Varje år får Sverige cirka 10 miljarder kronor i bidrag från EU. Enligt Ekonomistyrningsverket, som granskar hur landets myndigheter hanterar pengarna, har cirka 64 miljoner kronor redovisats på felaktiga grunder.
Verket räknar ut en felprocent av utgifterna för de svenska programmen inom EU:s fonder, det vill säga hur stor andel av utgifterna som myndigheterna beräknas ha godkänt på felaktiga grunder. En felprocent som överstiger två procent är oacceptabel enligt EU kommissionen.
Vid årets granskning har fiskerifonden och landsbygdsutvecklingsfondens hamnat över den kritiska gränsen med felprocent på 2,5 respektive 2,4.
Ekonomistyrningsverket noterar att upphandlingar som inte skett enligt reglerna om offentlig upphandling hör till de vanligaste felen. Att underlag som styrker utgifterna saknas är också vanligt liksom att köpt vara eller tjänst inte är stödberättigad.
Fiskerifondens dåliga utfall beror till största delen på ett ärende. Enskilda fel påverkar mycket i fonder där det totala utbetalade beloppet är lågt. Generellt går utvecklingen dock åt rätt håll jämfört med den förra granskningen. Landsbygdsutvecklingsfonden har också bättrat sig.
Jordbruksverket är förvaltande myndighet för både fiskeri- och landsbygdsutvecklingsfonden. Ekonomistyrningsverket rekommenderar bland annat upphandlingsutbildning för handläggande personal.
Upphandling bakom slarv med EU-stöd
Det svenska slarvet med stödpengar från EU är rätt litet. Men när det slarvas handlar det enligt Ekonomistyrningsverket inte sällan om upphandlingar som skett vid sidan av regelverket.
| 2014-02-28
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer