Skip to content
  • Om oss
  • Kontakta oss
  • Nyhetsbrev
  • Annonsera
Upphandling24
  • Nyheter
    • Debatt
  • Karriär
    • Lönestatistik
    • Lediga jobb
    • Månadens profil
    • Platsannonsera
    • Student
    • Utbildningar
  • Konferens
  • Utbildning
    • AI för upphandlare
    • Entreprenadupphandling och AMA AF
    • Dialogförfaranden
    • Kvalificerad entreprenadupphandlare
    • Kvalificerad IT-upphandlare
    • Leda upphandlingar effektivt
    • LOU på två dagar
    • Robusta IT-avtal
    • Säkerhetsskyddad upphandling
  • Nätverk
    • Upphandlare
    • Avtalsuppföljning
    • Entreprenadupphandlare
    • IT-upphandlare
  • Om oss
    • Om oss
    • Kontakta oss
    • Nyhetsbrev
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera

Experterna om ”HFD-torkan”

Bristen på vägledning i LOU-mål ses som problematisk av framträdande jurister.

| 2025-02-21
Anna Ulfsdotter, Anders Asplund och Helena Rosén Andersson. Foton: Magnus Skoglöf, PK law och Vinge.

Högsta förvaltningsdomstolen, HFD har som högsta instans inte beviljats något prövningstillstånd på området sedan slutet av 2023.

Här kommenteras utvecklingen och dess konsekvenser med tre frågeställningar:

1 Vad ser du för faktorer bakom minskningen av beviljade prövningstillstånd?

2 Vad får det för konsekvenser?

3 Vad för typ av LOU-mål skulle du vilja se att HFD prövar?

Anna Ulfsdotter, advokat, Advokatfirman Ulfsdotter, tidigare särskild utredare av bland annat förenklade upphandlingsregler (SOU 2018:44):

1 Huvudfaktorn är att det har blivit betydligt svårare att få prövningstillstånd i vissa av kammarrätterna, här tänker jag särskilt på Kammarrätten i Stockholm och Kammarrätten i Göteborg. Om ett mål inte prövas i sak i kammarrätten, så är chansen väldigt, väldigt liten att målet får prövningstillstånd i HFD.

Det är klart att man också kan ha hypoteser kring att rättsläget blivit så klart att alla förvaltningsrätter alltid dömer rätt eller att vi har fått svar på alla våra frågor och det därmed inte längre finns något behov av ny praxis på området. Tyvärr är det inte så – jag anser att det fortfarande finns ett stort behov av vägledande praxis på upphandlingsområdet. Rättsområdet i sig är tämligen komplicerat och det finns många bestämmelser som är svåra att tolka och förstå. Därtill rör den offentliga upphandlingen så oerhört stora värden, varför det också av den anledningen är viktigt att ett mål blir prövat i fler än en instans.

    Jag undrar dock varför det är så stor nedgång i antalet beviljade prövningstillstånd i vissa av kammarrätterna.  Hovrätterna är fortsatt generösa med att bevilja prövningstillstånd rörande skadeståndsmålen LOU – praxis behövs både från de allmänna förvaltningsdomstolarna och de allmänna domstolarna.

    2 Stora och negativa för det är faktiskt så att det fortfarande finns väldigt många frågor i LOU med behov av vägledning från HFD. En konsekvens av färre avgöranden från kammarrätterna och HFD är att i alla fall jag vänder mig mer och mer mot andra medlemsländer och självfallet mot EU-domstolen. Från EU-domstolen kommer fortfarande avgöranden i en ganska strid ström, vilket tyder på att det finns ett behov av ledning från den yttersta uttolkaren av EU-rätten. Där har ju Sverige hittills bara haft två avgjorda mål från upphandlingsområdet. Nu ligger ett pågående mål. När det gäller LOU-mål har Sverige således endast begärt tre förhandsavgöranden, färre än många andra länder. Egentligen är det väldigt tråkigt, men som utvecklingen blivit behöver vi vända oss utåt och titta på utländsk rätt för att få ledning.

    3 Det finns egentligen många frågor som borde vara aktuella. De ganska nya LOU-kapitlen 19 och 19a som jag själv skrev som särskild utredare och hur man där ska beräkna värde, kanske framför allt 19a för direktupphandlingar, är en sådan. Frågor runt onormalt låga anbud, problematiken kring sekretess av vinnande anbud när leverantör ansöker om överprövning och förvaltningsprocesslagen med särskilt bevisbörda och bevisvärdering skulle också tjäna på att gå till HFD. Sedan önskar jag också att domstolarna i hög utsträckning prövar Konkurrensverkets beslut om upphandlingsskadeavgift, särskilt när Konkurrensverket nu på egen hand blir första instans. Både att sådana beslut överklagas till förvaltningsrätt, beviljas prövningstillstånd i kammarrätt och HFD. Vägledning kommer att behövas!

