Skip to content
  • Om oss
  • Kontakta oss
  • Nyhetsbrev
  • Annonsera
Upphandling24
  • Nyheter
    • Debatt
  • Karriär
    • Lönestatistik
    • Lediga jobb
    • Månadens profil
    • Platsannonsera
    • Student
    • Utbildningar
  • Konferens
  • Utbildning
    • AI för upphandlare
    • Entreprenadupphandling och AMA AF
    • Dialogförfaranden
    • Kvalificerad entreprenadupphandlare
    • Kvalificerad IT-upphandlare
    • Leda upphandlingar effektivt
    • LOU på två dagar
    • Robusta IT-avtal
    • Säkerhetsskyddad upphandling
  • Nätverk
    • Upphandlare
    • Avtalsuppföljning
    • Entreprenadupphandlare
    • IT-upphandlare
  • Om oss
    • Om oss
    • Kontakta oss
    • Nyhetsbrev
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera

Vad är ett ramavtal?

RättsfallsanalysKammarrätten i Stockholm anser att en upphandling av dosdispensering av läkemedel, som flera landsting gjort, är en upphandling av ett ramavtal. Landstingen håller inte med. Domen tar upp intressanta frågor beträffande faktorer av betydelse för frågan om ett avtal utgör ett ramavtal. Mikael Dubois och Erik Sigfridsson, Hamilton Advokatbyrå, analyserar domen.

| 2016-05-16

Fakta i målet

Landstingen i Dalarna, Gävleborg, Sörmland, Uppsala län, Värmland, Västmanland och Örebro län (”Landstingen”) genomförde en upphandling av dosdispensering och dosexpediering av läkemedel för öppenvård. Upphandlingen genomfördes som ett förenklat förfarande enligt LOU. Avtalstiden löpte mellan den 1 mars 2016 – 31 mars 2020 med möjlighet för köparen att förlänga avtalet helt eller delvis i upp till 36 månader.

Landstingen antog anbudet från Svensk Dos AB (”Svensk Dos”). Apotektjänst Sverige AB (”Apotektjänst”) ansökte om överprövning av upphandlingen och yrkade i första hand att Svensk Dos anbud skulle förkastas och en ny utvärdering göras.

I andra hand yrkade Apotektjänst att upphandlingen skulle göras om. Till stöd för att upphandlingen skulle göras om anförde Apotektjänst bland annat att det upphandlade kontraktet avsåg ett ramavtal och att det inte förelåg särskilda skäl för att tillåta en avtalstid längre än fyra år.

I denna del anförde Apotektjänst i huvudsak att avtalet inte medförde en skyldighet för leverantören att utföra ett visst dosdispenseringsuppdrag, utan ett uppdrag att utföra tjänsten i enlighet med Landstingens avrop. Någon volymgaranti hade inte heller lämnats avseende vare sig doser eller patienter.

Apotektjänst menade även att avtalet innehöll bestämmelser om hur avrop skulle ske. Vidare angavs att leverantörerna hade rätt till betalning för den dosdispensering som utförs efter Landstingens beställningar. Enligt Apotektjänst skulle någon fast ersättning inte heller tillämpas.

Landstingen bestred ansökan och anförde att de förhållandena, att den exakta volymen inte var bestämd samt att det kunde tillkomma eller frånfalla uppdrag, inte innebar att kontraktet utgjorde ett ramavtal. Däremot menade Landstingen att leverantören med säkerhet visste att leverans skulle komma att ske och även den ungefärliga omfattningen.

Landstingen bestred att avtalet innehöll bestämmelser för hur avrop skulle ske och konstaterade att begreppet ”avrop” överhuvudtaget inte nämndes i underlaget.  För det fall kontraktet skulle bedömas som ett ramavtal anförde Landstingen att det förelåg särskilda skäl att låta ramavtalet ha en längre avtalstid än fyra år.

Domstolarnas bedömning 

I frågan om det aktuella kontraktet utgjorde ett ramavtal inledde förvaltningsrätten sin prövning med att konstatera att en viktig skillnad mellan ett vanligt upphandlingskontrakt och ett ramavtal är att ett ramavtal ofta inte har någon fastställd volym.

Förvaltningsrätten ansåg dock att förfrågningsunderlaget klargjorde kvantiteten av Landstingens behov och en beräknad omfattning av leveranserna ansågs därför framgå. Vidare ansåg förvaltningsrätten att avtalet saknade bestämmelser om avrop och att inget tydde på att avrop skulle ske.

Mot denna bakgrund samt då upphandlingen endast omfattade en leverantör och att villkoren huvudsakligen var fastställda bedömde förvaltningsrätten att kontraktet inte skulle betecknas som ett ramavtal. Förvaltningsrätten fann inte heller anledning att ingripa mot upphandlingen på någon annan grund.

