Skip to content
  • Om oss
  • Kontakta oss
  • Nyhetsbrev
  • Annonsera
Upphandling24
  • Nyheter
    • Debatt
  • Karriär
    • Lönestatistik
    • Lediga jobb
    • Månadens profil
    • Platsannonsera
    • Student
    • Utbildningar
  • Konferens
  • Utbildning
    • AI för upphandlare
    • Entreprenadupphandling och AMA AF
    • Dialogförfaranden
    • Kvalificerad entreprenadupphandlare
    • Kvalificerad IT-upphandlare
    • Leda upphandlingar effektivt
    • LOU på två dagar
    • Robusta IT-avtal
    • Säkerhetsskyddad upphandling
  • Nätverk
    • Upphandlare
    • Avtalsuppföljning
    • Entreprenadupphandlare
    • IT-upphandlare
  • Om oss
    • Om oss
    • Kontakta oss
    • Nyhetsbrev
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera

Svår balansgång mellan ramavtal och bra affär

Juridisk krönikaI ett färskt avgörande från Kammarrätten i Stockholm den 12 februari 2016 har SKI:s sätt att identifiera skaran av avropsberättigade godtagits. Carl Bokwall och Gabriella Kiluk på Bokwall Rislund Advokatbyrå kommenterar domen och problematiken med en alltför stor frihet och obundenhet för de myndigheter som använder ramavtal.

| 2016-02-18

Målet rörde SKI:s ramavtalsupphandling av drift och anslutning av brukare till det kommunikationsnät, Sjunet, som används av den offentliga vård- och omsorgssektorn. En av huvudfrågorna var om avropande aktörers omfattning och identitet framgick tillräckligt tydligt för att uppfylla transparensprincipen. Den klagande leverantören menade att betydande osäkerhet rådde gällande såväl omfattningen av avropsberättigade myndigheter som de privata e-hälsoaktörer som skulle ha rätt att avropa från ramavtalet enligt samma villkor som de avropsberättigade myndigheterna.

Kammarrätten i Stockholm mål nr 6450-15 fann att SKI hade identifierat samtliga avropsberättigade parter i enlighet med 5 kap. 2 § LOU och att upphandlingslagstiftningen inte kräver att de avropsberättigade parterna ska ha förpliktat sig att utnyttja ramavtalen.

Domstolen, liksom SKI, framhäver att det ligger i ramavtalens natur att en garanterad avropsmängd inte kan anges. Kammarrätten påpekar dock att tranparensprincipen kräver att anbudsgivare får ”en tillräckligt tydlig bild av hur många aktörer som totalt sett kan tänkas köpa tjänsten utifrån ramavtalet” för att kunna lämna ett konkurrenskraftigt anbud. Kammarrätten tyckte att detta var fallet i upphandlingen eftersom det fanns uppgifter om en uppskattad årsvolym för ramavtalet och en lista över aktuella användare av Sjunet.

Det är tydligt av kammarrättens bedömning att de relevanta reglerna om ramavtal och transparensprincipen inte ger leverantörer särskilt god ledning om hur god den affär som ramavtalet utgör kan tänkas bli och frågan är om inte kravet på förutsägbarhet luckrats upp.

I RÅ 2010 ref. 97 lät det något annorlunda när Högsta förvaltningsdomstolen prövade kombinationen av avropsmetoderna fast rangordning och förnyad konkurrensutsättning i ramavtal.

HFD underkände den kombination som användes och lyfte särskilt fram att det från ett leverantörsperspektiv är viktigt med ett visst mått av förutsägbarhet så att leverantörerna kan uppskatta och planera hur stora resurser som måste avsättas till ett visst ramavtal.

HFD menade att förfrågningsunderlaget ska ge klart svar på hur tilldelningen av kontrakt sker och lyfte risken för att leverantörer avstår från att lämna anbud i ramavtalsupphandlingar om det inte tydligt framgår vad ramavtalet innebär beträffande tilldelningen.

Oavsett vad man tycker om tolkningen av transparensprincipens räckvidd i dessa olika mål bör man som leverantör ha klart för sig att ramavtal är tänkt som en flexiblare anskaffningsform och är därför till sin natur gynnande för inköparen.

Det kan finnas många fördelar för de leverantörer som erhåller ramavtal genom att det (potentiellt sett) kan bli fråga om många kunder samt stora volymer och konkurrensen om volymerna begränsas till ramavtalsleverantörerna. Transparensprincipen är dock ingen särskilt bra garant för att det blir en bra affär i slutänden – eller ens att det blir någon affär alls.

Om det inte anges i ramavtalet är de avropsberättigade parterna inte skyldiga att använda ramavtalet. En myndighet kan vara part i flera andra motsvarande ramavtal eller kan bestämma sig för att göra en egen upphandling.

Vi har sett exempel där samma artiklar omfattades av olika ramavtal. Detta är inte en optimal situation för någon av ramavtalsleverantörerna och man kan undra hur anbuden ser ut nästa gång upphandling ska ske.

Inköpscentralerna betonar visserligen vikten av avtalstrohet och Förordningen om statlig inköpssamordning (1998:796) sätter visst tryck på statliga myndigheter men en bra affär följer inte av upphandlingsreglerna, utan av hur väl upphandlingen matchar ett verkligt behov med rätt pris och leveransförmåga.

Ju tydligare inköparen är om sitt behov och åtagande, desto fler och bättre anbud lär man få. Ju större flexibilitet och frihet man förbehåller sig, desto mindre intresse och fler anbud med inprisade osäkerhetsmarginaler genereras.