    Counsel Anders Asplund, Advokatfirman Per Karlsson &Co, tidigare chefsjurist på Upphandlingsmyndigheten:

    1 Trots att upphandlingslagarna innehåller ett stort antal mer eller mindre oklara rättsfrågor, kommer det uppenbarligen inte längre upp lika många mål till HFD som kan få betydelse som prejudikat.

    Till stor del kan det bero på HFD:s praxis om den så kallade påtalandeskyldigheten, HFD 2022 ref 4 I och II, och hur denna praxis tolkats och tillämpats av många underrätter. En konsekvens av denna praxis och hur den tillämpats är nämligen att många frågor om upphandlingsfel i det konkurrensuppsökande skedet inte blir föremål för någon prövning i sak.

    En annan delförklaring kan vara att det verkar finnas en tendens att upphandlande organisationer i ökad utsträckning väljer att avbryta och göra om upphandlingar som överprövats.

    Att både upphandlare och leverantörer blir alltmer kompetenta och professionella bidrar säkert också, men kan knappast ensamt förklara de senaste två, tre årens dramatiska nedgång av beviljade prövningstillstånd hos HFD.

    2 Utan vägledande praxis tvingas vi förstås att få fortsätta leva med oklara rättsfrågor. Avsaknaden av klara spelregler är till förfång för hela samhället och innebär ytterst risk för snedvriden konkurrens, sämre samhällsservice och slöseri med skattemedel. 

    3 Som jag tidigare framhållit anser jag att det är viktigt att HFD på nytt prövar frågan om påtalandeskyldigheten och klargör skyldighetens gränser, inte minst eftersom underrätternas tillämpning spretar betänkligt och i många fall verkar gå betydligt längre än det som kan utläsas av HFD 2022 Ref 4 I och II.

    Jag skulle också vilja se att EU-domstolen ges möjlighet att pröva fler frågor. Svenska domstolar har enligt HD beslut 2022-12-20 i mål Ö 5978-21 en omfattande skyldighet att begära förhandsbesked från EU-domstolen och det kan vara ett grovt rättegångsfel att inte göra det.

    Det finns många upphandlingsfrågor som kan behöva vägledning, exempelvis hur man närmare bör tolka och tillämpa hyresundantaget eller Teckal-undantagets verksamhetskriterium. Men eftersom rättsmedlen upphandlingslagarna är avsedda att vara leverantörsdrivna, är det leverantörerna och upphandlarna – och inga andra – som är bäst lämpade att driva rättsutvecklingen framåt och identifiera de oklarheter i upphandlingslagarna som HFD och EU-domstolen bör ge vägledning om.

    Helena Rosén Andersson, Senior counsel vid Advokatfirman Vinge, tidigare justitieråd vid Högsta förvaltningsdomstolen 2017-2022.

    1 Det är klart att 2024 sticker ut på det sättet att inte ett enda prövningstillstånd meddelades i HFD. Jag tror att man ska vara försiktig med att dra slutsatser, men jag kan tänka mig att det finns flera orsaker, utöver att det ska finnas behov av vägledning för att prövningstillstånd ska meddelas och att målet ska vara lämpligt att använda för ett prejudikat. Av statistiken framgår att antalet inkomna upphandlingsmål till Högsta förvaltningsdomstolen har minskat under 2024 jämfört med åren 2016-2023. Nu kan antalet sambandslottade mål som rör en och samma fråga visserligen medföra att antalet mål under ett visst år ser ut att vara fler än antalet sakfrågor som har varit föremål för prövning. Statistiken behöver därför inte ge en helt rättvisande bild över antalet sakfrågor som har varit föremål för HFD:s prövning i prövningstillståndsfrågan respektive år. Med det sagt så kan en orsak till minskningen av prövningstillstånd vara att HFD haft färre frågor att ta ställning till under 2024 jämfört med tidigare år.