Domen överklagades av Apotektjänst till Kammarrätten i Stockholm. Apotektjänst vidhöll att Landstingens upphandling utgjorde en upphandling av ett ramavtal. Landstingen och Svensk Dos bestred ändring.

Kammarrätten konstaterade att den första frågan i målet som kammarrätten skulle ta ställning till var om den ifrågavarande upphandlingen utgjorde en upphandling av ett ramavtal och om de särskilda reglerna för ramavtal i 5 kap. LOU var tillämpliga.

Kammarrätten inledde med att hänvisa till 2 kap. 15 § LOU där det anges att med ett ramavtal avses ett avtal som ingås mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera leverantörer i syfte att fastställa villkoren för senare tilldelning av kontrakt under en given tidsperiod. Bedömningen om ett upphandlat kontrakt egentligen avser ett ramavtal är, enligt kammarrätten, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet.

Kammarrätten konstaterade att Landstingen i upphandlingsunderlaget redogjort för statistiska data kring antal dosdisponeringsdygn i medeltal som skett under en viss period och att Landstingen ansåg att detta preciserat tjänsten.

Kammarrätten redogjorde vidare för att det i kontraktsmallen angavs att leverantören åtog sig att leverera tjänster enligt avtalet och förfrågningsunderlaget. Det angavs emellertid att köparen inte kunde garantera volymen samt att vissa volymer kunde öka, minska eller helt försvinna samt att detta inte utgjorde avtalsbrott.

Enligt kammarrätten stod det klart att Landstingen inte avsett att åta sig att anskaffa viss prestation mot viss ersättning. Leverantörens ersättning utgick visserligen från det lämnade priset, men den prestation Landstingen efterfrågade var styrd av deras behov.

Behovet motsvarades av antalet efterfrågade doser som läkare skulle komma att föreskriva. Prestationen var således enligt kammarrätten inte bestämd i förhand och Landstingen var inte förpliktade att i viss omfattning efterfråga den upphandlade tjänsten.

Kammarrätten fann även att den hänvisning Landstingen gjort till historiska data kring tidigare föreskrivna doser endast syftade till att ge anbudsgivarna möjlighet att beräkna det pris som skulle offereras.

Enligt kammarrätten utgjorde därför varje enskild förskrivning av läkemedel på dosrecept en tilldelning av kontrakt avseende upphandlad tjänst. Denna tjänst skulle levereras enligt villkoren i det upphandlade kontraktet och som därför ansågs utgöra ett ramavtal. Kammarrätten ansåg således att det upphandlande kontraktet avsåg ett ramavtal.

Vidare bedömde kammarrätten att Landstingen inte uppfyllt sin bevisbörda att visa att det förelåg särskilda skäl att tillåta en längre ramavtalstid än fyra år. Mot denna bakgrund konstaterades att Apotektjänst ansågs lida skada genom att inte ha möjlighet att konkurrera under den tid som ramavtalet kunde komma att löpa.

Kammarrätten förordnade därför att upphandlingen skulle göras om. Kammarrättens dom har överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen.

Analys

 I den refererade domen ansåg alltså kammarrätten, till skillnad från Landstingen, att det upphandlade avtalet var ett ramavtal. Det finns fortfarande relativt få avgöranden från kammarrätterna som gäller frågan om en upphandling avser ett ramavtal eller ett vanligt kontrakt.

Denna fråga kan dock vara mycket viktig att ta ställning till – inte minst p.g.a. den begränsade avtalstiden som gäller för ramavtal – och redan av denna anledning är kammarättens dom välkommen. Hamilton har tidigare i Upphandling24 bland annat angett vissa omständigheter som en upphandlande myndighet bör tänka på vid utformningen av ett tjänstekontrakt. Detta mot bakgrund av den ofta invecklade gränsdragningen mellan ett vanligt kontrakt och ett ramavtal (se rättsfallsanalysen ”Här går gränsen mellan ramavtal och vanligt kontrakt” från augusti 2014).

LOU ger inte närmare ledning av vad som utgör ett ramavtal än den definition som hittas i 2 kap. 15 § LOU. Där anges att med ett ramavtal avses ett avtal som ingås mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera leverantörer i syfte att fastställa villkoren för senare tilldelning av kontrakt under en given tidsperiod.

I det klassiska direktivet (2004/18/EG) anges vidare att med villkor avses särskilt fråga om tänkt pris och i tillämpliga fall uppskattad volym. Att priset inte är fastställt i det ursprungliga avtalet kan således utgöra en omständighet som tyder på att det är fråga om upphandling av ett ramavtal.

