Skip to content
  • Om oss
  • Kontakta oss
  • Nyhetsbrev
  • Annonsera
Upphandling24
  • Nyheter
    • Debatt
  • Karriär
    • Lönestatistik
    • Lediga jobb
    • Månadens profil
    • Platsannonsera
    • Student
    • Utbildningar
  • Konferens
  • Utbildning
    • AI för upphandlare
    • Entreprenadupphandling och AMA AF
    • Dialogförfaranden
    • Kvalificerad entreprenadupphandlare
    • Kvalificerad IT-upphandlare
    • Leda upphandlingar effektivt
    • LOU på två dagar
    • Robusta IT-avtal
    • Säkerhetsskyddad upphandling
  • Nätverk
    • Upphandlare
    • Avtalsuppföljning
    • Entreprenadupphandlare
    • IT-upphandlare
  • Om oss
    • Om oss
    • Kontakta oss
    • Nyhetsbrev
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera

Förtydligande och komplettering av anbud

Juridisk krönikaBjörn Bergström och Johan Stern på Ramberg Advokater reflekterar ytterligare en gång kring förtydligande och komplettering av anbud. För ett litet tag sedan kom ännu en dom som rörde en situation där den tänkta vinnaren i en upphandling missat att bifoga en viss information. En information som hade varit enkel att komplettera med och som inte inneburit något för konkurrensen.

| 2017-12-05

Vi tänker på Stockholm stads upphandling av it-tjänster som överprövades och där domen nyligen vann laga kraft. Låt oss anta att det pris som utvärderades, är representativt för utfallet. I sådant fall kommer domstolens avgörande att kosta Stockholm 75 miljoner kronor per år. Det är mycket pengar.

Frågan man behöver ställa sig är hur den offentliga upphandlingen egentligen ska tolkas när det gäller situationer där en anbudsgivare visserligen inte bifogat viss information som efterfrågas, men där denna information enkelt kan kompletteras. Utan att konkurrensen påverkas.

Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, har klargjort sin syn. Ett obligatoriskt krav är ett obligatoriskt krav, även om det endast handlar om krav på ett bevis. Missar en anbudsgivare att svara på detta krav, ska anbudet förkastas.

HFD:s syn är på ett sätt pragmatisk. Det är upp till upphandlande myndighet att kvalitetssäkra vad som verkligen ska vara obligatoriska krav. Det är upp till anbudsgivaren att kvalitetssäkra sina svar. Det är på ett sätt en rimlig syn, men vi vet samtidigt, inte minst genom det vi nyligen såg i Stockholms upphandling, att frågan inte är så enkel. Även om flera personer läser ett anbudsunderlag, från både upphandlarens och anbudsgivarens sida, kan misstag ske.

Det är då relevant att fråga sig om man ska tolka lagen utifrån perspektivet ”rätt ska vara rätt”, eller om man ska tolka lagen utifrån lagstiftarens syfte.

Ett av syftena, och förmodligen det mest grundläggande, bakom LOU är att bidra till, eller till och med säkerställa, en effektiv konkurrens. Ett sätt för att uppnå en sådan, är att ha tydliga regler. Ett annat är att låta upphandlande myndighet förtydliga eller komplettera anbud, givet att konkurrensen inte påverkas. Dessa perspektiv går att kombinera, så länge som man vågar släppa ”rätt ska vara rätt”-synsättet.

Låt oss säga att lagstiftaren skulle anamma det förslag vi presenterade i Almedalen och som såg ut enligt följande:

“Förtydliganden och kompletteringar får ske i den mån förtydligandet eller kompletteringen enbart visar på ett förhållande som förelåg vid tidpunkten för då ett krav skulle vara uppfyllt.”

Vem skulle förlora något på det? Vi kan endast komma på en part som skulle kunna kategoriseras som ”förlorare”. Den anbudsgivare som inte kan hävda sig i konkurrensen och som kommer tvåa i upphandlingen. Alltså den som i just den här upphandlingen har lämnat ett anbud som är dyrare och/eller sämre.

