Socialdemokraterna har som ett initiativärende drivit frågan om att beslutsmandat för tilldelningar ska flyttas från biträdande hälso- och sjukvårdsdirektör till politikerna i hälso- och sjukvårdsnämnden.
Förslaget röstades ner när samma nämnd gick till beslut förra veckan.
– Det här är djupt problematiskt. Vi förväntas ta ansvar för beslut men nekas insyn i vad besluten faktiskt bygger på. Det är inte rimligt i en demokratisk organisation, säger Anna-Lena Hogerud, socialdemokratisk andre vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, i ett pressmeddelande.
Hon tillägger:
– Nämnden måste kunna ta ansvar för att upphandlingarna sköts som de ska. Därför föreslog vi mer insyn för nämndens ledamöter. Det vill uppenbarligen inte styret ha och det är beklagligt. Risken för välfärdskriminalitet är uppenbar.
Det är en upphandling av Laro-vård (behandling vid opiodberoende) som fått Socialdemokraterna att ilskna till.
Enligt partiet finns ”indikationer på oklarheter” och man har begärt ut handlingar för att få en bild över upphandlingsprocessen.
”De handlingar som har lämnats ut har varit kraftigt maskade vilket gör att det inte går att få någon uppfattning om innehållet i anbuden. Tillgång till omaskade handlingar nekas med hänvisning till sekretess.”, framhåller Socialdemokraterna i initiativärendet.
S-initiativet har varken fått stöd av förvaltningsledning eller politikerna inom majoriteten, ledd av Moderaterna.
I ett svar pekar Anna Mannfalk, moderat nämndsordförande, och Martin Engström, hälso- och sjukvårdsdirektör, på risker med jäv om 30 politiker i hälso- och sjukvårdsnämnden blandas in i beslut.
”Detta kräver att ledamöterna och ersättarna har adekvat kunskap om vilken interaktion med potentiella leverantörer som är lämplig under ett anbudsförfarande, samt kan i någon mån begränsa ledamöternas dialog med potentiella leverantörer.”, skriver Mannfalk och Engström.
De ser även problem med att tilldelningsbeslut kan försenas om dessa kräver att nästa sammanträde väntas in.
Moderaterna ifrågasätter vidare om ett politiskt beslutsmandat skulle göra skillnad och pekar på att politikerna kan påverka i ett tidigare skede (beredningsutskottet):
”Tilldelningsbeslut ska grundas på den utvärdering som genomförts enligt de kriterier som annonserats i upphandlingen. Kriterierna i upphandlingsunderlaget beslutas av hälso- och sjukvårdsnämndens beredningsutskott. Utrymme för andra överväganden är mycket begränsat.”

Det kan bli problematiskt när politiker, oftast utan någon kunskap om upphandling, ska in och kladda i beslut om tilldelning. Det händer att de vill in och ändra på beslut till förmån för någon leverantör de “känner” är bättre eller av oklara (politiska?) anledningar hellre vill ha. Istället, som artikeln säger, finns möjligheten att påverka i besluten som fattas innan upphandlingar. Och låta upphandlingen hanteras av någon professionell tjänsteman istället.
Det Anna säger är bra. Att lokalpolitiker ska få ökat inflytande ökar risken för jäv, korruption och ovidkommande hänseenden. Bättre vore att politikerna beslutar om tydliga riktlinjer och att tjänstemännen sedan agerar utifrån detta. Politikerna kan sedan ta del av alla handlingar när ärendet är avslutat och kan därigenom få inblick i om handläggningen skett på korrekt sätt.