Skip to content
  • Om oss
  • Kontakta oss
  • Nyhetsbrev
  • Annonsera
Upphandling24
  • Nyheter
    • Debatt
  • Karriär
    • Lönestatistik
    • Lediga jobb
    • Månadens profil
    • Platsannonsera
    • Student
    • Utbildningar
  • Konferens
  • Utbildning
    • AI för upphandlare
    • Entreprenadupphandling och AMA AF
    • Dialogförfaranden
    • Kvalificerad entreprenadupphandlare
    • Kvalificerad IT-upphandlare
    • Leda upphandlingar effektivt
    • LOU på två dagar
    • Robusta IT-avtal
    • Säkerhetsskyddad upphandling
  • Nätverk
    • Upphandlare
    • Avtalsuppföljning
    • Entreprenadupphandlare
    • IT-upphandlare
  • Om oss
    • Om oss
    • Kontakta oss
    • Nyhetsbrev
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera

Alla leverantörer har inte rätt få en upphandling överprövad

RättsfallsanalysChristian Härdgård och Martin Bogg, Advokatfirman Delphi, refererar en ny dom från Högsta förvaltningsdomstolen som klargör vilka leverantörer som kan överpröva en upphandling.

| 2017-11-21

Fakta i målet

Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet genomförde en ramavtalsupphandling av it-drift. Upphandlingen genomfördes som ett förhandlat förfarande. Ramavtalets giltighet var 36 månader med möjlighet till förlängning med upp till 48 månader, alltså maximalt sju år.

En leverantör, som inte deltog i upphandlingen, ansökte om överprövning. Leverantören gjorde gällande att Kammarkollegiet brutit mot lagstiftningen genom att upphandla ramavtalet för att löpa under totalt sju år trots att ett ramavtal får löpa under längre tid än fyra år endast om det finns särskilda skäl.

I målet stod det klart att leverantören inte haft intresse av att delta i upphandlingen av affärsmässiga skäl, men hade för avsikt att delta i en kommande upphandling av liknande slag. Leverantören menade att leverantören led skada av den långa avtalstiden, eftersom leverantören stängdes ute från marknaden och från möjligheten till framtida anbudsgivning.

Såväl förvaltningsrätten som kammarrätten ansåg att leverantören inte kunde överpröva upphandlingen, eftersom så kallad talerätt saknades, och avvisade ansökan om överprövning respektive avslog överklagandet, eftersom leverantören inte haft intresse av att få kontrakt i upphandlingen.

Målet hamnade till slut i Högsta förvaltningsdomstolen som meddelade prövningstillstånd.

Domstolens bedömning

Högsta förvaltningsdomstolen säger att bolaget är en leverantör i LOU:s mening enligt 2 kap. 11 § LOU. För att kunna överpröva en upphandling krävs emellertid att leverantören anser sig ha lidit eller kunna komma att lida skada.

Frågan är om det leverantören anfört är tillräckligt för att leverantören ska ha rätt att ansöka om överprövning av upphandlingen eller om det därutöver krävs att leverantören ska ha haft ett intresse av att delta i den.

Högsta förvaltningsdomstolen framhåller att enligt artikel 1.3 i rättsmedelsdirektivet krävs att det ska finnas ett prövningsförfarande åtminstone för den som har eller har haft intresse av att få ingå ett visst avtal och som har lidit eller riskerar att lida skada till följd av en påstådd överträdelse.

Enligt förarbetena till LOU framgår att regleringen i 16 kap. 4 § LOU skulle motsvara direktivets bestämmelser.

För denna slutsats talade även att medlemsstaterna enligt rättsmedelsdirektivet ska vidta nödvändiga åtgärder för att beslut ska kunna prövas effektivt och i synnerhet så skyndsamt som möjligt.

Talerätten bör därmed inte tolkas så extensivt att bolag som inte önskar eller önskat delta i en viss upphandling ska kunna få den överprövad.

Mot denna bakgrund fann Högsta förvaltningsdomstolen att en förutsättning för att en leverantör ska ha rätt att få en viss upphandling överprövad är att denne har eller har haft ett intresse av att tilldelas kontrakt i samma upphandling.

Leverantören hade inte haft något sådant intresse och det är därmed inte taleberättigat. Överklagandet ska därför avslås.

Analys

Talerätt reglerar vem som har möjlighet att överpröva en upphandling eller överklaga en dom.

