Skip to content
  • Om oss
  • Kontakta oss
  • Nyhetsbrev
  • Annonsera
Upphandling24
  • Nyheter
    • Debatt
  • Karriär
    • Lönestatistik
    • Lediga jobb
    • Månadens profil
    • Platsannonsera
    • Student
    • Utbildningar
  • Konferens
  • Utbildning
    • AI för upphandlare
    • Entreprenadupphandling och AMA AF
    • Dialogförfaranden
    • Kvalificerad entreprenadupphandlare
    • Kvalificerad IT-upphandlare
    • Leda upphandlingar effektivt
    • LOU på två dagar
    • Robusta IT-avtal
    • Säkerhetsskyddad upphandling
  • Nätverk
    • Upphandlare
    • Avtalsuppföljning
    • Entreprenadupphandlare
    • IT-upphandlare
  • Om oss
    • Om oss
    • Kontakta oss
    • Nyhetsbrev
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera

Skyldighet neutralisera befintlig leverantörs konkurrensfördel

RättsfallsanalysEn ny dom från Kammarrätten i Stockholm rör frågan om skyldigheten att konkurrensneutralisera befintlig leverantörs naturliga konkurrensfördel. Sara-Li Olovsson och Martin Bogg, Advokatfirman Delphi, refererar domen.

| 2015-06-09

1. Sammanfattning
Kammarrätten har i målet klargjort att det inte föreligger någon skyldighet enligt likabehandlingsprincipen för en upphandlande myndighet eller enhet att beakta eller neutralisera en befintlig leverantörs naturliga konkurrensfördelar. Leverantörens ansökan om överprövning skulle därför avslås.

2. Fakta i målet
Posten Meddelande AB (”Posten”) genomförde en upphandling av försäkringsförmedlare. Upphandlingen syftade till att tillgodose Postens behov av försäkringsförmedlare och omfattade bl.a. rådgivning och förmedling av fondförsäkringar, traditionella pensionsförsäkringar, efterlevandeskydd och sjukvårdsförsäkringar.

Efter anbudsutvärderingen antogs Max Matthiessen AB:s (”Max Matthiessen”) anbud. Max Matthiessen var även Postens befintliga leverantör.

Capitalis Försäkringsmäklare AB (”Capitalis”) ansökte om överprövning av tilldelningsbeslutet och yrkade att upphandlingen skulle göras om. Capitalins anförde att Max Matthiessen har getts en otillbörlig konkurrensfördel i egenskap av befintlig leverantör.

Fördelen bestod, enligt Capitalis, av ett intäktsflöde i form av avgifter för fond-i-fonder/förvaltningstjänster som Max Matthiessen redan förmedlat åt Postens anställda. Intäktsflödet från dessa redan förmedlade tjänster har inte reglerats av Posten i upphandlingen, vilket lett till att Max Matthiessen kunnat tillgodogöra sig denna sidointäkt vid prissättningen av anbudet i den nu aktuella upphandlingen.

Därmed har Max Matthiessen fått en ointaglig prisfördel. Det enda sättet att komma till rätta med denna fördel hade varit att ställa ett skall-krav på en högsta tillåtna avgiftsnivå för fond-i-fondtjänster/förvaltningstjänster, oavsett när dessa hade förmedlats.

Capitalis anförde även att utvärderingsmodellen var bristfällig.

Posten bestred det Capitalis anförde och menade bl.a. att upphandlingen hade utformats på ett så konkurrensneutralt sätt som möjligt.

Tvärtom skulle en skyldighet att ta hänsyn till befintliga intäkter från avtal med upphandlande enheter vid en upphandling innebära att befintliga leverantörer systematiskt skulle missgynnas och få svårare att tilldelas kontrakt i nya upphandlingar.

Förvaltningsrätten i Stockholm avslog Capitalis ansökan om överprövning. Capitalis överklagade förvaltningsrättens dom till kammarrätten.

3. Domstolens bedömning
Kammarrätten konstaterar inledningsvis att Max Matthiessens intäkter kommer från förmedling av tjänster som omfattas av en tidigare upphandling. Kammarrätten uttalar därefter att det ligger i sakens natur att det pris en leverantör erbjuder i en pågående upphandling påverkas av vilka andra intäkter leverantören har eller kan få i sin verksamhet.

Enligt Kammarrättens mening kan principen om likabehandling normalt sett inte anses kräva att den upphandlande enheten vidtar åtgärder för att beakta eller neutralisera sådana intäkter.