    Samtidigt som antalet inkomna upphandlingsmål har minskat i HFD har antalet upphandlingsmål i förvaltningsrätt ökat under 2024 jämfört med åren 2021-2023. En orsak till att inget prövningstillstånd meddelades av HFD under 2024 kan därför vara kopplat till vad som händer i underrätterna. Om kammarrätterna inte beviljar prövningstillstånd i lika stor utsträckning som tidigare så kan det påverka antalet prövningstillstånd i HFD. Om kammarrätten inte har meddelat prövningstillstånd så krävs det ju ganska mycket för att HFD ska meddela prövningstillstånd i kammarrätten. Det skulle också vara intressant att se om kammarrätterna har blivit mindre benägna att besluta interimistiskt om att avtal inte får ingås innan något annat har bestämts. Om interimistiskt beslut inte meddelas får den upphandlande myndigheten eller enheten ingå avtal när avtalsspärren har löpt ut och då har den sökande leverantören ingen möjlighet att driva målet vidare.

    En annan bidragande orsak skulle kunna vara den påtalandeskyldighet för leverantörer som HFD införde genom sitt prejudikat i HFD 2022 ref. 4, I och II. Om leverantören ansöker om överprövning så kan ansökan komma att avslås av förvaltningsrätten redan på den grunden att leverantören inte har lidit eller riskerat att lida skada av ett fel i ett upphandlingsunderlag eftersom inga frågor har ställts under upphandlingen som hade kunnat klargöra felet. Bristen på skada kan tala emot prövningstillstånd beträffande det påstådda felet i upphandlingen.

    2 Jag ser det som problematiskt med färre vägledande avgöranden eftersom offentlig upphandling utgör ett komplext regelverk och det finns behov av vägledning inom flera områden för såväl underrätterna som för upphandlande myndigheter och enheter och leverantörer.

    3 Gärna mer om aktivitetsplikten – att HFD kompletterar sitt tidigare avgörande i HFD 2022 ref. 4 I och II med vägledning bl.a. i frågan om rättsliga fel måste påtalas, exempelvis om ett krav strider mot proportionalitetsprincipen, eller om påtalandeskyldigheten endast gäller sådan information i upphandlingsdokumenten som leverantören behöver för att kunna lämna ett konkurrenskraftigt anbud. Sedan ser jag också behov av vägledning kring omständigheter som en leverantör måste åberopa inom preklusionfristen om tre veckor från det att ansökan om överprövning gavs in till förvaltningsrätten. Regeln är relativt ny och det finns inte något vägledande avgörande beträffande regelns närmare innebörd. En tredje fråga kan vara att HFD kompletterar sitt tidigare avgörande i HFD 2016 ref. 37 i frågan om obligatoriska krav och de allmänna principerna. Det finns nämligen numera underrättsavgöranden som ger utrymme för en proportionalitetsbedömning i frågan om ett anbud behöver förkastas på grund av att det inte har uppfyllt ett obligatoriskt krav. Genom ett kompletterande prejudikat skulle HFD kunna ge vägledning i den frågan.

    Fredrik Mårtensson

    fredrik@medlem.upphandling24.se

    Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

    En kommentar på “Experterna om ”HFD-torkan””

    1. T skriver:
      22 februari, 2025 kl. 01:30

      Sverige har förmodligen mer rättspraxis än resten av EU samlat. Det är åtminstone “skämtet” för oss upphandlingsjuridiskt beprövade. Samtidigt är det en väldigt starkt kontrast att Sverige är landet med “näsan i vädret” vad gäller att veta bäst. Vi söker aldrig vägledning på EU-nivå i våra avgöranden.

      Det vi behöver fokusera på är bättre affärer. Detta missttolkas ofta av politiken som att lagen behöver ändras. Det behöver den inte. Sverigen behöver bara, i största allmänhet, sluta (bajsnödigt) överimplementera / goldplatea EU-direktiv. Lagen är i sin grund/direktivet bra eftersom den eftersträvad sund hållning i till konkurrens samt att ge leverantörer skydd gentemot särbehandling.

      Däremot behöver tjänstemannaklassen professionaliseras och upphandling, som standard, ses som ett strategiskt verktyg som 1) inte underordnas ekonomifunktionen utan ges utrymme som separat funktion, 2) ges utrymme vid bordet på ledningsnivå, eftersom en upphandlande myndighet normalt ser mellan 25-45% av sin budget passera upphandlings-/inköpsfunktionen.

    Lämna ett svar

    Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

    Senaste inläggen

    • Vägledning för dialog och förståelse
    • Anklagar Attendo för fusk
    • Vill kunna stänga av ”UM”
    • Ministerns “läxa” till Trafikverket
    • Lyfter AI-risker vid upphandling

    Lediga jobb

    Inköpare med intresse för IT – Telge Inköp AB

    Norrköpings kommun söker upphandlare till upphandlingsenheten

    Polisen

    Polisen söker sektionschef till sektionen Fastighet och service, Inköpsenheten

    Upphandlare inom varor och tjänster till myndigheten för civilt försvar

    Processråd med upphandlings­rättslig inrikt­ning till Konkurrens­verket

    Entreprenadupphandlare till Solna stad

    ESEM Eskilstuna Strängnäs Energi och miljö

    Hej IT-Upphandlare!

