Sverige har under många år haft ett politiskt mål för ekologiska livsmedel. Av den offentliga konsumtionen skulle andelen ekomat år 2010 vara 25 procent.
De flesta, men inte alla, kommuner, landsting och regioner har nått detta mål. År 2014 var den genomsnittliga ekoandelen 27 procent. Med det verkar politikerna vara nöjda – något nytt mål har i alla fall inte stakats ut.
Ekomatcentrum låter sig inte nöjas. Den ideella föreningen driver på hållbar utveckling i matfrågor i restauranger, skolor, förskolor äldreomsorg och sjukhus – och sätter 50 procent som nästa mål.
– Det är fullt möjligt att nå målet 50 procent ekologiskt år 2020. Flera kommuner serverar mer än så redan idag, säger Eva Fröman, verksamhetsledare på Ekomatcentrum.
Redan idag har tre kommuner spräckt hälftengränsen. Vellinge, som under 2014 nådde 57 procent ekologiska inköp, toppar listan. Borlänge och Lund är nästan lika duktiga.
Samtidigt kommer rapporter om att även detaljhandelns försäljning av ekologiska varor ökar. Enligt Ekoweb var ökningen 50 procent under första halvåret i år. Det ger en sammanlagd ekoandel på cirka 7,5 procent.
Den totala försäljningen av ekologiskt och Krav-märkt ökade med cirka 50 procent under första halvåret 2015 i svensk detaljhandel.
Cecilia Ryegård, som genomfört Ekowebs undersökning, säger att det är främst en volymökning:
– Ekologiskt ökar i antal hyllmeter i butikerna. Mer produkter säljs och nya produkter tillkommer i butikernas sortiment. Dessutom har den tillgängliga råvaran ökat på flera områden, till exempel när det gäller sallad, bananer och ägg.
Coop har högst ekologisk andel av försäljningen, 8,9 procent.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer