Skip to content
  • Om oss
  • Kontakta oss
  • Nyhetsbrev
  • Annonsera
Upphandling24
  • Nyheter
    • Debatt
  • Karriär
    • Lönestatistik
    • Lediga jobb
    • Månadens profil
    • Platsannonsera
    • Student
    • Utbildningar
  • Konferens
  • Utbildning
    • AI för upphandlare
    • Entreprenadupphandling och AMA AF
    • Dialogförfaranden
    • Kvalificerad entreprenadupphandlare
    • Kvalificerad IT-upphandlare
    • Leda upphandlingar effektivt
    • LOU på två dagar
    • Robusta IT-avtal
    • Säkerhetsskyddad upphandling
  • Nätverk
    • Upphandlare
    • Avtalsuppföljning
    • Entreprenadupphandlare
    • IT-upphandlare
  • Om oss
    • Om oss
    • Kontakta oss
    • Nyhetsbrev
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera

Tror du att du fattar rationella beslut? Det gör du (troligen) inte

KarriärBeslutsstödsverktyg är fenomenala på att generera siffror och presentera fakta. Men den mänskliga faktorn leder ibland till felbeslut. Därför måste användarna få bättre koll på beslutsfattandets psykologi.

| 2015-06-25

De största misstagen vid beslutsfattande sker när känslor styr besluten utan att man är medveten om det. Lösningen är inte att styra känslorna, utan att förbättra besluten genom att bli medveten om sina känslo- och tanketendenser.

Det konstaterar forskaren Claes Wallenius på Försvarshögskolan. Nyligen utkom han med boken Människans illusoriska rationalitet, som handlar om varför människor fattar så många felaktiga beslut på bristfälliga grunder. Ett av de mest katastrofala svenska statliga företagsköpen i historien, Nuonaffären, byggde sannolikt på en övertro i både företagsledning och bland politiker om elprisernas utveckling som inte hade någon form av verklig grund.

Exemplen är otaliga: felbedömningar som orsakar olyckor, vansinniga kollektiva finansiella beslut som leder till börskrascher och bonusjakt som leder till onödigt risktagande.

– Känslor är inget stort problem om vi bara ska välja lunchrestaurang. Men vid beslut som spelar roll måste besluten fattas på rationellare grunder än vad som är fallet i dag, säger Claes Wallenius.

Under många år har han fördjupat sig i psykologisk forskning kring ledarskap och beslutsfattande. Han har även praktisk erfarenhet med fyra års som kommunalråd för Vänsterpartiet i Karlstad.

– Där såg jag många politiska beslut fattas där det var uppenbart att faktorer styrde som var helt orelaterade till själva beslutsfrågan, exempelvis grupptryck, känslostormar och särintressen, säger han.

Känslor är inte alltid fel. Claes Wallenius pekar på så kallad emotionell rationalitet, alltså att de känslomässiga konsekvenserna av ett beslut kan vara en grund för att tillfredsställa behov. Men sådan rationalitet hamnar ofta i konflikt med den målinriktade rationaliteten, att exempelvis säkerställa bra konsekvenser av ett beslut för så många som möjligt.

– I många fall, exempelvis i akutasituationer med höga risker, sker ett stresspåslag som aktiverar känslor som försvårar logiskt och rationellt beslutsfattande, säger han.

Generellt är det inte möjligt att effektivt kontrollera känslorna vid beslutsfattande genom att ”korrigera” beslutsfattandet för den bristande rationaliteten.

– Logiskt sett är det svårt att bli mer rationell, eftersom känslor är så starka. Man kan bli bättre på att hantera sina egna och andras känslor och därmed bli en effektivare beslutsfattare.

– Lösningen är att bli medveten om sig själv och vad som vägleder besluten. Det gäller också att tydliggöra vilka mål man själv eller organisationen ska uppnå, säger Claes Wallenius.

Grundproblematiken är densamma när företagen inför nya beslutsstödsverktyg. Det är svårt att skapa verktyg som korrigerar för bristande rationalitet. Lösningen är ofta bättre beslutsprocesser och ett ökat organisatoriskt medvetandegörande.

– När användare fattar beslut utifrån en viss grund, som ett siffer- eller faktaunderlag, behöver de även förstå sina känslor, samt sociala och andra aspekter. Därmed kan man utveckla en förmåga att granska sig själv kritiskt som förbättrar beslutsfattandet även under stress, säger han.

Orientera rätt i tankefelens snårskog

  • Människor fattar ofta beslut på icke-rationella grunder. Känslor, inre drivkrafter och socialpsykologiska faktorer påverka ofta.
  • Själva tendenserna är relaterad till den mänskliga konstitutionen. Utbildning i hur människor fattar beslut och i medvetandegörande kan leda till att förmågan att fatta bra beslut ökar. Medvetandegörande handlar både om att se till att personer, när de fattar viktiga beslut, försätter sig i ett mer medvetet tillstånd, så att beslutet inte sker som när man kör bil: med ”ryggraden”. Det räcker med att iaktta sig själv: ”nu tänker jag så här”.
  • Organisationen måste dela in besluten i prioriterade och löpande. Samtidigt måste det definieras processer, strukturer och beslutsregler som stöder faktabaserat beslutsfattande. Upprätta checklistor för vad som ska åstadkommas. Formulera mål, bryt ned målen, samt identifiera hur utvärdering ska ske av att målen är uppfyllda.
  • Många små tankefel kan bli ett stort felbeslut. Exempel är oviljan att förlora och tendensen att missa alla de beslutsalternativ som finns tillgängliga vid en beslutssituation. Ofta söker man information som bekräftar redan fattade beslut och utestänger information som motsäger besluten.
  • Vidare finns en tendens att förankra beslut utifrån existerande information som inte är relevant. Dessutom finns ofta en övertro på att man kan förutsäga vissa effekter eller resultat av ett beslut.
  • Andra tankefel är att ge vanligt förekommande egenskaper ökad betydelse, exempelvis att dra slutsatsen att röda svampar är giftiga.

