Sveriges kommuner och regioner, SKR, har i år kompletterat sin årliga nöjd kund-undersökning bland företagare med en separat del om upphandlingar.
Den har besvarats av 3 000 företagare i 35 kommuner som alla haft ett konkret ärende hos sin kommuns upphandlingsenhet eller motsvarande.
Kommunerna tilldelas ett NUI-värde (nöjd upphandlings-index). Ett värde på 70 eller högre bedöms vara ett högt resultat, 62-69 motsvarar godkänt och lägre än 62 är ett lågt resultat.
För de 35 kommuner som finns med i undersökningen är snittet 63, det vill säga med liten marginal godkänt.
Högst värde för upphandling får Klippan (74) följt av Strängnäs (72) och Täby (70). I botten återfinns Lysekil (52), Huddinge (59) och Göteborg (59).
– Spridningen av det nöjdhetsindex som företagarna ger kommunerna är relativt liten. Det är större skillnad när det gäller vad företagare anser om exempelvis bygglov eller miljö- och hälsoskydd, säger Jan Torége, utredare på SKR.
Det är kommunerna själva som valt om de vill delta i undersökningen.
– Alla kommuner kom inte igång med undersökningen detta första år. Men vi räknar med att fler att kommuner vill vara med i undersökningen om upphandlingar som presenteras 2022.
I SKR:s breda undersökning om kommunernas service till företagen, som i år omfattar 189 kommuner, är effektivitet det klart viktigaste serviceområdet.
När det gäller upphandlingar är det däremot serviceområdena kompetens och information som värderas högst av företagarna som besvarat enkäten.
– Det är inte förvånande. Hög kompetens och tydlig information är en nödvändighet för att företagen ska vara nöjda med kommunen som upphandlare, säger Jan Torége.
Kan man få be om lite bättre journalistik tack!
NUI kommer förhoppningsvis bli ett bra och rättvisande mått med tiden.
Att redovisa resultatet nu, när allt är i sin linda, blir däremot närmast löjeväckande. Av de fem i toppen är det endast en som bygger på något underlag att tala om. Värden för övriga bygger på 66 ner till 13 svar!
Dvs, nästan inget underlag alls. För de fem med lägst värden är förhållandet det motsatta. Tre av de fem bygger på mellan 120 – 174 svar. Dvs ett bättre underlag. Publicerar man istället en lista med antal svar per kommun så byter topp och botten, med något undantag, plats. Att redovisa något med så klent underlag är både meningslöst och missvisande. Kan rekommendera en bra bok: “Lögn och sanning med statistik” av Göran Andersson.
Skärpning tack!
Heja Klippan! Roligt att se hur åratal av hårt och hederligt arbete bär frukt vilket utöver denna fina utmärkelse inte minst märks när vi pratar med anbudsgivare.
Grattis Klippan från Lysekil!
Vi kanske inte tar er nästa år, men vi ska arbeta hårdare.
Alla 13 då kan tänka….
Roger, såg att du arbetar på Huddinge. Där har jag pluggat. Det är inte så konstigt att små kommuner får färre antal svar än stora. För de små kan också några starkt avvikande svar ge stort utslag på placeringen, eftersom de fått så få omdömen. Visst kan därför tillförlitligheten vara sämre gällande statistiken för de små kommunerna, men det behöver absolut inte vara så. Oavsett, säger jag också grattis till Klippan, men även till Strängnäs och Täby.
De kommuner som däremot både fått mest svar och dålig ranking, bör fundera över vad som kan förbättras. Huddinge gjorde ju en rejäl uppryckning i SKR:s Nöjd kund-index (NKI) från 73 till 77 till plats 53, bra jobbat och fortsätt så!
Visst kan ni göra samma uppryckning med upphandlingen!
Ja hur stor tillit ska man ge den listan??? Särskilt som en av topp 7 (utan att peka ut vem) inte ens har en anställd upphandlare…
Den listan ska nog tas med ett mycket stort mått av salt… tyvärr
Utmärkt initiativ av SKR. Det är troligen inte en slump att merparten av kommunerna i bottenskiktet själva eller genom sina helägda bolag flera gånger fått betala upphandlingsskadeavgift till KKV. Det i sig är ju inte ett diplom för god kunskap gällande upphandling.
God idé, men visst skulle det vara bra med fler svar, även om den här typen av frågor främst brukar ge svar från de som är väldigt nöjda eller väldigt missnöjda. Kanske indexet kan utökas med ytterligare parametrar? Som antalet ansökningar om upphandlingsskadeavgift och antalet överprövningar och utfallet av dessa?