Ramavtal är en flexibel anskaffningsform, men om offentliga inköpare vill få bra gensvar på ramavtalsupphandlingar bör man vara tydlig med tilldelningsmetod, volymer, kanske till och med göra vissa åtaganden, och bara delta i ramavtal som man avser att utnyttja samt vara avtalstrogen. Man kanske inte utnyttjar ramavtalets fulla upphandlingsrättsliga flexibilitet, men man gör säkert en mycket bättre affär.

Annons

Upphandling24 arrangerar utbildningen för dig som vill fördjupa dina kunskaper om upphandling av ramavtal. Kursen tar upp de relevanta bestämmelserna i LOU och EU:s direktiv samt domstolspraxis både från EU-domstolen och svenska domstolar. Kursen ger också tips på hur man kan undvika fel och falluckor. Läs mer här!

Läs mer: JuridikJuridisk krönikaRamavtal

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Senaste inläggen

  • Vägledning för dialog och förståelse
  • Anklagar Attendo för fusk
  • Vill kunna stänga av ”UM”
  • Ministerns “läxa” till Trafikverket
  • Lyfter AI-risker vid upphandling

Lediga jobb

Inköpare med intresse för IT – Telge Inköp AB

Norrköpings kommun söker upphandlare till upphandlingsenheten

Polisen

Polisen söker sektionschef till sektionen Fastighet och service, Inköpsenheten

Upphandlare inom varor och tjänster till myndigheten för civilt försvar

Processråd med upphandlings­rättslig inrikt­ning till Konkurrens­verket

Entreprenadupphandlare till Solna stad

ESEM Eskilstuna Strängnäs Energi och miljö

Hej IT-Upphandlare!

ESEM Eskilstuna Strängnäs Energi och miljö

Hej Upphandlare-varor och tjänster!

Avtalscontroller – Telge Inköp

Transportstyrelsen söker upphandlare till Norrköping eller Örebro

Socialstyrelsen söker upphandlingssamordnare inom offentliga affärer

Adda Inköpscentral söker en Kategorigruppchef – Social omsorg

Senaste nyheterna

Vägledning för dialog och förståelse
Sofia MalanderAnklagar Attendo för fusk
Inköpare med intresse för IT – Telge Inköp AB
Norrköpings kommun söker upphandlare till upphandlingsenheten
Dialogförfaranden | 26 november
BolagsverketVill kunna stänga av ”UM”
Ministerns “läxa” till Trafikverket
PolisenPolisen söker sektionschef till sektionen Fastighet och service, Inköpsenheten
Lyfter AI-risker vid upphandling
HFDHFD prövar inte tilläggsavtal
Upphandlare inom varor och tjänster till myndigheten för civilt försvar
“Lägsta pris driver brottslighet”
Fler lyfter säkerhet vid it-inköp
Vässar upphandlingen av vård
Processråd med upphandlings­rättslig inrikt­ning till Konkurrens­verket
HFD Högsta Förvaltningsdomstolen skyltHFD prövar Huddingefall
Så lockar upphandling kriminella
Entreprenadupphandlare till Solna stad
Gröna it‑inköp 2026: Hållbarhet, cybersäkerhet och AI i fokus 
Tvistar om tilldelning
ANNONS FRÅN INDUS OCH EXPANDIA

Guide: Upphandla moduler

Upphandling24 har tillsammans med bolag i branschen tagit fram en guide för att upphandla moduler. Här får du tips och råd från upphandlare, leverantörer och jurister. Ladda ner kostnadsfritt >

Mest visade inlägg

  • Lyfter AI-risker vid upphandling
  • Ministerns “läxa” till Trafikverket
  • “Lägsta pris driver brottslighet”
  • Vill kunna stänga av ”UM”
  • HFD prövar inte tilläggsavtal
  • Så lockar upphandling kriminella
  • Vässar upphandlingen av vård
  • HFD prövar Huddingefall
  • Små viten gav stort skadestånd
  • Fler lyfter säkerhet vid it-inköp

Läsarnas åsikter

Jimmy D : “Lägsta pris driver brottslighet”
Malmö stad är ett prakt exempel på problematiken inom städtjänster. Man har hundratals krav i avtalet och avropen. Men då…
Per : “Lägsta pris driver brottslighet”
Instämmer med flera före mig. Ständigt denna återkommande diskussion om lägsta pris. Kan vi inte bara en gång för alla…
Senior upphandlare : “Lägsta pris driver brottslighet”
Det är inte "okunnigt och naivt" att påstå att en upphandling med endast pris som utvärderingskriterie ofta leder till dåliga…
Tina : “Lägsta pris driver brottslighet”
Jag tänker som Senior skriver att lägsta pris är en fast kvalitetsgräns där ribban ska sättas tillräckligt högt för att…
Anna Thoursie : “Lägsta pris driver brottslighet”
Det är jag som skrivit rapporten och jag är helt enig med signaturen M. Rubriken är ett click-bait. Inte bra.…
småföretagare : Lyfter AI-risker vid upphandling
Säg att om man som leverantör har ett sekretessavtal med en kund. Till och med om leverantören söker på sin…
LXV : Lyfter AI-risker vid upphandling
AI, dvs Artificiell Idioti, utgör det perfekta verktyget för maktelitens fria utövning av samhällets sociala manipulation och är därmed det…
M : “Lägsta pris driver brottslighet”
Rubriken i artikeln är ju väldigt clickbaitande, och baserat på kommentarsfältet har många svalt betet. Om man faktiskt läser vad…
Senior : “Lägsta pris driver brottslighet”
Alla pratar om lägsta pris, men har dessa förståsigpåare verkligen förstått vad en prisupphandling är? Det skulle vara intressant att…
Senior upphandlare : När mätbara krav styr bort från rätt krisstöd
Mycket intressant artikel, tack.