Skip to content
  • Om oss
  • Kontakta oss
  • Nyhetsbrev
  • Annonsera
Upphandling24
  • Nyheter
    • Debatt
  • Karriär
    • Lönestatistik
    • Lediga jobb
    • Månadens profil
    • Platsannonsera
    • Student
    • Utbildningar
  • Konferens
  • Utbildning
    • AI för upphandlare
    • Entreprenadupphandling och AMA AF
    • Dialogförfaranden
    • Kvalificerad entreprenadupphandlare
    • Kvalificerad IT-upphandlare
    • Leda upphandlingar effektivt
    • LOU på två dagar
    • Robusta IT-avtal
    • Säkerhetsskyddad upphandling
  • Nätverk
    • Upphandlare
    • Avtalsuppföljning
    • Entreprenadupphandlare
    • IT-upphandlare
  • Om oss
    • Om oss
    • Kontakta oss
    • Nyhetsbrev
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera

Osäkert om hur ansvar fördelas vid gemensam upphandling

Juridisk krönikaAtt upphandlande myndigheter samarbetar för att genomföra enskilda upphandlingar är en vanlig och effektiv metod för att nå ekonomiska och organisatoriska fördelar under upphandlingsprocessen. Trots detta råder osäkerhet kring hur ett tillfälligt gemensamt samarbete får utformas och hur ansvarsfördelningen mellan myndigheterna kan se ut utan att det upphandlingsrättsliga regelverket träds förnär, skriver Erik Gadman och Sven Olsson, Hannes Snellman advokatbyrå.

| 2018-11-12
Erik Gadman och Sven Olsson, Hannes Snellman advokatbyrå.

Artikel 38 i 2014 års LOU-direktiv anger huvudregeln att tillfälliga gemensamma upphandlingar är tillåtna mellan upphandlade myndigheter. Bestämmelsen ger även viss ledning för hur sådana samarbeten kan utformas. Av direktivtexten framgår att en form av tillåtet samarbete är att en upphandlande myndighet administrerar upphandlingsförfarandet och då agerar för egen och för de andra parternas räkning.

Artikel 38 har inte införlivats i svensk rätt – enligt regeringen saknades anledning att införliva bestämmelsen eftersom tillfälliga gemensamma samarbeten varit tillåtna under lång tid utan uttrycklig reglering. Regeringen betonade dock att det är av stor betydelse att upphandlande myndigheter och enheter ges möjlighet att använda sig av tillfälliga samarbeten vid upphandlingar ”när det bedöms lämpligt”.

När det gäller formerna för och ansvarsfördelningen inom en tillfällig gemensam upphandling ansåg regeringen att det får bedömas i varje enskild upphandling om den i det avseendet är tillåten eller inte. Den slutliga bedömningen av frågan överlämnades till rättstillämpningen.

Vissa näraliggande frågor har berörts i praxis (Se t.ex. Kammarrätten i Göteborgs domar i mål nummer 613-10 och mål nummer 877-10) men oss veterligen har inte frågan om form och ansvarsfördelning varit uppe för rättslig prövning i Sverige.

En fråga som därmed får anses öppen är hur de olika parterna i en tillfällig gemensam upphandling fullgör de skyldigheter som följer av upphandlingslagstiftningen. Inom en tillfällig gemensam upphandling är det vanligt att en av de upphandlande myndigheterna intar en mer aktiv och drivande roll i upphandlingsförfarandet medan andra parter intar en mer tillbakalutad position.

Ledning kring hur tillfällig gemensam upphandling ska tillämpas i praktiken kan hämtas från bestämmelserna om upphandling med deltagande av upphandlande myndigheter från olika medlemsstater. Dessa har sin grund i artikel 39 av 2014 års LOU-direktiv vilken, till skillnad från artikel 38, har införlivats i svensk rätt.

Bestämmelserna finns i LOU 7 kap. 14 – 23 §§ och innebär i korthet att när upphandlande myndigheter från olika länder genomför en gemensam tillfällig upphandling så ska alla deltagande myndigheter anses uppfylla sina skyldigheter enligt LOU så länge någon av de deltagande myndigheterna uppfyller skyldigheterna.

Vid en gemensam gränsöverskridande upphandling behöver alltså inte samtliga deltagande upphandlande myndigheter själva rent faktiskt vidta alla åtgärder under upphandlingen. Enligt förarbeten gäller samma sak för nationella tillfälliga gemensamma upphandlingar.

Av artikel 38 framgår dock att även när en part administrerar upphandlingsförfarandet ska alla deltagande parter gemensamt ansvara för att de upphandlingsrättsliga skyldigheterna fullgörs. Skrivningen antyder att en upphandlande myndighet som intar ställning som passiv part i ett gemensamt upphandlingsförfarande inte kan lita på att en mer drivande aktör i samma upphandlingsförfarande uppfyller skyldigheterna för dess räkning.

En sådan tolkning väcker dock frågan vad ansvaret att uppfylla skyldigheterna egentligen innebär för den passiva parten. Beroende på hur samarbetet har utformats uppfylls många av skyldigheterna i praktiken av den drivande aktören. Rimligtvis ska direktivtexten, som regeringen förespråkar, tolkas som att en passiv part har ett ansvar att tillse att den drivande aktören i upphandlingen agerar i enlighet med gällande regler och de facto uppfyller skyldigheterna.