Känns inte trovärdigt för fem öre med Sigtuna på sjätte plats. De måste ha missat Uppdrag gransknings reportage om mutskandalen i Sigtuna eller var det bara personal från NCC som svarade?
Göteborg verkar dock ligga på rätt plats efter sin mutskandal som till och med fått en egen sida på Wikipedia, https://sv.wikipedia.org/wiki/Muth%C3%A4rvan_i_G%C3%B6teborg.
Stopp ett tag nu, dags att lägga i handbromsen. Varken Sigtuna eller Göteborg handlar ju om upphandlingsfunktionerna, tvärtom, felet var ju att de inte var inblandade o kunde styra bort korruptionen.
Det dåliga med undersökningen är ju det usla underlaget.
Att klaga på Upphandling24 för dålig journalistik och indirekt på SKR, för att man hamnat i bottenskiktet i en undersökning är talande och visar tydligt på det stora behovet av indexet.
Överlag är undersökningen bra och baserad på hela 2 979 svar. Det är heller inte någon som suttit hemma i sin källare och tagit fram indexet, utan SKR, Sveriges Kommuner och Regioner och har garanterat använt för ändamålet rätt kompetens.
De flesta kommuner har fått ett relativt högt antal svar och det finns heller inte hur många företag som helst som deltar i upphandlingar, särskilt hos mindre kommuner. För att tydliggöra det, klistrar jag i slutet av kommentaren in antalet svar som varje kommun fick.
Indexet behövs. Som anbudsgivare behöver man ofta fokusera sina resurser och då är det så klart tacksamt om det finns en lista över de kommuner som enligt anbudsgivarna själva, högst värdesätter information, tillgänglighet bemötande, kompetens och rättssäkerhet.
Tjänstemän på kommuner och regioner förstår långt ifrån alltid att de verkar på en öppen marknad och att de kan ha mycket att vinna på att bli bättre på att attrahera både människor och företag.
Ale 86
Alingsås 91
Enköping 64
Eskilstuna 195
Gävle 45
Göteborg 174
Hallsberg 45
Halmstad 115
Huddinge 125
Hässleholm 72
Karlskoga 50
Karlstad 83
Klippan 26
Kumla 15
Kungälv 71
Landskrona 115
Lekeberg 13
Linköping 121
Lysekil 18
Munkedal 20
Nacka 120
Sandviken 75
Sigtuna 89
Skara 28
Strängnäs 64
Tanum 34
Tierp 55
Trelleborg 91
Täby 66
Upplands Väsby 83
Uppsala 211
Vallentuna 93
Västervik 59
Västerås 171
Örebro 138
Ja du “Bengt” du har ju just visat att hälften av kommunerna har väldigt få svar. Att det är bra med jämförelser ser jag inte att någon ifrågasatt.
Har man pluggat bara några poäng statistik, inser man att underlaget inte räcker för en vettig jämförelse…
Låt mig gissa “Magnus B” att du arbetar på någon av kommunerna i det absoluta bottenskiktet. Tänker du lika när du ska välja restaurang? “Hmm, det är bara 13 som lämnat betyg på den här lilla restaurangen, alla var helnöjda och ingen som blivit matförgiftad, nej, jag ska nog satsa på att äta på den här jätterestaurangen istället med sämst snittbetyg och över 120 recensioner?”
Att undersökningen i det här fallet har utförts av kommunernas och regionernas egen organisation SKR, ökar trovärdigheten. Som anbudsgivare och med bakgrund inom statistik, ger undersökningen för sitt syfte ett gott stöd, särskilt var vi inte bör lägga ned för mycket resurser.
Var och en får naturligtvis tycka och tänka som den vill, men själv gillar jag ödmjuka personer som alltid strävar efter förbättring gällande sitt eget arbete och ansvarsfullt tar vara på möjligheter till förbättring istället för att skylla på andra.
Skulle vara intressant att ta del av uppgifter om hur fördelningen mellan vinnande och förlorande anbudsgivare ser ut i respektive kommuns totala antal svar.
Vet såklart inte detta med säkerhet, (någon kanske har sådan statistik?) men för mig känns det inte helt långsökt att större kommuner får fler anbud i genomsnitt än mindre kommuner.
Det borde, ifall mitt antagande är rätt, innebära att andelen svar från förlorande anbudsgivare är högre för de kommunerna som har många svar och stort underlag. Detta kan också vara en del av förklaringen till att det ser ut som det gör.
Ligger liksom i sakens natur att inte vara helnöjd om en inte blir tilldelad kontrakt/avtal.