att använda lagstiftningen och bidra till schyssa villkor och konkurrens på lika villkor. Jag är glad över att jobba för en kommun som verkligen vill komma framåt i det här arbetet, säger Alice Rasmussen.

I en uppföljande artikel kommer Upphandlingsmyndigheten att ge sin syn på situationen.