Om lagstiftaren anser att det är det mest skyddsvärda intresset, är dagens lagstiftning och tillämpningen av densamma ändamålsenlig och till och med bra. Om det i stället finns andra intressen som är mer skyddsvärda, behöver lagen och/eller tillämpningen förändras. För oss är svaret givet.

Men, skulle någon kunna invända, skulle inte ett lagförslag enligt ovan strida mot EU-direktivet? Det skulle ju innebära att någon kan komma att få komplettera sitt anbud efter sista anbudsdag. Utifrån principen ”rätt ska vara rätt” är det problematiskt eftersom konkurrensen per definition rubbas så snart en formaliaregel bryts. Utifrån en ändamålstolkning av EU-direktivet, utifrån de grundläggande syften som anges i beaktandesats 2 till direktivet, är det dock knappast ett problem.

Lagstiftaren är tydlig med att det är konkurrensen och värde för pengarna som är grundläggande. Att utifrån det ha en tydlig lagregel som konstaterar just detta är inget problem. Lagstiftaren sätter ju själv upp en tydlig formaliaregel som övertrumfar de misstag den upphandlande myndigheten eller anbudsgivaren gör. Missar man något som verkligen påverkar konkurrensen, som till exempel pris eller motsvarande, får man sitt anbud förkastat. Men för alla formaliamissar, eller bekräftelser av att ett visst krav är uppfyllt (givet att det vid kontrollen verkligen är uppfyllt), ska det bästa anbudet vinna.

Inte heller argumentet att vissa situationer kan bli svårbedömda är värt att ta på allvar. Om någon skulle vilja pröva en fråga har vi domstolar som är kompetenta och som kan göra denna bedömning. Men man kan också fråga sig varför det är intressant för en leverantör att klaga på här typen av formaliamissar. Man skulle ju faktiskt lika gärna kunna låta bli och i stället fokusera mer på sitt eget anbud.

Vi vet inte vad dagens synsätt kostar i form av att det bästa anbudet inte vinner. Vi vet dock att det är mer än 75 miljoner kronor per år. Förmodligen mycket mer. Och det är motiv nog för att se över lagen i denna del. Att dagens regler dessutom skapar en bild av offentlig upphandling som något som inte är förankrat med verkligheten skapar ytterligare motiv.

Att göra ingenting ter sig ofta enkelt och gör att man inte hamnar i konflikt. Men det får nästan alltid en konsekvens. I det här fallet är det mer effektivt, bättre för konkurrensen och skapar ett förtroende för lagstiftningen. Frågan skulle kunna lösas i rättstillämpningen. Det är dock inte realistiskt att tro att så sker.

Låt oss därför hoppas att lagstiftaren vågar utmana invanda föreställningar och den här gången göra något. Fram till dess hoppas vi att fler upphandlande myndigheter väljer att ställa frågan ”är det verkligen värt att förkasta anbudet om inte detta krav är uppfyllt” och ”finns det ett bättre tillfälle att uppfylla kravet än vid tiden för anbudslämnande” vid sitt framtagande av upphandlingsunderlaget.

Och att alla anbudsgivare lägger en stund extra på att verkligen säkerställa att man svarat på det som efterfrågas.

Läs mer: JuridikJuridisk krönika

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

5 kommentarer på "Förtydligande och komplettering av anbud"

  1. Louise Mattsson skriver:
    5 december, 2017 kl. 13:02

    Nu är det ju inte per automatik så att det dyrare alternativet är sämre. Vi har i vår bransch som är hissar sett en prisdumpning under många år.
    Konkurrenter som går in med näst intill nollpriser på det efterfrågade för att såklart räkna hem det på ngt annat. Vi försöker stå för kvalité och i det läget är ett missat skallkrav enda sättet att få ut de som prisdumpar.
    Den upphandlande enheten eller myndigheten är oftast för rädd/oinformerad för att förkasta extremt låga priser.

  2. Viktor skriver:
    5 december, 2017 kl. 13:32

    Visst kan det bli ett sluttande plan om man börjar begära in
    kompletteringar. Men man kan vända på det och säga, att det är domstolen som befinner sig på ett sluttande plan: Det är omöjligt att göra en större upphandling, där konsekvenserna av varenda krav har övervägts. För 75 miljoner hade man kunnat anställa många förskolelärare..

    Håller med författarna om att man borde kunna komplettera med sådant som påvisar förhållanden som förelåg vid tidpunkten för när kravet skulle vara uppfyllt: Detta utgör inte en ändring av anbudet i sig, eftersom det är fakta som förelåg vid anbudstillfället. I viss utsträckning kan man redan idag argumentera på det viset.

    Många rättsfall rör också att brister uppdagats under överprövningsprocessen, och då saknas möjligheten att begära komplettering/förtydligande.

  3. Björn Bergström skriver:
    6 december, 2017 kl. 16:49

    Hej!
    Frågan om låga priser är en diskussion för sig, men jag tror inte att man löser den genom att hålla kvar vid dagens rigida syn på formalia. Låga priser har ofta att göra med brister i avtalsvillkoren och/eller en tro från leverantören att beställaren inte kommer att följa upp avtalet. Dessutom bedömer jag att det finns en förbättringspotential från upphandlande myndighet att begära mer konkreta förklaringar (och framförallt bevis) avseende varför priset är lågt.

    Med det sagt håller jag med om att det dyrare alternativet inte behöver vara sämre. Men om så är fallet bör det visa sig genom att det vinner utvärderingen genom att få högre “kvalitetspoäng”.

  4. Kjell skriver:
    7 december, 2017 kl. 08:37

    BRA, BRA, BRA. Jag stöttar helt och fullt förslaget om komplettering. Det, som jag ser det, viktigaste skälet för att tillåta komplettering är att allmänhetens förtroende för Myndighetssverige urholkas av alla dessa “misslyckanden”.

  5. Viktor skriver:
    8 december, 2017 kl. 08:46

    Det är ofta svårt att avtala i sak om kvalitet. Det är mer en teoretisk tankemodell. Som i ett upphandlade ramavtal för hantverkstjänster: Entreprenören skickade inte sina bästa handverkare (även om de hade samma ”formella” kvalifikationer), de låg högt i budget (priset reglades per timme). Detta är en känsla och inget som går att bevisa (ännu mindre att sanktionera i avtalet).

    Ett lägre pris borgar inte sällan för lägre kvalitet. Man får
    helt enkel vad man betalar för, det är sällan man kan göra ”klipp” i offentlig upphandling. Att det bättre alternativ skulle vinna genom ”högre kvalitetspoäng”, så är det också teoretiskt: Det är ofta väldigt svårt att beskriva
    kvalitetsparametrar. Anta att man upphandlar mat, med smakprov. Då kan AG skicka matprov från Operakällaren, men sedan leverera blodpudding. Det är kort sagt svårt
    att utvärdera på förhand, det är ofta bara i efterhand man kan göra det. Det bästa vore nog en modell där man rangordnar om leverantörer regelbundet, efter uppföljning/utvärdering. Oklart om tillåtet, men jag skulle vara beredd att
    driva en sådan modell juridiskt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Senaste inläggen

  • Vägledning för dialog och förståelse
  • Anklagar Attendo för fusk
  • Vill kunna stänga av ”UM”
  • Ministerns “läxa” till Trafikverket
  • Lyfter AI-risker vid upphandling

Lediga jobb

Inköpare med intresse för IT – Telge Inköp AB

Norrköpings kommun söker upphandlare till upphandlingsenheten

Polisen

Polisen söker sektionschef till sektionen Fastighet och service, Inköpsenheten

Upphandlare inom varor och tjänster till myndigheten för civilt försvar

Processråd med upphandlings­rättslig inrikt­ning till Konkurrens­verket

Entreprenadupphandlare till Solna stad

ESEM Eskilstuna Strängnäs Energi och miljö

Hej IT-Upphandlare!

ESEM Eskilstuna Strängnäs Energi och miljö

Hej Upphandlare-varor och tjänster!