    ESEM Eskilstuna Strängnäs Energi och miljö

    Hej Upphandlare-varor och tjänster!

    Avtalscontroller – Telge Inköp

    Transportstyrelsen söker upphandlare till Norrköping eller Örebro

    Socialstyrelsen söker upphandlingssamordnare inom offentliga affärer

    Adda Inköpscentral söker en Kategorigruppchef – Social omsorg

    Senaste nyheterna

    Vägledning för dialog och förståelse
    Sofia MalanderAnklagar Attendo för fusk
    Inköpare med intresse för IT – Telge Inköp AB
    Norrköpings kommun söker upphandlare till upphandlingsenheten
    Dialogförfaranden | 26 november
    BolagsverketVill kunna stänga av ”UM”
    Ministerns “läxa” till Trafikverket
    PolisenPolisen söker sektionschef till sektionen Fastighet och service, Inköpsenheten
    Lyfter AI-risker vid upphandling
    HFDHFD prövar inte tilläggsavtal
    Upphandlare inom varor och tjänster till myndigheten för civilt försvar
    “Lägsta pris driver brottslighet”
    Fler lyfter säkerhet vid it-inköp
    Vässar upphandlingen av vård
    Processråd med upphandlings­rättslig inrikt­ning till Konkurrens­verket
    HFD Högsta Förvaltningsdomstolen skyltHFD prövar Huddingefall
    Så lockar upphandling kriminella
    Entreprenadupphandlare till Solna stad
    Gröna it‑inköp 2026: Hållbarhet, cybersäkerhet och AI i fokus 
    Tvistar om tilldelning
    ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

    Så får du till bra entreprenadprojekt utan tvister

    Utbildningen Entreprenadupphandling och AMA AF belyser missförstånd inom entreprenadjuridiken och ger konkreta exempel. Men den vill också förmå och uppmuntra deltagarna till att i större utsträckning själva läsa på och bilda sig en egen uppfattning om vad det faktiskt står om hur man använder AMA AF.

    Mest visade inlägg

    • Lyfter AI-risker vid upphandling
    • Ministerns “läxa” till Trafikverket
    • “Lägsta pris driver brottslighet”
    • Vill kunna stänga av ”UM”
    • HFD prövar inte tilläggsavtal
    • Så lockar upphandling kriminella
    • Vässar upphandlingen av vård
    • HFD prövar Huddingefall
    • Små viten gav stort skadestånd
    • Fler lyfter säkerhet vid it-inköp

    Läsarnas åsikter

    Jimmy D : “Lägsta pris driver brottslighet”
    Malmö stad är ett prakt exempel på problematiken inom städtjänster. Man har hundratals krav i avtalet och avropen. Men då…
    Per : “Lägsta pris driver brottslighet”
    Instämmer med flera före mig. Ständigt denna återkommande diskussion om lägsta pris. Kan vi inte bara en gång för alla…
    Senior upphandlare : “Lägsta pris driver brottslighet”
    Det är inte "okunnigt och naivt" att påstå att en upphandling med endast pris som utvärderingskriterie ofta leder till dåliga…
    Tina : “Lägsta pris driver brottslighet”
    Jag tänker som Senior skriver att lägsta pris är en fast kvalitetsgräns där ribban ska sättas tillräckligt högt för att…
    Anna Thoursie : “Lägsta pris driver brottslighet”
    Det är jag som skrivit rapporten och jag är helt enig med signaturen M. Rubriken är ett click-bait. Inte bra.…
    småföretagare : Lyfter AI-risker vid upphandling
    Säg att om man som leverantör har ett sekretessavtal med en kund. Till och med om leverantören söker på sin…
    LXV : Lyfter AI-risker vid upphandling
    AI, dvs Artificiell Idioti, utgör det perfekta verktyget för maktelitens fria utövning av samhällets sociala manipulation och är därmed det…
    M : “Lägsta pris driver brottslighet”
    Rubriken i artikeln är ju väldigt clickbaitande, och baserat på kommentarsfältet har många svalt betet. Om man faktiskt läser vad…
    Senior : “Lägsta pris driver brottslighet”
    Alla pratar om lägsta pris, men har dessa förståsigpåare verkligen förstått vad en prisupphandling är? Det skulle vara intressant att…
    Senior upphandlare : När mätbara krav styr bort från rätt krisstöd
    Mycket intressant artikel, tack.