Skip to content
  • Om oss
  • Kontakta oss
  • Nyhetsbrev
  • Annonsera
Upphandling24
  • Nyheter
    • Debatt
  • Karriär
    • Lönestatistik
    • Lediga jobb
    • Månadens profil
    • Platsannonsera
    • Student
    • Utbildningar
  • Konferens
  • Utbildning
    • AI för upphandlare
    • Entreprenadupphandling och AMA AF
    • Dialogförfaranden
    • Kvalificerad entreprenadupphandlare
    • Kvalificerad IT-upphandlare
    • Leda upphandlingar effektivt
    • LOU på två dagar
    • Robusta IT-avtal
    • Säkerhetsskyddad upphandling
  • Nätverk
    • Upphandlare
    • Avtalsuppföljning
    • Entreprenadupphandlare
    • IT-upphandlare
  • Om oss
    • Om oss
    • Kontakta oss
    • Nyhetsbrev
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera

Har ramavtalen spelat ut sin roll?

Juridisk krönikaI den här krönikan reflekterar Johan Stern och Björn Bergström på Ramberg Advokater kring företeelsen ramavtal och den rättsliga utvecklingen av dessa. Var det bättre förr eller har den hårdare regleringen gjort att ramavtalen spelat ut sin roll?

| 2019-08-21
johan stern björn bergström
Johan Stern och Björn Bergström, Ramberg Advokater.

För 15-20 år sen var ramavtal en företeelse som närmast var hävdvunnen. Ramavtal hade främst tillkommit i syfte att underlätta inköp från ett urval av leverantörer inom mer frekventa områden, särskilt gällande produkter.

Att vara ramavtalsleverantör innebar i princip en form av jaktlicens för att få sälja till det offentliga. Ramavtalet i sig var bara inträdesbiljetten till en marknad. Inte sällan antogs dessutom i princip hela marknaden, och för att få sälja till ”ramavtalspriser” gällde det att skapa relationer och sälja sina varor och tjänster närmast på samma sätt som på den öppna marknaden. De leverantörer som blev utan ramavtal erbjöd inte sällan sina produkter till samma ”ramavtalspriser”, eller ännu hellre något lägre. Utan att ha upphandlade avtal såklart, men vem kan säga nej till lägre priser?

Ramavtalen var accepterade av de flesta då de flesta fick en del av kakan samtidigt som verksamheterna kunde köpa det de behövde (eller ville). Ramavtalen omsatte stora belopp, och det hela var förvånansvärt oreglerat. I praktiken kunde den som ville göra en bra affär genom att utnyttja konkurrensen på ett schyst sätt göra det, men det öppnade såklart även upp för rena kompisaffärer långt utanför både transparens och likabehandling.

Just den grupp som inte fokuserade på schysta affärer i kombination med de stora beloppen gjorde att lagstiftaren kände sig tvungen att skapa mer ordning och reda. Som en parentes kan nämnas att det under en del av denna period till och med ifrågasattes i domstolarna om ramavtal över huvud taget var lagliga i Sverige, men det är en annan historia.

Det man framför allt ville reglera var transparensen kring vilka som skulle få sälja vad, hur mycket och till vem för att därmed möjliggöra en likabehandling av leverantörer.

Genom åren har därför EU-direktiv och sedermera svensk lagstiftning infört specifika regleringar för upphandling av ramavtal. Avropsordningar i form av rangordning och förnyad konkurrensutsättning känner vi alla väl till i dag.

Detta har medfört varianter som avsteg från rangordning och en särskild fördelningsnyckel i syfte att införa lite mer pragmatiska lösningar.

En begränsning av ramavtalstiden är en annan åtstramning, och de särskilda skälen för undantag från det är ett kapitel för sig. Nu senast med EU-domstolens dom i det så kallade Coop-servicemålet har en debatt om att på förhand ange värde och volymer blossat upp, vilket är tvärt emot just det som var grundtanken med ramavtal, det vill säga för varor och tjänster som inte alltid kan förutses vad gäller när, vad och hur mycket som kommer att behöva köpas in.

Det är värt att notera att företeelser som konsulter för 1 kr per timme (eller till och med minuspriser per timme), produkter som prissätts med några ören och andra upplägg med orimligt låga priser i ramavtal sällan förekom innan de regleringar som införts.

De nya regleringarna för ramavtal har utformats som ren formalialagstiftning och har därför flitigt använts för att kunna överpröva både upphandlingar och avrop, inte minst gällande låga priser. Lägg därtill talan om ogiltighet och skadeståndsanspråk. Rent juridiskt har regleringarna kring ramavtal gett upphov till en mängd intressanta frågeställningar. Inte minst frågan vad som egentligen är ett ramavtal och vad som inte är det, och hur länge ett avrop får sträcka sig? Rent praktiskt har dessa regleringar ställt till med en massa problem för både säljar- och köparsidan.

Vi säger inte att det var bättre förr, där det fanns för många exempel på icke affärsmässiga köp inom ramavtal, men ställer oss frågan om konkurrensen verkligen har blivit sundare och bättre med de regler som införts och den rättsutveckling som skett i spåren av dessa.

I dagsläget finns det andra format som kanske bättre möter det behov som ramavtal, på gott och ont, en gång i tiden kunde tillgodose. Vi tänker på elektroniska auktioner, men framför allt på det nya orangea – dynamiska inköpssystem.

Förmodligen skulle en kombination av dessa bli mer flexibla, snabbare och framför allt innebära en mindre riskutsättning för överprövningar och samtidigt gynna konkurrensen och därmed affären. Dessutom innebär de dynamiska inköpssystemen inte någon inlåsning till ett fåtal leverantörer. Och vi skulle dessutom ha möjlighet att komma tillbaka till en situation där de oerhört låga priserna skulle kunna vara ett minne blott.