Avtalscontroller – Telge Inköp

Transportstyrelsen söker upphandlare till Norrköping eller Örebro

Socialstyrelsen söker upphandlingssamordnare inom offentliga affärer

Adda Inköpscentral söker en Kategorigruppchef – Social omsorg

Senaste nyheterna

Vägledning för dialog och förståelse
Sofia MalanderAnklagar Attendo för fusk
Inköpare med intresse för IT – Telge Inköp AB
Norrköpings kommun söker upphandlare till upphandlingsenheten
Dialogförfaranden | 26 november
BolagsverketVill kunna stänga av ”UM”
Ministerns “läxa” till Trafikverket
PolisenPolisen söker sektionschef till sektionen Fastighet och service, Inköpsenheten
Lyfter AI-risker vid upphandling
HFDHFD prövar inte tilläggsavtal
Upphandlare inom varor och tjänster till myndigheten för civilt försvar
“Lägsta pris driver brottslighet”
Fler lyfter säkerhet vid it-inköp
Vässar upphandlingen av vård
Processråd med upphandlings­rättslig inrikt­ning till Konkurrens­verket
HFD Högsta Förvaltningsdomstolen skyltHFD prövar Huddingefall
Så lockar upphandling kriminella
Entreprenadupphandlare till Solna stad
Gröna it‑inköp 2026: Hållbarhet, cybersäkerhet och AI i fokus 
Tvistar om tilldelning
ANNONS FRÅN AFF

Diplomutbildningen “Aff för upphandlare” – Anders Karlsson Behrer om nyttan

Att göra upphandlingar tydliga är en central utmaning för alla som arbetar med fastighetsdrift och tjänsteupphandlingar. Kursen ”Aff för upphandlare”, som innehåller Aff Diplomutbildning och Upphandlingsmodulen, ger praktiska verktyg och en tydlig struktur för hela processen – från förfrågningsunderlag till avtalsuppföljning.

Mest visade inlägg

  • Lyfter AI-risker vid upphandling
  • Ministerns “läxa” till Trafikverket
  • “Lägsta pris driver brottslighet”
  • Vill kunna stänga av ”UM”
  • HFD prövar inte tilläggsavtal
  • Så lockar upphandling kriminella
  • Vässar upphandlingen av vård
  • HFD prövar Huddingefall
  • Små viten gav stort skadestånd
  • Fler lyfter säkerhet vid it-inköp

Läsarnas åsikter

Jimmy D : “Lägsta pris driver brottslighet”
Malmö stad är ett prakt exempel på problematiken inom städtjänster. Man har hundratals krav i avtalet och avropen. Men då…
Per : “Lägsta pris driver brottslighet”
Instämmer med flera före mig. Ständigt denna återkommande diskussion om lägsta pris. Kan vi inte bara en gång för alla…
Senior upphandlare : “Lägsta pris driver brottslighet”
Det är inte "okunnigt och naivt" att påstå att en upphandling med endast pris som utvärderingskriterie ofta leder till dåliga…
Tina : “Lägsta pris driver brottslighet”
Jag tänker som Senior skriver att lägsta pris är en fast kvalitetsgräns där ribban ska sättas tillräckligt högt för att…
Anna Thoursie : “Lägsta pris driver brottslighet”
Det är jag som skrivit rapporten och jag är helt enig med signaturen M. Rubriken är ett click-bait. Inte bra.…
småföretagare : Lyfter AI-risker vid upphandling
Säg att om man som leverantör har ett sekretessavtal med en kund. Till och med om leverantören söker på sin…
LXV : Lyfter AI-risker vid upphandling
AI, dvs Artificiell Idioti, utgör det perfekta verktyget för maktelitens fria utövning av samhällets sociala manipulation och är därmed det…
M : “Lägsta pris driver brottslighet”
Rubriken i artikeln är ju väldigt clickbaitande, och baserat på kommentarsfältet har många svalt betet. Om man faktiskt läser vad…
Senior : “Lägsta pris driver brottslighet”
Alla pratar om lägsta pris, men har dessa förståsigpåare verkligen förstått vad en prisupphandling är? Det skulle vara intressant att…
Senior upphandlare : När mätbara krav styr bort från rätt krisstöd
Mycket intressant artikel, tack.