I de så kallade Rättsmedelsdirektiven (Rådets direktiv 89/665/EEG och 92/13/EEG), som ligger till grund för 20 kap. i nya LOU och 16 kap. i 2007-års LOU, görs ingen skillnad mellan det rekvisit som gäller för talerätt och skaderekvisitet.

Att säga att en leverantör inte lider skada är alltså detsamma som att leverantören ifråga inte har talerätt.

Högsta förvaltningsdomstolen snävar i avgörandet in kretsen leverantörer som ska anses kunna lida skada av en upphandling och som därmed har möjlighet att få en upphandlingen överprövad.

Vi välkomnar denna utveckling – en leverantör som inte ens haft ett intresse av att delta i en upphandling bör inte ha möjlighet att överpröva upphandlingen med den tidsutdräkt som detta medför för parterna.

Handläggningstiderna i förvaltningsdomstolarna blir allt längre, något som blivit ett allvarligt problem. Enligt vår mening tjänar alla parter på, såväl upphandlande myndigheter som leverantörer, att endast de leverantörer som har ett kvalificerat intresse av att få myndighetens agerande kontrollerat av domstol kan överpröva upphandlingen.

Hur kammarrätterna och förvaltningsrätternas bedömningar gällande skada kommer att utveckla sig efter Högsta förvaltningsdomstolens uttalande är högst intressant. Om domstolarna över tid fortsätter att höja kraven för skada kan detta innebära en märkbar förändring av rättsläget.

Vi kommer med spänning att följa denna utveckling.

Målnummer och domstol

Högsta förvaltningsdomstolens dom den 10 november 2017 i mål nummer 4876-16.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis uttalar Högsta förvaltningsdomstolen att en förutsättning för att en leverantör ska ha rätt att få en viss upphandling överprövad är att denne har eller har haft ett intresse av att tilldelas kontrakt i samma upphandling.

En leverantör som inte har något sådant intresse är inte taleberättigad och kan inte överpröva en upphandling.

Läs mer: JuridikRättsfallsanalys

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

5 kommentarer på "Alla leverantörer har inte rätt få en upphandling överprövad"

  1. LXV skriver:
    21 november, 2017 kl. 08:55

    Vad hade hänt om anbudsgivaren överprövade upphandlingen under pågående anbudstid? Hade den då ansetts ha talerätt?

    Demensen har helt tagit över HFDs kuloarer…

  2. /T skriver:
    21 november, 2017 kl. 08:59

    Hur tänkte du nu? Om det är en anbudsgivare så är det inte en som inte ämnar lämna anbud. Då har man lämnat anbud och då går knappast denna dom att applicera på ditt scenario.

  3. LXV skriver:
    21 november, 2017 kl. 10:16

    Hur vet en domstol om en anbudsgivare överhuvudtaget ämnar att lämna anbud om anbudstiden ännu inte har gått ut?

    Föreställ dig en situation där en leverantör överprövar upphandlingen innan anbud har inlämnats; skulle den få talerätt då tycker du?

  4. /T skriver:
    21 november, 2017 kl. 11:28

    Jag ser inte vad skillnaden ska vara. Det svåra här är att bevisa att någon inte ämnar lämna anbud oavsett när klagandet sker. I det här fallet har den klagande skrivet att den ämnar lämna nästa upphandling och domstolen tolkat som den inte tänkt lämna i denna och därmed inte kan anses lida skada och har då inte talerätt.

  5. LXV skriver:
    21 november, 2017 kl. 13:37

    Skillnaden finns i tidpunkten för överprövningsbegäran i förhållande till upphandlingens anbudstid.

    Det är juridiskt inkonsekvent att behandla anbudsgivare på olika sätt beroende på när i (anbuds)tiden som de överprövar upphandlingen. På samma sätt är även skaderekvisitet “har lidit eller kunnat lida skada” ohållbart och diskriminerande eftersom det tillämpas olika beroende på om en upphandling överprövas innan respektive efter att sista anbudsdag har passerat.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Senaste inläggen

  • Vägledning för dialog och förståelse
  • Anklagar Attendo för fusk
  • Vill kunna stänga av ”UM”
  • Ministerns “läxa” till Trafikverket
  • Lyfter AI-risker vid upphandling

Lediga jobb

Inköpare med intresse för IT – Telge Inköp AB

Norrköpings kommun söker upphandlare till upphandlingsenheten

Polisen

Polisen söker sektionschef till sektionen Fastighet och service, Inköpsenheten

Upphandlare inom varor och tjänster till myndigheten för civilt försvar

Processråd med upphandlings­rättslig inrikt­ning till Konkurrens­verket

Entreprenadupphandlare till Solna stad

ESEM Eskilstuna Strängnäs Energi och miljö

Hej IT-Upphandlare!