Det saknas anledning att göra en annan bedömning enbart på grund av att intäkterna har sitt ursprung i ett tidigare avtal med den aktuella upphandlande enheten.

I det aktuella fallet har det inte framkommit något skäl för att Posten i det aktuella fallet skulle ha varit skyldig att beakta eller neutralisera Max Matthiessens intäkter från redan förmedlade tjänster.

Några brister i utvärderingsmodellen ansågs heller inte föreligga. Capitalis ansökan om överprövning skulle därmed avslås.

4. Analys
Inledningsvis ska nämnas att kammarrättsdomen ovan rör tillämpning av LUF, men att domstolens slutsatser förstås är tillämpliga på upphandlingar som görs enligt LOU.

En ganska vanlig missuppfattning kring likabehandlingsprincipens innebörd enligt 1 kap. 9 § LOU, alternativt 1 kap. 24 § LUF, är att leverantörerna i alla avseenden ska vara helt jämställda vid en upphandlings genomförande. Så är dock inte fallet. Upphandlingslagstiftningen är framför allt en förfarandelagstiftning, dvs. reglerar ramarna för hur en upphandling ska genomföras.

De krav som uppställs på en upphandlande myndighet eller enhet enligt LOU eller LUF är därmed endast att dessa ska iaktta en formell likabehandling av leverantörerna. Detta innebär bl.a. att alla anbudsgivare ska få del av samma information, och att samtliga krav i en upphandling ska tillämpas på samma sätt i förhållande till samtliga anbudsgivare.

Den innebär däremot inte någon skyldighet att anpassa skall-kraven till anbudsgivarnas individuella förutsättningar att lämna anbud i upphandlingen.

Att stora leverantörer t.ex. kan dra nytta av stordriftsfördelar och därmed offerera ett lägre pris än små leverantörer är inget som den upphandlande myndigheten eller enheten behöver ta hänsyn till, även om det i realiteten innebär att endast stora leverantörer kan komma i fråga för tilldelas ett kontrakt.

I det aktuella målet finner kammarrätten, i linje med detta resonemang, att inte heller eventuella fördelar som befintlig leverantör kan ha i förhållande till övriga leverantörer är något som måste beaktas av den upphandlande myndigheten eller enheten.

Medför då inte detta att konkurrensen begränsas, vilket var vad Capitalis menade i målet? Tvärtom skulle det, enligt vår mening, kunna vara direkt skadligt för konkurrensen om upphandlande myndigheter eller enheter skulle bli skyldiga att neutralisera fördelar eller nackdelar som vissa, men inte andra, leverantörer har – vilket för övrigt skulle vara nästintill omöjligt då leverantörer kan ha mycket olika affärsmässiga förutsättningar.

Med en sådan skyldighet skulle det inte löna sig för leverantörer att exempelvis utveckla nya innovativa produktionsmetoder, effektivisera sin organisation eller dra nytta av synergieffekter som kan finns inom en koncern.

Syftet med upphandlingslagstiftningen är inte att åsidosätta marknadskrafterna, vilket ytterst skulle bli följden om hänsyn alltid behövde tas till leverantörernas individuella förutsättningar.

Vi tycker inte heller att det finns några bärande argument för att endast vissa typer av fördelar ska neutraliseras, t.ex. de som en befintlig leverantör kan ha.

Även om det naturligtvis bara är de befintliga leverantörerna som, för att använda samma exempel som i målet, kan ha ett intäktsflöde från den upphandlande myndigheten, kan andra leverantörer ha intäktsflöden från andra såväl privata som offentliga kunder som är dubbelt eller tredubbelt så stora.

Att i ett sådant fall neutralisera fördelen som befintlig leverantör har i form av ett intäktsflöde från den upphandlande myndigheten eller enheten är inte rimligt.

5. Målnummer och domstol
Kammarrätten i Stockholms dom den 28 april 2015 i mål nr 5995-14

Läs mer: JuridikRättsfallsanalys

Redaktionen

red@uh24.se

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Senaste inläggen

  • Vägledning för dialog och förståelse
  • Anklagar Attendo för fusk
  • Vill kunna stänga av ”UM”
  • Ministerns “läxa” till Trafikverket
  • Lyfter AI-risker vid upphandling

Lediga jobb

Inköpare med intresse för IT – Telge Inköp AB

Norrköpings kommun söker upphandlare till upphandlingsenheten

Polisen

Polisen söker sektionschef till sektionen Fastighet och service, Inköpsenheten

Upphandlare inom varor och tjänster till myndigheten för civilt försvar

Processråd med upphandlings­rättslig inrikt­ning till Konkurrens­verket

Entreprenadupphandlare till Solna stad

ESEM Eskilstuna Strängnäs Energi och miljö

Hej IT-Upphandlare!

ESEM Eskilstuna Strängnäs Energi och miljö

Hej Upphandlare-varor och tjänster!

Avtalscontroller – Telge Inköp

Adda Inköpscentral söker en Kategorigruppchef – Social omsorg

Senaste nyheterna

Vägledning för dialog och förståelse
Sofia MalanderAnklagar Attendo för fusk
Inköpare med intresse för IT – Telge Inköp AB
Norrköpings kommun söker upphandlare till upphandlingsenheten
Dialogförfaranden | 26 november
BolagsverketVill kunna stänga av ”UM”
Ministerns “läxa” till Trafikverket
PolisenPolisen söker sektionschef till sektionen Fastighet och service, Inköpsenheten
Lyfter AI-risker vid upphandling
HFDHFD prövar inte tilläggsavtal
Upphandlare inom varor och tjänster till myndigheten för civilt försvar
“Lägsta pris driver brottslighet”
Fler lyfter säkerhet vid it-inköp
Vässar upphandlingen av vård
Processråd med upphandlings­rättslig inrikt­ning till Konkurrens­verket
HFD Högsta Förvaltningsdomstolen skyltHFD prövar Huddingefall
Så lockar upphandling kriminella
Entreprenadupphandlare till Solna stad
Gröna it‑inköp 2026: Hållbarhet, cybersäkerhet och AI i fokus 
Tvistar om tilldelning
ANNONS FRÅN AFF

Diplomutbildningen “Aff för upphandlare” – Anders Karlsson Behrer om nyttan

Att göra upphandlingar tydliga är en central utmaning för alla som arbetar med fastighetsdrift och tjänsteupphandlingar. Kursen ”Aff för upphandlare”, som innehåller Aff Diplomutbildning och Upphandlingsmodulen, ger praktiska verktyg och en tydlig struktur för hela processen – från förfrågningsunderlag till avtalsuppföljning.

Mest visade inlägg

  • Lyfter AI-risker vid upphandling
  • Ministerns “läxa” till Trafikverket
  • “Lägsta pris driver brottslighet”
  • Vill kunna stänga av ”UM”
  • HFD prövar inte tilläggsavtal
  • Så lockar upphandling kriminella
  • Vässar upphandlingen av vård
  • Anklagar Attendo för fusk
  • HFD prövar Huddingefall
  • Små viten gav stort skadestånd

Läsarnas åsikter

Jimmy D : “Lägsta pris driver brottslighet”
Malmö stad är ett prakt exempel på problematiken inom städtjänster. Man har hundratals krav i avtalet och avropen. Men då…
Per : “Lägsta pris driver brottslighet”
Instämmer med flera före mig. Ständigt denna återkommande diskussion om lägsta pris. Kan vi inte bara en gång för alla…
Senior upphandlare : “Lägsta pris driver brottslighet”
Det är inte "okunnigt och naivt" att påstå att en upphandling med endast pris som utvärderingskriterie ofta leder till dåliga…
Tina : “Lägsta pris driver brottslighet”
Jag tänker som Senior skriver att lägsta pris är en fast kvalitetsgräns där ribban ska sättas tillräckligt högt för att…
Anna Thoursie : “Lägsta pris driver brottslighet”
Det är jag som skrivit rapporten och jag är helt enig med signaturen M. Rubriken är ett click-bait. Inte bra.…
småföretagare : Lyfter AI-risker vid upphandling
Säg att om man som leverantör har ett sekretessavtal med en kund. Till och med om leverantören söker på sin…
LXV : Lyfter AI-risker vid upphandling
AI, dvs Artificiell Idioti, utgör det perfekta verktyget för maktelitens fria utövning av samhällets sociala manipulation och är därmed det…
M : “Lägsta pris driver brottslighet”
Rubriken i artikeln är ju väldigt clickbaitande, och baserat på kommentarsfältet har många svalt betet. Om man faktiskt läser vad…
Senior : “Lägsta pris driver brottslighet”
Alla pratar om lägsta pris, men har dessa förståsigpåare verkligen förstått vad en prisupphandling är? Det skulle vara intressant att…
Senior upphandlare : När mätbara krav styr bort från rätt krisstöd
Mycket intressant artikel, tack.