– Det finns en uppfattning att OPS innehåller alternativ finansiering. Men det har inte varit en del av vårt regeringsuppdrag. På så sätt ger inte OPS mer pengar till transportinfrastrukturen utan det är ett alternativt affärsgenomförande där man bygger och driftar som ett paket, säger Patrick Guné, chef för verksamhetsområde Stora Projekt inom Trafikverket.
Han ledde igår ett webbinarium – som går att ta del av via myndighetens webbplats – om OPS, som står för Offentlig privat samverkan.
Trafikverket lyfter i en rapport fram OPS som ”ytterligare en form av entreprenad”.
Myndigheten har nu på regeringens uppdrag pekat ut nio tänkbara investeringar som ”OPS-kandidater”, bland dem E4 vid Skellefteå, Hjulstabron i Enköpings kommun och del av järnvägen Hässleholm-Lund.
Förslagen finns med i den nationella plan som presenterades nyligen.
Arlandabanan och Nya karolinska är tidigare OPS-projekt i Sverige. Men dåliga erfarenhet från Nya karolinska har fram till nu satt stopp för nya satsningar.
Trafikverket betonar att OPS – eller PPP som det benämns som engelsk förkortning – ändrat karaktär under årens lopp.
– Över tid har det visat sig i Europa att finansieringsbenet i OPS-formen kan vara lite knepigt att få till. Det kan bli dyrt och trassligt och byggföretag är inte så intresserade att ta risken att både stå för finansiering och genomförande. Fokus har istället glidit över till genomförande och underhåll i ett samlat upplägg, säger Björn Hasselgren, senior rådgivare.
Norge är delvis en förebild för framtida OPS-lösningar i Sverige.
– Man har kunnat se där att det kan driva innovation och att hitta smarta lösningar. Ofta får man betalt etappvis när man öppnar objektet så du måste hålla vissa saker för att sedan få betalt. Sedan har man också sett utmaningar med OPS. Det finns både plus och minus som för alla affärsformer, säger Susanne Nielsen Skovgaard senior rådgivare på Trafikverket.
På Inköpsrådet har advokat Kristian Pedersen analyserat planerna på OPS.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer