Om upphandlande myndigheter publicerar långsiktiga upphandlingsplaner får företagen bättre framförhållning. De får också bättre chanser att komma med synpunkter inför upphandlingarna.
En undersökning från konsultföretaget Tenelius Holm visar dock att det är få kommuner och regioner som publicerar upphandlingsplaner som sträcker sig över ett år eller mer.
Endast en knapp tredjedel, 93 av 290 kommuner, som publicerar sådana. I fjolårets undersökning var motsvarande antal 62.
Bland regionerna är bilden liknande, 6 av de 21 regionerna publicerar upphandlingsplaner. 2020 var det 4 regioner.
I ett debattinlägg i Dagens Samhälle kommenterar företrädare för Tenelius Holm varför antalet är så lågt.
”Den förmodligen viktigaste förklaringen är att en långsiktig upphandlingsplan inte ses som ett strategiskt dokument för att främja det lokala näringslivet i många kommuner”, skriver de.
För kommuner som vill främja lokalt producerade varor och tjänster blir det direkt kontraproduktivt att inte informera om kommande upphandlingar, anser företrädarna.
”Stora, nationella eller internationella företag vet hur de ska hitta upphandlingarna ändå, men små lokala företag saknar ofta både resurser och rutiner att leta. I praktiken innebär avsaknaden av upphandlingsplaner en konkurrensfördel för de stora företagen utan lokal anknytning”.
De uppmanar politikerna att slå fast, gärna i det näringspolitiska programmet, att en långsiktig upphandlingsplan ska tas fram och att kommunens samtliga verksamheter ska finnas med.
”Detta gäller inte minst de kommunala bolagen som ofta svävar lite för sig själva i den kommunala verksamheten”, skriver de.
Med tanke på att det typiska ramavtalet har en löptid på 2+1+1 år så vet jag inte hur relevant en upphandlingsplan på så mycket mer än ett år är. Om de redan nu har bestämt att de ska nyttja alla förlängningsår, så kunde de ju tecknat ramavtal på fyra år från början. Däremot kan det vara lämpligt att publicera sin avtalsdatabas (avtalsnamn, leverantör, löptid och förlängningsoptioner). Då kan ju en leverantör som vet att de kan erbjuda något bättre, kanske påverka myndigheten att gå ut i tidigare upphandling (än “plan”) istället för att slentrianförlänga.