Som vanligt finns det inte en enkel lösning, men visst vore det intressant om någon, forskare eller Upphandlingsmyndigheten till exempel, utredde frågan om ramavtal utifrån ett såväl juridisk som affärsmässigt perspektiv. För visst återstår en del att göra på området?

Läs mer: JuridikJuridisk krönika

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Senaste inläggen

  • Vägledning för dialog och förståelse
  • Anklagar Attendo för fusk
  • Vill kunna stänga av ”UM”
  • Ministerns “läxa” till Trafikverket
  • Lyfter AI-risker vid upphandling

Lediga jobb

Inköpare med intresse för IT – Telge Inköp AB

Norrköpings kommun söker upphandlare till upphandlingsenheten

Polisen

Polisen söker sektionschef till sektionen Fastighet och service, Inköpsenheten

Upphandlare inom varor och tjänster till myndigheten för civilt försvar

Processråd med upphandlings­rättslig inrikt­ning till Konkurrens­verket

Entreprenadupphandlare till Solna stad

ESEM Eskilstuna Strängnäs Energi och miljö

Hej IT-Upphandlare!

ESEM Eskilstuna Strängnäs Energi och miljö

Hej Upphandlare-varor och tjänster!

Avtalscontroller – Telge Inköp

Transportstyrelsen söker upphandlare till Norrköping eller Örebro

Socialstyrelsen söker upphandlingssamordnare inom offentliga affärer

Adda Inköpscentral söker en Kategorigruppchef – Social omsorg

Senaste nyheterna

Vägledning för dialog och förståelse
Sofia MalanderAnklagar Attendo för fusk
Inköpare med intresse för IT – Telge Inköp AB
Norrköpings kommun söker upphandlare till upphandlingsenheten
Dialogförfaranden | 26 november
BolagsverketVill kunna stänga av ”UM”
Ministerns “läxa” till Trafikverket
PolisenPolisen söker sektionschef till sektionen Fastighet och service, Inköpsenheten
Lyfter AI-risker vid upphandling
HFDHFD prövar inte tilläggsavtal
Upphandlare inom varor och tjänster till myndigheten för civilt försvar
“Lägsta pris driver brottslighet”
Fler lyfter säkerhet vid it-inköp
Vässar upphandlingen av vård
Processråd med upphandlings­rättslig inrikt­ning till Konkurrens­verket
HFD Högsta Förvaltningsdomstolen skyltHFD prövar Huddingefall
Så lockar upphandling kriminella
Entreprenadupphandlare till Solna stad
Gröna it‑inköp 2026: Hållbarhet, cybersäkerhet och AI i fokus 
Tvistar om tilldelning
ANNONS FRÅN AFF

Diplomutbildningen “Aff för upphandlare” – Anders Karlsson Behrer om nyttan

Att göra upphandlingar tydliga är en central utmaning för alla som arbetar med fastighetsdrift och tjänsteupphandlingar. Kursen ”Aff för upphandlare”, som innehåller Aff Diplomutbildning och Upphandlingsmodulen, ger praktiska verktyg och en tydlig struktur för hela processen – från förfrågningsunderlag till avtalsuppföljning.

Mest visade inlägg

  • Lyfter AI-risker vid upphandling
  • Ministerns “läxa” till Trafikverket
  • “Lägsta pris driver brottslighet”
  • Vill kunna stänga av ”UM”
  • HFD prövar inte tilläggsavtal
  • Så lockar upphandling kriminella
  • Vässar upphandlingen av vård
  • HFD prövar Huddingefall
  • Små viten gav stort skadestånd
  • Fler lyfter säkerhet vid it-inköp

Läsarnas åsikter

Jimmy D : “Lägsta pris driver brottslighet”
Malmö stad är ett prakt exempel på problematiken inom städtjänster. Man har hundratals krav i avtalet och avropen. Men då…
Per : “Lägsta pris driver brottslighet”
Instämmer med flera före mig. Ständigt denna återkommande diskussion om lägsta pris. Kan vi inte bara en gång för alla…
Senior upphandlare : “Lägsta pris driver brottslighet”
Det är inte "okunnigt och naivt" att påstå att en upphandling med endast pris som utvärderingskriterie ofta leder till dåliga…
Tina : “Lägsta pris driver brottslighet”
Jag tänker som Senior skriver att lägsta pris är en fast kvalitetsgräns där ribban ska sättas tillräckligt högt för att…
Anna Thoursie : “Lägsta pris driver brottslighet”
Det är jag som skrivit rapporten och jag är helt enig med signaturen M. Rubriken är ett click-bait. Inte bra.…
småföretagare : Lyfter AI-risker vid upphandling
Säg att om man som leverantör har ett sekretessavtal med en kund. Till och med om leverantören söker på sin…
LXV : Lyfter AI-risker vid upphandling
AI, dvs Artificiell Idioti, utgör det perfekta verktyget för maktelitens fria utövning av samhällets sociala manipulation och är därmed det…
M : “Lägsta pris driver brottslighet”
Rubriken i artikeln är ju väldigt clickbaitande, och baserat på kommentarsfältet har många svalt betet. Om man faktiskt läser vad…
Senior : “Lägsta pris driver brottslighet”
Alla pratar om lägsta pris, men har dessa förståsigpåare verkligen förstått vad en prisupphandling är? Det skulle vara intressant att…
Senior upphandlare : När mätbara krav styr bort från rätt krisstöd
Mycket intressant artikel, tack.