Skip to content
  • Om oss
  • Kontakta oss
  • Nyhetsbrev
  • Annonsera
Upphandling24
  • Nyheter
    • Debatt
  • Karriär
    • Lönestatistik
    • Lediga jobb
    • Månadens profil
    • Platsannonsera
    • Student
    • Utbildningar
  • Konferens
  • Utbildning
    • AI för upphandlare
    • Entreprenadupphandling och AMA AF
    • Dialogförfaranden
    • Kvalificerad entreprenadupphandlare
    • Kvalificerad IT-upphandlare
    • Leda upphandlingar effektivt
    • LOU på två dagar
    • Robusta IT-avtal
    • Säkerhetsskyddad upphandling
  • Nätverk
    • Upphandlare
    • Avtalsuppföljning
    • Entreprenadupphandlare
    • IT-upphandlare
  • Om oss
    • Om oss
    • Kontakta oss
    • Nyhetsbrev
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera

Dribblade HFD bort sig vid valet av åtgärd?

Juridisk krönikaMed utgångspunkt i ett nyligen meddelat avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, diskuterar Joakim Lavér och Anton Johansson, Hannes Snellman, frågan om valet av åtgärd när en domstol ingriper mot ett upphandlingsfel.

| 2016-06-14

När en domstol ska ingripa i en upphandling på grund av ett upphandlingsfel har den att välja mellan att förordna om att upphandlingen ska rättas eller att upphandlingen ska göras om. Valet av åtgärd beror typiskt sett på karaktären av det fel som har begåtts i upphandlingen.

Fel som hänför sig till utvärderingen av anbuden brukar leda till att upphandlingen ska rättas. Fel som hänför sig till upphandlingens konkurrensuppsökande skede leder normalt till att upphandlingen ska göras om.

Som bekant meddelade HFD den 20 maj 2016 domar i två mål där domstolen bland annat prövade frågan om det är möjligt för en upphandlande myndighet att avvika från obligatoriska krav som den ställt i en upphandling, se HFD:s mål nr 555-15 och 2691-15. Vi kommer att uppehålla oss vid det andra av de två målen i den här krönikan.

I det målet påstod den klagande leverantören att den vinnande leverantörens anbud inte uppfyllde ett obligatoriskt krav i förfrågningsunderlaget. Den upphandlande myndigheten hade därmed felaktigt antagit anbudet.

I sin dom konstaterade HFD att obligatoriska krav är sådana krav som potentiella leverantörer ska kunna utgå från är så viktiga att den leverantör som inte anser sig kunna, eller inte vilja, uppfylla kravet avstår från att lämna anbud.

Ett obligatoriskt krav är alltså ett obligatoriskt krav, och inget annat.

Vidare anförde HFD att om en upphandlande myndighet överväger att avvika från ett obligatoriskt krav under en pågående upphandling så ska myndigheten ta ställning till om de grundläggande principerna medger en sådan avvikelse. I det ligger att myndigheten bland annat ska överväga om likabehandlingsprincipen kan upprätthållas.

Hur myndigheten ska agera när den avser att avvika från ett obligatoriskt krav ser, enligt HFD, lite olika ut beroende på i vilket skede av upphandlingen avvikelsen sker.

Om avvikelsen sker när anbudstiden pågår ska myndigheten kommunicera avvikelsen med samtliga (inbegripet potentiella) anbudsgivare. Om så inte bedöms kunna ske ska myndigheten antingen genomföra upphandlingen och upprätthålla kravet eller avbryta upphandlingen.

Om avvikelsen sker efter anbudstidens utgång, pekar HFD på att den upphandlande myndigheten kan tillämpa bestämmelserna om komplettering eller förtydligande av anbud, om myndigheten bedömer att de bestämmelserna ger ett utrymme att komplettera eller förtydliga anbudet.

HFD konstaterade i målet att den vinnande anbudsgivarens anbud inte uppfyllde det obligatoriska kravet. Den upphandlande myndigheten handlade därmed i strid med likabehandlingsprincipen när myndigheten antog anbudet.

När en domstol i en situation som i HFD:s mål kommer fram till att en upphandlande myndighet felaktigt har antagit ett anbud, ligger det normalt närmast till hands att förordna om att upphandlingen ska rättas.

Rättelsen kan till exempel innebära att den upphandlande myndigheten ska genomföra en ny utvärdering utan att beakta det icke kravuppfyllande anbudet. Detta finns det otaliga exempel på i praxis. Den vägen valde dock inte HFD.

Enligt HFD hade åtgärden – myndighetens godtagande av det icke kravuppfyllande anbudet – skadat upphandlingens konkurrensuppsökande skede. HFD förordnade därför om att upphandlingen skulle göras om. Någon mer ingående motivering av valet av åtgärd framgår inte i domen.

Vi ställer oss frågande till HFD:s val av åtgärd. Menar HFD att den upphandlande myndigheten avvek från ett obligatoriskt krav i förhållande till vinnaren och att avvikelsen borde ha kommunicerats samtliga tänkbara anbudsgivare? Sannolikt inte, eftersom avvikelsen aktualiserades först efter anbudstidens utgång.

Beror valet av åtgärd på att HFD anser att det obligatoriska kravet ändrats av den upphandlande myndigheten och att det inte går att ändra tillbaka igen? Eller beror valet av åtgärd på att anbudens giltighetstid hade löpt ut? Det förtäljer inte domen. Kan det helt enkelt vara så att HFD gjorde en felbedömning i valet av åtgärd? I avsaknad av motivering från HFD ligger, enligt vår uppfattning, det alternativet nära till hands.

Att anta ett icke kravuppfyllande anbud är inte ett fel som typiskt sett påverkar upphandlingens konkurrensuppsökande skede. Det kan därför inte vara riktigt att förordna om att upphandlingen ska göras om som HFD gjorde i den aktuella situationen.

Enligt vår uppfattning bör domstolen i första hand förordna om rättelse när en upphandlande myndighet har antagit ett icke kravuppfyllande anbud. Rättelse är dessutom en betydligt mindre ingripande och mindre kostsam åtgärd än att förordna om att upphandlingen ska göras om.

Eftersom avgörandet kommer från högsta instans är det emellertid sannolikt att underinstanserna kommer att ta intryck av det i framtida bedömningar.

Vi kan därmed komma att få se ett antal göra om-domar i situationer där upphandlingen lämpligen – och rätteligen – borde ha rättats.

Läs mer: Juridisk krönika

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

4 kommentarer på "Dribblade HFD bort sig vid valet av åtgärd?"

  1. Diasporani skriver:
    14 juni, 2016 kl. 13:58

    Kanhända vill HFD markera tillämpning av LOU i förening med de grundläggande EU-rättsliga principerna? (i) Domskälen innehåller referenser till EU-rätten. (ii) Valet av rättslig påföljd bestämmer domstolarna, som inte är bundna av yrkande. (iii) VAMAS handläggning av upphandlingen och talan i domstol ger intryck av att det obligatoriska kravet inte var menat som ska-krav. Då är det fel i förfrågningsunderlaget, och utgången “gör om” går att förstå.

  2. betraktelser skriver:
    14 juni, 2016 kl. 17:17

    Instämmer med artikelförfattarna. Ett märkligt sätt att vägleda rättstillämpningen på.

  3. betraktelser skriver:
    14 juni, 2016 kl. 17:31

    Angående iii):
    Ett objektivt sett tydligt krav blir väl inte otydligt bara för att det kommer fram att ordalydelsen inte speglar en för läsaren dold subjektivt avsikt? Det skulle bli lite vilda västern om man vid tolkningen av ett förfrågningsunderlag ska beakta något annat än förfrågningsunderlaget.
    En annan sak är att det möjligen kan finnas sakliga skäl att avbryta en upphandling, om man på ett tydligt sätt angett något som man inte menar.

  4. LXV skriver:
    15 juni, 2016 kl. 16:49

    Håller fullständigt med. HFDs domar blir bara mer och mer konstiga med tiden. Jämför exempelvis HFD 2013 ref. 5 som öppnar upp för taktiska överprövningar och därmed strider mot rättssäkerhetsprincipen i upphandlingsrättsliga mål.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Senaste inläggen

  • Vägledning för dialog och förståelse
  • Anklagar Attendo för fusk
  • Vill kunna stänga av ”UM”
  • Ministerns “läxa” till Trafikverket
  • Lyfter AI-risker vid upphandling

Lediga jobb

Inköpare med intresse för IT – Telge Inköp AB

Norrköpings kommun söker upphandlare till upphandlingsenheten

Polisen

Polisen söker sektionschef till sektionen Fastighet och service, Inköpsenheten

Upphandlare inom varor och tjänster till myndigheten för civilt försvar

Processråd med upphandlings­rättslig inrikt­ning till Konkurrens­verket

Entreprenadupphandlare till Solna stad

ESEM Eskilstuna Strängnäs Energi och miljö

Hej IT-Upphandlare!

ESEM Eskilstuna Strängnäs Energi och miljö

Hej Upphandlare-varor och tjänster!

Avtalscontroller – Telge Inköp

Adda Inköpscentral söker en Kategorigruppchef – Social omsorg

Senaste nyheterna

Vägledning för dialog och förståelse
Sofia MalanderAnklagar Attendo för fusk
Inköpare med intresse för IT – Telge Inköp AB
Norrköpings kommun söker upphandlare till upphandlingsenheten
Dialogförfaranden | 26 november
BolagsverketVill kunna stänga av ”UM”
Ministerns “läxa” till Trafikverket
PolisenPolisen söker sektionschef till sektionen Fastighet och service, Inköpsenheten
Lyfter AI-risker vid upphandling
HFDHFD prövar inte tilläggsavtal
Upphandlare inom varor och tjänster till myndigheten för civilt försvar
“Lägsta pris driver brottslighet”
Fler lyfter säkerhet vid it-inköp
Vässar upphandlingen av vård
Processråd med upphandlings­rättslig inrikt­ning till Konkurrens­verket
HFD Högsta Förvaltningsdomstolen skyltHFD prövar Huddingefall
Så lockar upphandling kriminella
Entreprenadupphandlare till Solna stad
Gröna it‑inköp 2026: Hållbarhet, cybersäkerhet och AI i fokus 
Tvistar om tilldelning
ANNONS FRÅN INDUS OCH EXPANDIA

Guide: Upphandla moduler

Upphandling24 har tillsammans med bolag i branschen tagit fram en guide för att upphandla moduler. Här får du tips och råd från upphandlare, leverantörer och jurister. Ladda ner kostnadsfritt >

Mest visade inlägg

  • Lyfter AI-risker vid upphandling
  • Ministerns “läxa” till Trafikverket
  • “Lägsta pris driver brottslighet”
  • Vill kunna stänga av ”UM”
  • HFD prövar inte tilläggsavtal
  • Så lockar upphandling kriminella
  • Vässar upphandlingen av vård
  • HFD prövar Huddingefall
  • Små viten gav stort skadestånd
  • Fler lyfter säkerhet vid it-inköp

Läsarnas åsikter

Jimmy D : “Lägsta pris driver brottslighet”
Malmö stad är ett prakt exempel på problematiken inom städtjänster. Man har hundratals krav i avtalet och avropen. Men då…
Per : “Lägsta pris driver brottslighet”
Instämmer med flera före mig. Ständigt denna återkommande diskussion om lägsta pris. Kan vi inte bara en gång för alla…
Senior upphandlare : “Lägsta pris driver brottslighet”
Det är inte "okunnigt och naivt" att påstå att en upphandling med endast pris som utvärderingskriterie ofta leder till dåliga…
Tina : “Lägsta pris driver brottslighet”
Jag tänker som Senior skriver att lägsta pris är en fast kvalitetsgräns där ribban ska sättas tillräckligt högt för att…
Anna Thoursie : “Lägsta pris driver brottslighet”
Det är jag som skrivit rapporten och jag är helt enig med signaturen M. Rubriken är ett click-bait. Inte bra.…
småföretagare : Lyfter AI-risker vid upphandling
Säg att om man som leverantör har ett sekretessavtal med en kund. Till och med om leverantören söker på sin…
LXV : Lyfter AI-risker vid upphandling
AI, dvs Artificiell Idioti, utgör det perfekta verktyget för maktelitens fria utövning av samhällets sociala manipulation och är därmed det…
M : “Lägsta pris driver brottslighet”
Rubriken i artikeln är ju väldigt clickbaitande, och baserat på kommentarsfältet har många svalt betet. Om man faktiskt läser vad…
Senior : “Lägsta pris driver brottslighet”
Alla pratar om lägsta pris, men har dessa förståsigpåare verkligen förstått vad en prisupphandling är? Det skulle vara intressant att…
Senior upphandlare : När mätbara krav styr bort från rätt krisstöd
Mycket intressant artikel, tack.