Vilka faktorer anser då kammarrätten vara avgörande i förevarande fall? Den huvudsakliga frågan synes vara om Landstingen åtagit sig att anskaffa ”viss prestation mot viss ersättning”. I denna del torde det vara av generell relevans huruvida det framgår av förfrågningsunderlaget att den prestation som den upphandlande myndigheten efterfrågar är bestämd på förhand, eller om det är myndighetens kommande behov som kommer att avgöra vilken kvantitet som kommer att efterfrågas av myndigheten.

Den senare situationen talar för att vad som upphandlas är ett ramavtal.

En fråga som ibland tenderar att komma bort i en bedömning av om ett avtal utgör ramavtal eller inte, är om avtalet fastställer villkor för ”senare tilldelning av kontrakt”. Detta trots att vad som nu nämnts faktiskt är ett rekvisit i 2 kap. 15 § LOU. Kammarrätten har emellertid i den refererade domen anfört att det förhållandet att avtalet inte avsett en viss prestation mot viss ersättning, innebär att de förskrivningar av dosrecept som skulle komma att göras under avtalets gång, var att anse som sådana tilldelningar av kontrakt som anges i 2 kap. 15 § LOU.

Kammarrätten konstaterar inledningsvis i domen att bedömningen av om ett avtal utgör ett ramavtal är beroende av omständigheterna i det enskilda fallet. Det är i denna del viktigt att påpeka att det aldrig är myndighetens egen rubricering av avtalet och upphandlingen som blir avgörande för den upphandlingsrättsliga bedömningen. Detta eftersom även en upphandling som enligt myndighetens uppfattning avser ett vanligt kontrakt, i själva verket kan avse ett ramavtal i LOU:s mening (se ovannämnd rättsfallsanalys från Hamilton från augusti 2014).

Kammarrätten konstaterar också i den nu refererade domen, att avsaknaden av begrepp som ”avrop” i ett förfrågningsunderlag, inte hindrar att det upphandlande kontraktet ändå utgör ett ramavtal. Det ska dock understrykas att det är viktigt att den upphandlande myndigheten innan upphandlingen genomförs verkligen analyserar frågan om upphandlingen i själva verket kan komma att avse ett ramavtal, och att myndigheten är tydlig i underlaget beträffande vilken typ av avtal som upphandlas.

Som kammarrätten konstaterar är det förfrågningsunderlagets och avtalshandlingarnas information till anbudsgivarna som ligger till grund för bedömningen av om det avtal som upphandlas är ett ramavtal.

Sammanfattningsvis utgör den ovan refererade domen ett viktigt tillskott till den praxis som ger ledning för frågan om vad som är ett ramavtal enligt LOU.

Domen ger ytterligare stöd för att om den upphandlande myndigheten inte anger en bestämd volym av en tjänst som myndigheten åtagit sig att anskaffa, utan endast genom ett upphandlat kontrakt förbinder en leverantör att tillhandahålla tjänsten när myndighetens behov uppstår, kan kontraktet mycket väl utgöra ett ramavtal.

Målnummer och domstol

Kammarrätten i Stockholm, 2016-03-24, mål nrKammarrätten i Stockholm mål nr 7754-15

Sammanfattning

  •  Om en upphandlande myndighet i ett upphandlat kontrakt inte åtar sig att anskaffa en viss prestation mot viss ersättning, utan då prestationen blir beroende av myndighetens framtida behov, kan kontraktet utgöra ett ramavtal.
  • Även om ett avtal inte är rubricerat som ”Ramavtal”, och begrepp som ”avrop” inte används i upphandlingsdokumentationen, kan ett upphandlat kontrakt ändå anses utgöra ett ramavtal.

 

Annons

Upphandling24 arrangerar utbildningen för dig som vill fördjupa dina kunskaper om upphandling av ramavtal. Kursen tar upp de relevanta bestämmelserna i LOU och EU:s direktiv samt domstolspraxis både från EU-domstolen och svenska domstolar. Kursen ger också tips på hur man kan undvika fel och falluckor. Läs mer här!

Läs mer: RamavtalRättsfallsanalys

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

4 kommentarer på "Vad är ett ramavtal?"

  1. Bea skriver:
    17 maj, 2016 kl. 10:45

    Hur förhåller sig denna dom till “överviktsprincipen”? Tidigare har det pratats om att om hälften av kostnaderna går att fastställa bör det kunna utgöra ett kontrakt och inget ramavtal.

  2. nyfiken skriver:
    17 maj, 2016 kl. 13:09

    Kan du hänvisa till källa för detta tidigare resonemang du gjort gällande?

  3. Juristen skriver:
    17 maj, 2016 kl. 20:02

    Se bla 1871-13 – Kammarrätten i Jönköping. Även denna dom borde ha refererats ovan för fullständighetens skull.

