Lufs går mot Nato-skrud

Det är huvuddragen i en promemoria från regeringen med förslag på ändringar av Lufs, lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, från 1 juni nästa år.

Den ytterst korta remisstider på fyra veckor vittnar om att regeringen är angelägen om en snabb beslutsprocess.

Reformen är delvis en anpassning till den svenska processen mot ett Natomedlemskap.

I beslutsunderlaget lyfter regeringen en ny situation med stora försvarsinvesteringar för att öka det svenska, militära försvaret till två procent av BNP och där Nato har som riktmärke att minst 20 procent av försvarsbudgeten ska gå till materielinvesteringar.

Nuvarande Lufs bedöms av regeringen som delvis ineffektiv. Det gäller exempelvis beloppsgränserna för när myndigheter behöver ”be om lov” från regeringen för undantag från Lufs – i nuläget 25 miljoner kronor för Försvarets materielverk, FMV, och 5 miljoner kronor för Försvarsmakten.

Regeringen pekar också på att Försvarsmakten sedan 2019 ”hämtat hem” upphandlingar från FMV men tvingas arbeta efter en lägre beloppsgräns än syskonmyndigheten.

Myndigheterna kan göra undantag från Lufs om det bedöms som nödvändigt med hänsyn till väsentliga säkerhetsintressen.

Med en rejält höjd beloppsgräns till 200 miljoner kronor hoppas regeringen effektivisera och förenkla myndigheternas upphandlingsprocesser samt styra över resurser i regeringskansliet till mer omfattande upphandlingar av särskild betydelse.

Förslagen till lagändringar tas emot positivt av leverantörsmarknaden. Robert Limmergård, generalsekreterare för Säkerhets- och försvarsföretagen, SOFF, som branschorganisation säger:

– Det finns alltid skäl att se över om beslutsprocessen kan effektiviseras. En stor utmaning för försörjningen av försvaret är tidsperspektivet från behov till leverans. Digitaliseringen och den snabba teknikutvecklingen har visat att tempot måste öka. Samtidigt är det rimligt att Regeringen beslutar om mer betydelsefulla materielanskaffningar. SOFF har här inga synpunkter på vilka investeringar regeringen ser som mer betydelsefulla.

– Försvarsmakten har pekat på behoven av en ändrad beslutsprocess samt ökad finansiell flexibilitet. Det är åtgärder som även vi ser som viktiga.