ESEM Eskilstuna Strängnäs Energi och miljö

Hej Upphandlare-varor och tjänster!

Avtalscontroller – Telge Inköp

Transportstyrelsen söker upphandlare till Norrköping eller Örebro

Socialstyrelsen söker upphandlingssamordnare inom offentliga affärer

Adda Inköpscentral söker en Kategorigruppchef – Social omsorg

Senaste nyheterna

Vägledning för dialog och förståelse
Sofia MalanderAnklagar Attendo för fusk
Inköpare med intresse för IT – Telge Inköp AB
Norrköpings kommun söker upphandlare till upphandlingsenheten
Dialogförfaranden | 26 november
BolagsverketVill kunna stänga av ”UM”
Ministerns “läxa” till Trafikverket
PolisenPolisen söker sektionschef till sektionen Fastighet och service, Inköpsenheten
Lyfter AI-risker vid upphandling
HFDHFD prövar inte tilläggsavtal
Upphandlare inom varor och tjänster till myndigheten för civilt försvar
“Lägsta pris driver brottslighet”
Fler lyfter säkerhet vid it-inköp
Vässar upphandlingen av vård
Processråd med upphandlings­rättslig inrikt­ning till Konkurrens­verket
HFD Högsta Förvaltningsdomstolen skyltHFD prövar Huddingefall
Så lockar upphandling kriminella
Entreprenadupphandlare till Solna stad
Gröna it‑inköp 2026: Hållbarhet, cybersäkerhet och AI i fokus 
Tvistar om tilldelning
ANNONS FRÅN AFF

Diplomutbildningen “Aff för upphandlare” – Anders Karlsson Behrer om nyttan

Att göra upphandlingar tydliga är en central utmaning för alla som arbetar med fastighetsdrift och tjänsteupphandlingar. Kursen ”Aff för upphandlare”, som innehåller Aff Diplomutbildning och Upphandlingsmodulen, ger praktiska verktyg och en tydlig struktur för hela processen – från förfrågningsunderlag till avtalsuppföljning.

Mest visade inlägg

  • Lyfter AI-risker vid upphandling
  • Ministerns “läxa” till Trafikverket
  • “Lägsta pris driver brottslighet”
  • Vill kunna stänga av ”UM”
  • HFD prövar inte tilläggsavtal
  • Så lockar upphandling kriminella
  • Vässar upphandlingen av vård
  • HFD prövar Huddingefall
  • Små viten gav stort skadestånd
  • Fler lyfter säkerhet vid it-inköp

Läsarnas åsikter

Jimmy D : “Lägsta pris driver brottslighet”
Malmö stad är ett prakt exempel på problematiken inom städtjänster. Man har hundratals krav i avtalet och avropen. Men då…
Per : “Lägsta pris driver brottslighet”
Instämmer med flera före mig. Ständigt denna återkommande diskussion om lägsta pris. Kan vi inte bara en gång för alla…
Senior upphandlare : “Lägsta pris driver brottslighet”
Det är inte "okunnigt och naivt" att påstå att en upphandling med endast pris som utvärderingskriterie ofta leder till dåliga…
Tina : “Lägsta pris driver brottslighet”
Jag tänker som Senior skriver att lägsta pris är en fast kvalitetsgräns där ribban ska sättas tillräckligt högt för att…
Anna Thoursie : “Lägsta pris driver brottslighet”
Det är jag som skrivit rapporten och jag är helt enig med signaturen M. Rubriken är ett click-bait. Inte bra.…
småföretagare : Lyfter AI-risker vid upphandling
Säg att om man som leverantör har ett sekretessavtal med en kund. Till och med om leverantören söker på sin…
LXV : Lyfter AI-risker vid upphandling
AI, dvs Artificiell Idioti, utgör det perfekta verktyget för maktelitens fria utövning av samhällets sociala manipulation och är därmed det…
M : “Lägsta pris driver brottslighet”
Rubriken i artikeln är ju väldigt clickbaitande, och baserat på kommentarsfältet har många svalt betet. Om man faktiskt läser vad…
Senior : “Lägsta pris driver brottslighet”
Alla pratar om lägsta pris, men har dessa förståsigpåare verkligen förstått vad en prisupphandling är? Det skulle vara intressant att…
Senior upphandlare : När mätbara krav styr bort från rätt krisstöd
Mycket intressant artikel, tack.