Finansutskottet avslår i betänkandet FiU-34 totalt 60 yrkanden i riksdagsmotioner om offentlig upphandling. Förslagen är planerade för debatt och omröstning 23 mars.
Oppositionspartierna – S, V, MP, C – har i betänkandet lämnat 17 reservationer.
Det har blivit något av en tradition att riksdagen säger nej i klump till alla motioner om offentlig upphandling, oavsett om regeringen är borgerlig eller socialdemokratisk. Så skedde ifjol och exempelvis 2019 när S styrde.
I årets FiU-34 hänvisar finansutskottets majoritet i många fall till pågående arbete inom regeringskansliet, myndigheter eller EU-nivå som grund för att avslå motioner.
En viss öppning lämnas kring begränsning av underleverantörer, en fråga som Vänsterpartiet har lyft.
Finansutskottet hänvisar där till att det finns lagstiftning som gör det möjligt att i vissa fall begränsa antalet underleverantörsled – om det bedöms som avgörande för anskaffningen att uppgifter behöver utföras direkt av leverantören själv.
”Vidare noterar utskottet att regeringen i färdplanen för de offentliga affärerna framhåller vikten av att upphandlande aktörer säkerställer att huvudleverantören har seriösa underleverantörer i sin leverantörskedja. Om detta inte är klart vid avtalstillfället kan den upphandlande aktören enligt färdplanen ställa krav på huvudleverantören att den har en väl fungerande inköpsfunktion som kontinuerligt följer upp och utvärderar sina underleverantörsled.”, skriver finansutskottet.
De borgerliga partierna markerar också mot oppositionens krav på att avskaffa LOU för allmännyttan. I den delen hänvisas till att kommunägda bostadsbolag normalt ska ses som offentligt styrda organ som omfattas av såväl LOU och som det bakomliggande upphandlingsdirektivet.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer