Skip to content
  • Om oss
  • Kontakta oss
  • Nyhetsbrev
  • Annonsera
Upphandling24
  • Nyheter
    • Debatt
  • Karriär
    • Lönestatistik
    • Lediga jobb
    • Månadens profil
    • Platsannonsera
    • Student
    • Utbildningar
  • Konferens
  • Utbildning
    • AI för upphandlare
    • Entreprenadupphandling och AMA AF
    • Dialogförfaranden
    • Kvalificerad entreprenadupphandlare
    • Kvalificerad IT-upphandlare
    • Leda upphandlingar effektivt
    • LOU på två dagar
    • Robusta IT-avtal
    • Säkerhetsskyddad upphandling
  • Nätverk
    • Upphandlare
    • Avtalsuppföljning
    • Entreprenadupphandlare
    • IT-upphandlare
  • Om oss
    • Om oss
    • Kontakta oss
    • Nyhetsbrev
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera

“Slutsatser om IOP grundar sig på en missuppfattning”

DebattFöreställningen om att IOP, som avser icke-ekonomiska tjänster av allmänt intresse, är undandragna såväl gemenskapsrätten som upphandlingsregelverket har fått ett stort genomslag mycket på grund av Malmörapporten. Som författare till rapporten är Mathias Sylvans debattsvar därför välkommet. Men slutsatserna grundar sig på en missuppfattning, skriver Philip Thorell.

| 2017-12-20
Philip Thorell.

Slutsatserna i Malmörapporten som också dras av flera statliga utredningar och det avgörande från Kammarrätten i Stockholm, som Sylvan hänvisar till, grundar sig på en missuppfattning om på vilka marknader upphandlade tjänster tillhandahålls.

Sylvan menar att välfärdstjänster som utförs av en organisation på uppdrag av en myndighet inte tillhandahålls ”åt en myndighet”, utan till tredje man. Det är inte riktigt eftersom det rör sig om två olika tjänster på två olika marknader, dels marknaden där myndigheten tillhandahåller offentliga tjänster (i många fall icke-ekonomiska tjänster av allmänt intresse), dels på marknaden i ett tidigare led där tjänster tillhandahålls åt myndigheten och där konkurrens sker om myndigheten som kund.

Sammanblandningen av marknaderna är tydlig i Sylvans argumentation. I Malmörapporten har Sylvan hänvisat till ett stort antal avgöranden från EU-domstolen som varken avser offentlig upphandling eller gemenskapsrättens tillämplighet på marknaden i det tidigare ledet och som därför helt saknar relevans i sammanhanget.

Även Sylvans hänvisning till beaktandesats 34 i tjänstedirektivet som stöd för att “icke-ekonomiska tjänster förblir icke-ekonomiska tjänster oavsett om de bedrivs av staten ‘eller för statens räkning'” påvisar misstaget om vilken marknad som är relevant.

Beaktandesatsen avser nämligen tjänster som tillhandahålls av myndigheter men säger ingenting om karaktären av de tjänster som utförs i det tidigare marknadsledet.

Av kommissionens grönbok om tjänster av allmänt intresse framgår att “[…] reglerna för offentlig upphandling tillämpas på tjänster för offentliga organ vad gäller både ekonomiska och icke-ekonomiska tjänster” (KOM (2003) 270 slutlig, p. 43). När tjänster utförs på uppdrag av en myndighet erbjuds nämligen myndigheten tjänsten på en marknad i det tidigare ledet. Tjänster som erbjuds på en marknad är ekonomiska i gemenskapsrättslig mening, vilket innebär att de omfattas av gemenskapsrätten.

En tjänst kan således aldrig vara icke-ekonomisk när den upphandlas av en myndighet och kan inte heller vara av allmänt intresse i förhållande till myndigheten, vilket förklarar varför dessa tjänster inte omfattas av upphandlingsregelverket enligt beaktandesats 6 i LOU-direktivet. Det kan den först bli när myndigheten tillhandahåller den som en offentlig tjänst.

Kommissionen har även i vitboken om tjänster av allmänt intresse förklarat att de tillämpliga bestämmelserna som myndigheter måste beakta när de överlåter leveransen av tjänster av allmänt intresse till en annan organisation förtydligats i 2004 års upphandlingsdirektiv som antogs i samband med vitboken (KOM (2004) 374 slutlig, s. 15).

Om tjänsterna inte faller under direktivens tillämpningsområde skulle de naturligtvis inte kunna träffas av direktivens bestämmelser. Detsamma gäller de personliga tjänster som Sylvan menar faller helt utanför gemenskapsrätten men som behandlas detaljerat i artikel 74–77 i LOU-direktivet.

Av vitboken framgår också att tilldelning av kontrakt är ett av de särskilda områden där medlemsstaternas frihet att definiera och utforma uppdraget inom tjänster av allmänt intresse berör gemenskapsrätten.

Kommissionens uttalanden är omöjliga att förena med Sylvans tolkning av artikel 2 i protokollet om att medlemsstaternas behörighet inte är begränsad till att beställa eller inte beställa icke-ekonomiska tjänster av allmänt intresse utan även inkluderar hur de ska beställas, till exempel hur kontrakt tilldelas. Sylvans tolkning strider även mot vad EU-domstolen upprepade gånger konstaterat om att även om medlemsstaterna har exklusiv behörighet inom ett visst område så måste de likafullt iaktta gemenskapsrätten vid utövandet av behörigheten (se Watts (mål C-72/04) och Stamatelaki (mål C-444/05) avgöranden).

Sylvan menar att om hans tolkning inte är korrekt skulle artikel 2 vara en nonsensbestämmelse. Många av våra viktigaste samhällsfunktioner är icke-ekonomiska tjänster av allmänt intresse. Medlems-staternas behörighet att bestämma över hur dessa ska organiseras, tillhandahållas och om de ska utföras av de egna anställda eller beställas av andra organisationer är tvärtom en grundbult för EU-samarbetet.

Philip Thorell

Biträdande jurist på Baker McKenzie advokatbyrå

 

Annons

Vill du också skriva ett debattinlägg?
Kontakta Bettina på bettina@medlem.upphandling24.se för mer information!

Läs mer: Debatt

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Senaste inläggen

  • Vägledning för dialog och förståelse
  • Anklagar Attendo för fusk
  • Vill kunna stänga av ”UM”
  • Ministerns “läxa” till Trafikverket
  • Lyfter AI-risker vid upphandling

Lediga jobb

Inköpare med intresse för IT – Telge Inköp AB

Norrköpings kommun söker upphandlare till upphandlingsenheten

Polisen

Polisen söker sektionschef till sektionen Fastighet och service, Inköpsenheten

Upphandlare inom varor och tjänster till myndigheten för civilt försvar

Processråd med upphandlings­rättslig inrikt­ning till Konkurrens­verket

Entreprenadupphandlare till Solna stad

ESEM Eskilstuna Strängnäs Energi och miljö

Hej IT-Upphandlare!

ESEM Eskilstuna Strängnäs Energi och miljö

Hej Upphandlare-varor och tjänster!

Avtalscontroller – Telge Inköp

Transportstyrelsen söker upphandlare till Norrköping eller Örebro

Socialstyrelsen söker upphandlingssamordnare inom offentliga affärer

Adda Inköpscentral söker en Kategorigruppchef – Social omsorg

Senaste nyheterna

Vägledning för dialog och förståelse
Sofia MalanderAnklagar Attendo för fusk
Inköpare med intresse för IT – Telge Inköp AB
Norrköpings kommun söker upphandlare till upphandlingsenheten
Dialogförfaranden | 26 november
BolagsverketVill kunna stänga av ”UM”
Ministerns “läxa” till Trafikverket
PolisenPolisen söker sektionschef till sektionen Fastighet och service, Inköpsenheten
Lyfter AI-risker vid upphandling
HFDHFD prövar inte tilläggsavtal
Upphandlare inom varor och tjänster till myndigheten för civilt försvar
“Lägsta pris driver brottslighet”
Fler lyfter säkerhet vid it-inköp
Vässar upphandlingen av vård
Processråd med upphandlings­rättslig inrikt­ning till Konkurrens­verket
HFD Högsta Förvaltningsdomstolen skyltHFD prövar Huddingefall
Så lockar upphandling kriminella
Entreprenadupphandlare till Solna stad
Gröna it‑inköp 2026: Hållbarhet, cybersäkerhet och AI i fokus 
Tvistar om tilldelning
ANNONS FRÅN AFF

Diplomutbildningen “Aff för upphandlare” – Anders Karlsson Behrer om nyttan

Att göra upphandlingar tydliga är en central utmaning för alla som arbetar med fastighetsdrift och tjänsteupphandlingar. Kursen ”Aff för upphandlare”, som innehåller Aff Diplomutbildning och Upphandlingsmodulen, ger praktiska verktyg och en tydlig struktur för hela processen – från förfrågningsunderlag till avtalsuppföljning.

Mest visade inlägg

  • Lyfter AI-risker vid upphandling
  • Ministerns “läxa” till Trafikverket
  • “Lägsta pris driver brottslighet”
  • Vill kunna stänga av ”UM”
  • HFD prövar inte tilläggsavtal
  • Så lockar upphandling kriminella
  • Vässar upphandlingen av vård
  • HFD prövar Huddingefall
  • Små viten gav stort skadestånd
  • Fler lyfter säkerhet vid it-inköp

Läsarnas åsikter

Jimmy D : “Lägsta pris driver brottslighet”
Malmö stad är ett prakt exempel på problematiken inom städtjänster. Man har hundratals krav i avtalet och avropen. Men då…
Per : “Lägsta pris driver brottslighet”
Instämmer med flera före mig. Ständigt denna återkommande diskussion om lägsta pris. Kan vi inte bara en gång för alla…
Senior upphandlare : “Lägsta pris driver brottslighet”
Det är inte "okunnigt och naivt" att påstå att en upphandling med endast pris som utvärderingskriterie ofta leder till dåliga…
Tina : “Lägsta pris driver brottslighet”
Jag tänker som Senior skriver att lägsta pris är en fast kvalitetsgräns där ribban ska sättas tillräckligt högt för att…
Anna Thoursie : “Lägsta pris driver brottslighet”
Det är jag som skrivit rapporten och jag är helt enig med signaturen M. Rubriken är ett click-bait. Inte bra.…
småföretagare : Lyfter AI-risker vid upphandling
Säg att om man som leverantör har ett sekretessavtal med en kund. Till och med om leverantören söker på sin…
LXV : Lyfter AI-risker vid upphandling
AI, dvs Artificiell Idioti, utgör det perfekta verktyget för maktelitens fria utövning av samhällets sociala manipulation och är därmed det…
M : “Lägsta pris driver brottslighet”
Rubriken i artikeln är ju väldigt clickbaitande, och baserat på kommentarsfältet har många svalt betet. Om man faktiskt läser vad…
Senior : “Lägsta pris driver brottslighet”
Alla pratar om lägsta pris, men har dessa förståsigpåare verkligen förstått vad en prisupphandling är? Det skulle vara intressant att…
Senior upphandlare : När mätbara krav styr bort från rätt krisstöd
Mycket intressant artikel, tack.