En av fördelarna med tillfällig gemensam upphandling får anses vara just att en upphandlande myndighet inom ramen för ett samarbete kan dra nytta av en annan upphandlande myndighets agerande. Denna fördel urholkas om en passiv parts ansvarsområde utsträcks allt för långt.

Läs mer: JuridikJuridisk krönika

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Senaste inläggen

  • Vägledning för dialog och förståelse
  • Anklagar Attendo för fusk
  • Vill kunna stänga av ”UM”
  • Ministerns “läxa” till Trafikverket
  • Lyfter AI-risker vid upphandling

Lediga jobb

Inköpare med intresse för IT – Telge Inköp AB

Norrköpings kommun söker upphandlare till upphandlingsenheten

Polisen

Polisen söker sektionschef till sektionen Fastighet och service, Inköpsenheten

Upphandlare inom varor och tjänster till myndigheten för civilt försvar

Processråd med upphandlings­rättslig inrikt­ning till Konkurrens­verket

Entreprenadupphandlare till Solna stad

ESEM Eskilstuna Strängnäs Energi och miljö

Hej IT-Upphandlare!

ESEM Eskilstuna Strängnäs Energi och miljö

Hej Upphandlare-varor och tjänster!

Avtalscontroller – Telge Inköp

Transportstyrelsen söker upphandlare till Norrköping eller Örebro

Socialstyrelsen söker upphandlingssamordnare inom offentliga affärer

Adda Inköpscentral söker en Kategorigruppchef – Social omsorg

Senaste nyheterna

Vägledning för dialog och förståelse
Sofia MalanderAnklagar Attendo för fusk
Inköpare med intresse för IT – Telge Inköp AB
Norrköpings kommun söker upphandlare till upphandlingsenheten
Dialogförfaranden | 26 november
BolagsverketVill kunna stänga av ”UM”
Ministerns “läxa” till Trafikverket
PolisenPolisen söker sektionschef till sektionen Fastighet och service, Inköpsenheten
Lyfter AI-risker vid upphandling
HFDHFD prövar inte tilläggsavtal
Upphandlare inom varor och tjänster till myndigheten för civilt försvar
“Lägsta pris driver brottslighet”
Fler lyfter säkerhet vid it-inköp
Vässar upphandlingen av vård
Processråd med upphandlings­rättslig inrikt­ning till Konkurrens­verket
HFD Högsta Förvaltningsdomstolen skyltHFD prövar Huddingefall
Så lockar upphandling kriminella
Entreprenadupphandlare till Solna stad
Gröna it‑inköp 2026: Hållbarhet, cybersäkerhet och AI i fokus 
Tvistar om tilldelning
ANNONS FRÅN INDUS OCH EXPANDIA

Guide: Upphandla moduler

Upphandling24 har tillsammans med bolag i branschen tagit fram en guide för att upphandla moduler. Här får du tips och råd från upphandlare, leverantörer och jurister. Ladda ner kostnadsfritt >

Mest visade inlägg

  • Lyfter AI-risker vid upphandling
  • Ministerns “läxa” till Trafikverket
  • “Lägsta pris driver brottslighet”
  • Vill kunna stänga av ”UM”
  • HFD prövar inte tilläggsavtal
  • Så lockar upphandling kriminella
  • Vässar upphandlingen av vård
  • HFD prövar Huddingefall
  • Små viten gav stort skadestånd
  • Fler lyfter säkerhet vid it-inköp

Läsarnas åsikter

Jimmy D : “Lägsta pris driver brottslighet”
Malmö stad är ett prakt exempel på problematiken inom städtjänster. Man har hundratals krav i avtalet och avropen. Men då…
Per : “Lägsta pris driver brottslighet”
Instämmer med flera före mig. Ständigt denna återkommande diskussion om lägsta pris. Kan vi inte bara en gång för alla…
Senior upphandlare : “Lägsta pris driver brottslighet”
Det är inte "okunnigt och naivt" att påstå att en upphandling med endast pris som utvärderingskriterie ofta leder till dåliga…
Tina : “Lägsta pris driver brottslighet”
Jag tänker som Senior skriver att lägsta pris är en fast kvalitetsgräns där ribban ska sättas tillräckligt högt för att…
Anna Thoursie : “Lägsta pris driver brottslighet”
Det är jag som skrivit rapporten och jag är helt enig med signaturen M. Rubriken är ett click-bait. Inte bra.…
småföretagare : Lyfter AI-risker vid upphandling
Säg att om man som leverantör har ett sekretessavtal med en kund. Till och med om leverantören söker på sin…
LXV : Lyfter AI-risker vid upphandling
AI, dvs Artificiell Idioti, utgör det perfekta verktyget för maktelitens fria utövning av samhällets sociala manipulation och är därmed det…
M : “Lägsta pris driver brottslighet”
Rubriken i artikeln är ju väldigt clickbaitande, och baserat på kommentarsfältet har många svalt betet. Om man faktiskt läser vad…
Senior : “Lägsta pris driver brottslighet”
Alla pratar om lägsta pris, men har dessa förståsigpåare verkligen förstått vad en prisupphandling är? Det skulle vara intressant att…
Senior upphandlare : När mätbara krav styr bort från rätt krisstöd
Mycket intressant artikel, tack.