  4. nyfiken skriver:
    18 maj, 2016 kl. 08:54

    Tackar!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Senaste inläggen

  • Vägledning för dialog och förståelse
  • Anklagar Attendo för fusk
  • Vill kunna stänga av ”UM”
  • Ministerns “läxa” till Trafikverket
  • Lyfter AI-risker vid upphandling

Lediga jobb

Inköpare med intresse för IT – Telge Inköp AB

Norrköpings kommun söker upphandlare till upphandlingsenheten

Polisen

Polisen söker sektionschef till sektionen Fastighet och service, Inköpsenheten

Upphandlare inom varor och tjänster till myndigheten för civilt försvar

Processråd med upphandlings­rättslig inrikt­ning till Konkurrens­verket

Entreprenadupphandlare till Solna stad

ESEM Eskilstuna Strängnäs Energi och miljö

Hej IT-Upphandlare!

ESEM Eskilstuna Strängnäs Energi och miljö

Hej Upphandlare-varor och tjänster!

Avtalscontroller – Telge Inköp

Transportstyrelsen söker upphandlare till Norrköping eller Örebro

Socialstyrelsen söker upphandlingssamordnare inom offentliga affärer

Adda Inköpscentral söker en Kategorigruppchef – Social omsorg

Senaste nyheterna

Vägledning för dialog och förståelse
Sofia MalanderAnklagar Attendo för fusk
Inköpare med intresse för IT – Telge Inköp AB
Norrköpings kommun söker upphandlare till upphandlingsenheten
Dialogförfaranden | 26 november
BolagsverketVill kunna stänga av ”UM”
Ministerns “läxa” till Trafikverket
PolisenPolisen söker sektionschef till sektionen Fastighet och service, Inköpsenheten
Lyfter AI-risker vid upphandling
HFDHFD prövar inte tilläggsavtal
Upphandlare inom varor och tjänster till myndigheten för civilt försvar
“Lägsta pris driver brottslighet”
Fler lyfter säkerhet vid it-inköp
Vässar upphandlingen av vård
Processråd med upphandlings­rättslig inrikt­ning till Konkurrens­verket
HFD Högsta Förvaltningsdomstolen skyltHFD prövar Huddingefall
Så lockar upphandling kriminella
Entreprenadupphandlare till Solna stad
Gröna it‑inköp 2026: Hållbarhet, cybersäkerhet och AI i fokus 
Tvistar om tilldelning
ANNONS FRÅN INDUS OCH EXPANDIA

Guide: Upphandla moduler

Upphandling24 har tillsammans med bolag i branschen tagit fram en guide för att upphandla moduler. Här får du tips och råd från upphandlare, leverantörer och jurister. Ladda ner kostnadsfritt >

Mest visade inlägg

  • Lyfter AI-risker vid upphandling
  • Ministerns “läxa” till Trafikverket
  • “Lägsta pris driver brottslighet”
  • Vill kunna stänga av ”UM”
  • HFD prövar inte tilläggsavtal
  • Så lockar upphandling kriminella
  • Vässar upphandlingen av vård
  • HFD prövar Huddingefall
  • Små viten gav stort skadestånd
  • Fler lyfter säkerhet vid it-inköp

Läsarnas åsikter

Jimmy D : “Lägsta pris driver brottslighet”
Malmö stad är ett prakt exempel på problematiken inom städtjänster. Man har hundratals krav i avtalet och avropen. Men då…
Per : “Lägsta pris driver brottslighet”
Instämmer med flera före mig. Ständigt denna återkommande diskussion om lägsta pris. Kan vi inte bara en gång för alla…
Senior upphandlare : “Lägsta pris driver brottslighet”
Det är inte "okunnigt och naivt" att påstå att en upphandling med endast pris som utvärderingskriterie ofta leder till dåliga…
Tina : “Lägsta pris driver brottslighet”
Jag tänker som Senior skriver att lägsta pris är en fast kvalitetsgräns där ribban ska sättas tillräckligt högt för att…
Anna Thoursie : “Lägsta pris driver brottslighet”
Det är jag som skrivit rapporten och jag är helt enig med signaturen M. Rubriken är ett click-bait. Inte bra.…
småföretagare : Lyfter AI-risker vid upphandling
Säg att om man som leverantör har ett sekretessavtal med en kund. Till och med om leverantören söker på sin…
LXV : Lyfter AI-risker vid upphandling
AI, dvs Artificiell Idioti, utgör det perfekta verktyget för maktelitens fria utövning av samhällets sociala manipulation och är därmed det…
M : “Lägsta pris driver brottslighet”
Rubriken i artikeln är ju väldigt clickbaitande, och baserat på kommentarsfältet har många svalt betet. Om man faktiskt läser vad…
Senior : “Lägsta pris driver brottslighet”
Alla pratar om lägsta pris, men har dessa förståsigpåare verkligen förstått vad en prisupphandling är? Det skulle vara intressant att…
Senior upphandlare : När mätbara krav styr bort från rätt krisstöd
Mycket intressant artikel, tack.