Läs mer: Karriärnyheter

Martin Wallström

martin.wallstrom@idg.se

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Senaste inläggen

  • Vägledning för dialog och förståelse
  • Anklagar Attendo för fusk
  • Vill kunna stänga av ”UM”
  • Ministerns “läxa” till Trafikverket
  • Lyfter AI-risker vid upphandling

Lediga jobb

Inköpare med intresse för IT – Telge Inköp AB

Norrköpings kommun söker upphandlare till upphandlingsenheten

Polisen

Polisen söker sektionschef till sektionen Fastighet och service, Inköpsenheten

Upphandlare inom varor och tjänster till myndigheten för civilt försvar

Processråd med upphandlings­rättslig inrikt­ning till Konkurrens­verket

Entreprenadupphandlare till Solna stad

ESEM Eskilstuna Strängnäs Energi och miljö

Hej IT-Upphandlare!

ESEM Eskilstuna Strängnäs Energi och miljö

Hej Upphandlare-varor och tjänster!

Avtalscontroller – Telge Inköp

Transportstyrelsen söker upphandlare till Norrköping eller Örebro

Socialstyrelsen söker upphandlingssamordnare inom offentliga affärer

Adda Inköpscentral söker en Kategorigruppchef – Social omsorg

Senaste nyheterna

Vägledning för dialog och förståelse
Sofia MalanderAnklagar Attendo för fusk
Inköpare med intresse för IT – Telge Inköp AB
Norrköpings kommun söker upphandlare till upphandlingsenheten
Dialogförfaranden | 26 november
BolagsverketVill kunna stänga av ”UM”
Ministerns “läxa” till Trafikverket
PolisenPolisen söker sektionschef till sektionen Fastighet och service, Inköpsenheten
Lyfter AI-risker vid upphandling
HFDHFD prövar inte tilläggsavtal
Upphandlare inom varor och tjänster till myndigheten för civilt försvar
“Lägsta pris driver brottslighet”
Fler lyfter säkerhet vid it-inköp
Vässar upphandlingen av vård
Processråd med upphandlings­rättslig inrikt­ning till Konkurrens­verket
HFD Högsta Förvaltningsdomstolen skyltHFD prövar Huddingefall
Så lockar upphandling kriminella
Entreprenadupphandlare till Solna stad
Gröna it‑inköp 2026: Hållbarhet, cybersäkerhet och AI i fokus 
Tvistar om tilldelning
ANNONS FRÅN AFF

Diplomutbildningen “Aff för upphandlare” – Anders Karlsson Behrer om nyttan

Att göra upphandlingar tydliga är en central utmaning för alla som arbetar med fastighetsdrift och tjänsteupphandlingar. Kursen ”Aff för upphandlare”, som innehåller Aff Diplomutbildning och Upphandlingsmodulen, ger praktiska verktyg och en tydlig struktur för hela processen – från förfrågningsunderlag till avtalsuppföljning.

Mest visade inlägg

  • Lyfter AI-risker vid upphandling
  • Ministerns “läxa” till Trafikverket
  • “Lägsta pris driver brottslighet”
  • Vill kunna stänga av ”UM”
  • HFD prövar inte tilläggsavtal
  • Så lockar upphandling kriminella
  • Vässar upphandlingen av vård
  • HFD prövar Huddingefall
  • Små viten gav stort skadestånd
  • Fler lyfter säkerhet vid it-inköp

Läsarnas åsikter

Jimmy D : “Lägsta pris driver brottslighet”
Malmö stad är ett prakt exempel på problematiken inom städtjänster. Man har hundratals krav i avtalet och avropen. Men då…
Per : “Lägsta pris driver brottslighet”
Instämmer med flera före mig. Ständigt denna återkommande diskussion om lägsta pris. Kan vi inte bara en gång för alla…
Senior upphandlare : “Lägsta pris driver brottslighet”
Det är inte "okunnigt och naivt" att påstå att en upphandling med endast pris som utvärderingskriterie ofta leder till dåliga…
Tina : “Lägsta pris driver brottslighet”
Jag tänker som Senior skriver att lägsta pris är en fast kvalitetsgräns där ribban ska sättas tillräckligt högt för att…
Anna Thoursie : “Lägsta pris driver brottslighet”
Det är jag som skrivit rapporten och jag är helt enig med signaturen M. Rubriken är ett click-bait. Inte bra.…
småföretagare : Lyfter AI-risker vid upphandling
Säg att om man som leverantör har ett sekretessavtal med en kund. Till och med om leverantören söker på sin…
LXV : Lyfter AI-risker vid upphandling
AI, dvs Artificiell Idioti, utgör det perfekta verktyget för maktelitens fria utövning av samhällets sociala manipulation och är därmed det…
M : “Lägsta pris driver brottslighet”
Rubriken i artikeln är ju väldigt clickbaitande, och baserat på kommentarsfältet har många svalt betet. Om man faktiskt läser vad…
Senior : “Lägsta pris driver brottslighet”
Alla pratar om lägsta pris, men har dessa förståsigpåare verkligen förstått vad en prisupphandling är? Det skulle vara intressant att…
Senior upphandlare : När mätbara krav styr bort från rätt krisstöd
Mycket intressant artikel, tack.