Regeringen vill se skärpta djurskyddskrav

Upphandlings- och civilminister Ardalan Shekarabi och konsumentminister Per Bolund presenterade planerna under en pressträff på fredagen.

Regeringen har reagerat över att andelen livsmedelsupphandlingar utan djurskyddskrav inte är högre och vill därför se över lagstiftningen med inriktningen att djurskyddshänsyn och mindre antibiotika ska bli obligatoriskt.

Det handlar om en politik för ”bättre kött” enligt regeringens terminologi där statsråden är noga med att inte tala om mer svenskt kött för att undvika att irritera EU.

Ardalan Shekarabi talade till och med uppskattande kring erfarenheter i Växjö där lasarettet  handlar livsmedel från en tysk producent.

-Den förändring som vi vill se kommer inte att betyda att det bara blir svenskt kött, men det blir samma krav som vi ställer på våra egna bönder. I Växjö ställde den tyska producent som vann upphandlingen om sin produktion för att uppfylla kraven och det visar att vi kan förändra beteenden i andra länder.

-Jag ser detta som en moralisk fråga. Om våra svenska bönder har förpliktelser med särskilda krav på miljöstandard och djurskydd, är det då inte rimligt att ställa samma krav inom offentlig upphandling? För mig är det självklart att det bör vara så, sade Ardalan Shekarabi.

Han påpekade att förtydligad lagstiftning som började gälla den 1 januari 2017 undanröjer alla eventuella hinder för att ställa höga djurskyddskrav men tillade att regeringen inte är nöjd med att nästan hälften av all offentlig upphandling bortser från djurskyddskriterier.

Utformningen av ny lagstiftning ska ske med hänsyn till EU-lagstiftningen och andra internationella åtaganden.

Enligt Ardalan Shekarabi ska det inte vara några problem.

-Det är fullt möjligt inom EU-rätten att göra det och den möjligheten används också av andra länder. Dessutom har vi erfarenheter från miljörätt och arbetsrätt kring att ställa särskilda krav.

Per Bolund från Miljöpartiet lyfte fram arbetet som en del i en strävan mot en långsiktigt hållbar livsmedelsförsörjning.

– Vi vet att många konsumenter tycker det här är viktigt och nu möter vi den efterfrågan, sade han.

Att initiativet kommer så kort tid före ett val gör situationen speciell. Statsråden medgav också på pressträffen att det lagstiftningsarbete som man hävdar har påbörjats inte bygger på ett regeringsbeslut utan på ett direktiv inom finansdepartementet.

Offentlig upphandling av animaliska livsmedel omsluter omkring tolv miljarder kronor per år fördelat på närmare 500 upphandlingar.